Utställningsdax igen :)
5 december 2019

På söndag är det säsongsavslutning för Shetlandsponnyutställningar. Det är Shetland Väst som arrangerar julutställning i Färgelanda. Jag håller tummarna för att väglaget håller sig bra så att jag kommer iväg med Halina. Det är 31 ponnyer anmälda, inte så många till antalet men av fin kvalitet. Gallstoklassen innehåller tex BIS-vinnarna från Brålanda respektive Mullsjö samt Reserv BIS-vinnaren från Sätila, på pappret en riktig rysarklass. Men på utställning gäller det att vara bäst för dagen så det blir spännande att se vem av de totalt sju stona i den klassen som är bäst på söndag :) Hingstklassen är också glädjande stor med fem anmälda hingstar plus en veteranhingst som får gå ensam i sin klass. Eftersom jag är svårt förtjust i Gladiators avkommor så skall det bli extra intressant att se Bäckens Harmoni som nu blivit fem år gammal. Han är endast visad på avelsvärdering så detta blir utställningspremiär för honom i vuxen ålder. Han visades som föl med guld och en championtitel i Nossebro. Harmoni är en hingst som absolut finns med på listan över kavaljerer till något av mina ston.

Vi har ju tre gamla katter som är 13,5 år. Hanarna är inte tama och den ene har magrat av väldigt mycket medan den andre är väldigt välnärd. Honan är också rund och fin, hon ligger gärna inne i huset och nu i höst har den magre börjat följa med in. Det är väldigt bra för jag har lyckats tämja honom lite grann. Han är inte överlycklig när man tar i honom men accepterar det. Jag har avmaskat honom med medel som man lägger i nacken, tänkte att jag får prova avmaskning och hjälper inte det så får vi väl avliva honom för det känns inte rätt att börja utreda en så gammal livrädd katt. Han har hela tiden ätit, är pigg och fin i pälsen men som sagt anskrämligt mager. Nu har det gått några veckor sedan avmaskningen och han börjar faktiskt sakta men säkert lägga på sig mer hull så han hänger förhoppningsvis med ett tag till :)

Nästa vecka skall Stefan byta höftled. Han har gått med det här så länge att han även fått diskbråck, men när operation kommit på tal har han hela tiden fått höra att han är för ung. Byt när det är trasigt tycker jag, vänta inte tills folk redan har ena foten i graven!


Djupedalens Naomi - så lik sin mamma


Christmas Show Kristinehamn
24 november 2019

Så här års brukar min utställningslust tagit vintervila för länge sen, men inte i år. Kanske är det någon slags kompensation för det uteblivna deltagandet på Grevagården och i Norrköping som gör att lusten fortfarande finns ;) Eftersom hästarna gick på bete länge och gärna sväller upp under hösten så har inte urvalet på utställningspresentabla ponnyer varit så stort trots att det går tolv stycken i hagen. Åtminstone inte om man som jag vill att de skall visas i ett skick som jag känner mig nöjd med. Efter de två sista utställningarna kan jag konstatera att det deltagit fetare hästar än mina utan att domaren har klagat, så jag kanske är onödigt petig på den punkten ;) Hur som helst så är Halina jättefin så hon har visats flitigt i höst. Mamma klagar på att jag åker med samma häst hela tiden och jag försvarar mig med att Halina behöver träna inför nästa års viktiga treårssäsong. Hon är mycket lovande, hur hon kommer att utveckla sig till nästa år vet jag inte men jag tänker i alla fall inte slarva bort några viktiga poäng på att hon inte är tillräckligt förberedd. De senaste utställningarna har Halina uppfört sig mycket bra och det märks att det gett resultat att låta henne komma ut många gånger. Dessutom tycker hon det är kul vilket är en förutsättning tycker jag :)

Igår var det alltså dags för Christmas Show i Kristinehamn, Angelicas sista utställning som arrangör, åtminstone inom den framtid vi vet något om. När jag anmälde kändes det väldigt ovisst om det skulle gå att åka, det kunde ju vara snöstorm den dagen. Men väderleken var utmärkt, många plusgrader ger ingen halka så jag tror inte någon deltagare behövde stanna hemma av den orsaken. Vi har varit i Kristinehamn många gånger och det är alltid väldigt välarrangerat, så även denna gång och nu med extra allt både gällande prisbord och julpynt. Stort tack för en fint arrangerad utställning och för fina priser :)

Halinas klass gick sent på dagen men jag åkte tidigt för jag skulle hjälpa till att fota och dessutom är det ju roligt att vara på plats för att kunna titta lite också. Fotandet gick väl sådär, ridhuset var hyfsat ljust men min gamla kamera var väldigt kinkig. Det finns i alla fall lite foton i ett nytt galleri. Som tur var Cattis på plats och fotade, hennes bilder blev mycket bättre än mina och hon fick dessutom med de jag missade medan jag hade fullt upp med min häst :)

Det var tre deltagare i vår klass, visningen gick bra även om uppställningarna kunde varit betydligt bättre. Halina rörde sig bra och skritten kändes avspänd. Hon placerades först med hemliga poäng och finfin kritik, det lät som en åtta på skritten, de andra punkterna är jag aldrig orolig över ;) Championaten låg insprängda så vi behövde bara vänta på att treårsstona var visade så var det dags. Det var Halina 2 år, Skärgårdens Belle 1 år samt Lindebys Vinjette 3 år som tävlade om titeln champion ungsto. Vinjette har samma mamma som Ninette, alltså Furunäs Ginette och hon visades ut först med 42 poäng. Sedan fick Johanna och jag vandra runt ett bra tag innan Halina visades ut och Belle alltså vann titeln. Halina fick inte sina poäng utan rekommenderades vidare till BIS-ringen.

Då var det ca åtta hästar kvar till finalen skulle ta vid men jag lastade Halina så hon fick äta och dricka lite under tiden. Själv hann jag gå på toa, en sak man noga får planera när man åker ensam på hästutställning ;) Den lilla stunden i transporten gjorde gott för i BIS-ringen kändes Halina fortsatt pigg och alert. På denna utställning togs det ut BIS 1-7 och från början var vi 12 deltagare. Som vanligt visades en efter en ut och fick sina poäng, vi fick trava lite och till slut var det sju kvar. Halina placerades som BIS-5 med poängen 99888=42. Det fina omdömet löd: ”Feminin, harmonisk, mycket god typ. Vackert huvud, lång välformad hals, nöjaktigt djup, långt välformat kors. Markerade ledgångar, nöjaktigt korrekt. Energisk skritt med normal steglängd. Taktmässig, balanserad trav.”

BIS-vinnare blev min favorit och den hingst som det är tänkt att Hedda skall besöka till våren, nämligen Skärgårdens Roosevelt med 109888= 43 poäng. Reserv Black Boy af Jäboruder hade 99889=43. BIS-3 Empress af Jäboruder samt BIS-4 Skärgårdens Belle hade 42 poäng, precis som Halina.

 De som gick före oss var alltså Skärgården - Jäboruder - Jäboruder - Skärgården. Riktigt erfarna uppfödare som fött upp många hästar och bedrivit avel och ställt ut i säkert 30 år. Efter det proffsgänget kom alltså lilla jag som hittills har fött upp nio Shetlandsponnyer. Det känns förstås väldigt bra och glädjande att min lilla tvååring hävdade sig så bra i bland alla dessa fina ponnyer :) Det får mig att tänka på några ord från förra helgens avelskurs:

  • Avla på rätt djur - utgångsläget
  • Nyckeln är att hitta rätt stostam
  • Lägg ner tid på att hitta rätt sto
  • Tack vare systemet med avelsvärdering har aveln gått framåt

Jag har verkligen gjort detta när jag skaffat ston att avla på, jag har läst, läst och läst. Likaså när jag väljer hingst, jag väljer aldrig en utifrån hans utställningsmeriter. Skulle han ha framgångar där är det en extra bonus som egentligen inte spelar någon som helst roll min del, det är hans avelsvärderingsresultat med den skriftliga kritiken som är intressant så jag tror att han kan komplettera mina stons svagheter. Jag läser på om honom själv, hans stam, exteriör, vad stammen har lämnat och långt i oändlighet. Jag försöker att göra så bra jag kan utifrån de förutsättningar jag har helt enkelt :)

Det blev inga egna foton på Halina men jag har fått flera av Cattis Öhman, tack snälla för det :)
Om två veckor är det dags för årets sista utställning. Håll tummarna för att vädret och väglaget är bra så att alla tar sig dit. Det är få men väldigt fina hästar anmälda så det skall bli roligt och intressant.


Djupedalens Halina i Kristinehamn
Foto: Cattis Öhman

 

 


En helt uthärdlig novembermånad i år
21 november 2019

I lördags arrangerade Shetland Väst avelskurs i Grästorp med Morgan Johnsson som föreläsare. Ett drygt 30-tal deltagare hade dykt upp och de var alltifrån de som just är på väg att köpa sitt första sto till de som har ungefär 45 års erfarenhet av avel. Det säger väl en del om att man aldrig blir fullärd tycker jag :) Detta var min tredje avelskurs för samma föreläsare och de har varit lika givande varenda gång. Inget hitte-på utan statistik som svart på vitt visar hur tex hingstarnas förärvning ligger till.

Jag skulle kunna skriva en hel roman utifrån mina anteckningar från kursen, men jag lovar att låta bli ;) Inspirationen steg i varje fall och jag fortsätter väl som jag brukar, d v s letar reda på så mycket fakta som möjligt om de tilltänkta kavaljererna till mina ston innan beslut tas. Som sagt, avel är roligt och spännande :)

Två utställningar återstår i år och jag har anmält till båda. Kristinehamn är först ut på lördag och två veckor senare är det Färgelanda. Det blir Halina som skall åka på båda. Jag hade egentligen velat visa Namira i Färgelanda men hon är onödigt rund om magen så hon får vänta till nästa år och förhoppningsvis lyckas skrapa ihop det sista guldet till SUCH då istället. Halina har redan varit ute fyra gånger i år men lite mer träning inför den viktiga treårssäsongen skadar nog inte.

Utställningen i Kristinehamn blir den sista i nuvarande regi. Vi har ställt ut mycket där och kommer att sakna det arrangemanget. När jag tänkte tillbaka på de utställningar vi varit på i Kristinehamn så slog det mig att vi fått några av våra största framgångar där. 2012 blev Elein BIS med 44 poäng och 2015 blev den då 2-åriga Hilde BIS med 43 poäng. Fina minnen :)

Stefan har fått tid för höftledsoperation om tre veckor så han kommer att vara konvalescent en tid. Hoppas den lyckas så smärtan försvinner. För tillfället är det inte mycket med honom så jag hoppas få en ”ny” gubbe efter operationen ;)


Elein - Champion sto & Best in Show i Kristinehamn 2012. 910898=44 poäng

~


Hilde - Champion ungsto & Best in Show i Kristinehamn 2015. 99898=43 poäng
 

 


GM - ett hett ämne
16 november 2019

Sveriges Shetlandssällskap efterlyste medlemmarnas åsikter om Generalmönstring för Shetlandshingstar. Om det tycker jag väldigt mycket och några av mina åsikter har jag skickan in till SSS styrelse. Nu är jag tyvärr inte så pedagogisk eller bra på att uttrycka mig men nedanstående rader har jag iallafall sänt in:

Några synpunkter ang Generalmönstring (GM) för Shetlandsponnyhingstar

Måste först korrigera två felaktigheter:
Shetlandsponny är inte den enda ponnyras som genomför GM. Även Gotlandsruss generalmönstras.
Shetland har inte alltid gjort på samma sätt. Sedan 2014 mönstras hingstarna vid 9 resp 14 års ålder = 2 ggr i sitt liv. Tidigare mönstrades de vart femte år vilket kunde bli betydligt fler gånger.

Jag tycker att GM är det viktigaste verktyg vi har för att kontrollera och följa upp de hingstar som ingår i det svenska systemet i syfte att utveckla vår avel samt motverka tillbakagång.
Vad har vi för hingstbestånd och vad behöver vi inför framtiden är frågor vi bör ställa oss.
Det är därför nödvändigt för både uppfödare, avelsorganisation och AVN att se det samlade hingstbeståndet.

En avelsvärdering skall inte jämföras med en utställning som är en ren skönhetstävling. Vid en avelsvärdering bedöms hingstens sannolika avelsvärde där många olika aspekter finns med som exteriör, härstamning, prestationer, storlek m.m. Hingstarna skall komplettera vårt svenska stomaterial som AVN skall vara väl förtrogen med.

Det är viktigt att följa upp hur hingstarna utvecklas exteriört och därmed få en mer aktuell beskrivning av exteriören. Både för att se vad som krävs för att förbättra avelsinriktningen och att förhindra att den drar iväg åt fel håll och därmed kunna sätta in åtgärder innan skadan är skedd.

En annan viktig synpunkt med GM är att hitta de troliga avelsförbättrare som annars aldrig skulle visats. Det är inte säkert att de mesta utställningsvinnarna är de mest passande hingstarna till vårt stomaterial.

Hingstens avkommor gås också igenom vilket är värdefull vägledning. Det förutsätter att uppfödarna visar fram avkommorna för exteriörbedömning och annan meritering vilket bör öka.

Veterinärundersökningen är viktig. Dels för att fastställa hälsostatus men också för att få en uppfattning om hingstens temperament.


Utställning och installning
27 oktober 2019

Igår var jag och Halina på utställning i Mullsjö för domare Lats Gerth, en lagom lång resa så här års. Vår klass gick först efter lunch men jag var där från start. Utställningar består av 95 % väntan och vid den här tiden är ridhus både kalla och fuktiga. Jag hade massor med kläder på mig men kände mig ändå rätt ruggig. På hemvägen var tanken på fler utställningar i år rätt avlägsen men efter en solig söndag så känns det nog ändå tänkbart ;)

Denna gång var det sex anmälda deltagare i Halinas klass, varav fem visades. Uppställningarna var lite tjafsiga och skritten kändes inte riktigt lika bra som senast men hon var inte spänd. Traven var som vanligt bra. Halina vann klassen med hemliga guldpoäng och vi gick därmed vidare till championatet några timmar senare.

Halina är jättelätt att lasta, går bara på, jag binder henne medan jag går ut och fäller upp baklämmen och släpper henne sedan eftersom jag alltid kör mina lösa. Där fick hon stå ytterligare några timmar i väntan på nästa visning.

I championatet var det Halina och treåringen Trolleby Nejlika, vilket Nejlika vann. Det visade sig senare att båda fått 41 poäng men med lite olika fördelning. Halina fick raden 99878=41 med omdömet: ”Feminint sto av mycket bra typ. Långlinjerad. Lång välansatt hals, stark rygg, välformat kors, välliggande bog. Välbenad från sidan med bra ledgångar, relativt korrekt. Taktmässig något kort skritt. Energisk trav”.

Fantastiskt fin kritik och roligt när den är så utförlig tycker jag :) Sju på skritt känns inte som hela världen för jag vet att hon kan, den kändes dessutom bättre i championatet. Jag får konstatera att Hedda i kombination med Ytterhalls Kanon verkar passa mycket bra. Hilde har ju Kanon som farmorsfar medan Halina har honom som farfar. Utöver det har Hedda lämnat Hanna e. Rosenhagas Henri Martin som har diplom och SUCH med guld på 42 poäng flera gånger så Hedda känns som ett väldigt lättkombinerat sto. Hon har själv inga direkta svagheter som behöver stärkas upp. Det jag önskat och fått med Kanon-ättlingarna är grövre ben och nästa år är planen att betäcka Hedda med en annan hingst som har Kanon i stammen :)

Det blev inga bilder alls igår, inte ens på Halina. Men Iris Magnusson fotade så jag fick en bild av henne, stort tack för det. Alltid roligt att ha dagsfärska foton, särskilt på unghästarna där det händer saker hela tiden :)

Ikväll skall hästarna få flytta in nattetid och börja gå i vinterhagarna igen. Det är smidigt eftersom de då kan gå lösa ut och in. Dessa hagar har inte använts på hela sommaren utan har betesputsats så det finns lite för dem att äta där också.

 
Djupedalens Halina. Foto: Iris Magnusson  

 


Vinterförberedelserna klara
18 oktober 2019

Stallet är färdigstädat och klart för inflytt så snart det behövs. Jag gjorde klart det mesta i söndags och när jag kom från jobbet en dag hade mamma tagit det som var kvar = putsat fönster och gjort rent vattenkoppar, krubbor och saltsenshållare. Nu skall bara sadelkammaren städas och det får bli på söndag. Den här helgen är den första på evigheter utan vare sig utställningar eller saker som måste vara klara före vintern.

Jag har ovanligt nog ett rejält utställningssug ännu. Så här års brukar det ha mattats av rejält och förra året orkade jag inte åka till Sätila trots att jag anmält två ponnyer. Kanske var tur det för när jag var där i våras visade det sig att det var ganska långt och många små krokiga vägar. Nästa vecka är det utställning i Mullsjö och dit har jag en timmes resa på bra vägar så dit skall jag väl lyckas att ta mig ;) När det är dags för Kristinehamn och Färgelanda har jag gått ner i arbetstid så det känns åtminstone i dagsläget fullt möjligt att komma iväg dit, om bara väder och väglag är hyfsat.

Jag har anmält mig till Shetland Västs föredrag om avel och exteriör som hålls i november. Jag har varit med på två sådana tidigare, men det är 8 år sedan det senaste hölls. De var både väldigt intressanta och lärorika vilket jag är övertygad om att även denna blir. Jag tror dessutom att detta är viktigare än någonsin i dessa turbulenta Shetlandstider.

Häromdagen kom Naomis diplom på posten tillsammans med RS-numret som blev 7777. Nu kan jag åtminstone ett nummer utantill ;) I år visade jag ju på Vreta och blir därför inte inbjuden till Skaraborgs Läns Hästavelsförenings höstfest där det är diplomutdelning för de som visat i vårt eget område.

Våra tre 13,5-åriga katter har gett sig själva pension. För första gången på 33 år har vi möss i stallet och har fått sätta ut fällor, vi har redan tagit två i sadelkammaren. Två av katterna ligger mest inne och var den tredje är om dagarna vet jag inte, men fångar möss gör han inte. Vi skulle nog behöva ha två yngre katter men frågan är om de tre gamlingarna skulle vara så snälla mot dem.


Tänkt & tyckt
10 oktober 2019

Vi har haft några nätter med neråt 5 minusgrader men nu är det milt igen. Hästarna går fortfarande ute dygnet runt men får nu hö morgon och kväll, mest för att jag tror det är bra att få lite annat än fruset gräs i magarna. De går i flera av våra sommarhagar och har även tillgång till dalen där det finns bra väderskydd. Jag arbetar heltid ytterligare en tid så jag hoppas vädret är hyfsat så de kan gå ute några veckor till.

Halina är anmäld till utställningen i Mullsjö om tre veckor. De är sex stycken i hennes klass, roligt med förhållandevis många tycker jag. Efter Mullsjö återstår två utställningar till för oss, därefter blir det utställningsvila på obestämd tid. Nästa år känns det ganska ovisst då flera arrangörer tar paus. Shetland Väst planerar för fem utställningar och jag anmäler väl troligen till några av dessa.

Häromdagen gick jag och funderade på detta med att köpa hästar och hur viktigt det är att man hamnar hos en seriös säljare. Vi köpte Rosa och Hedda på Junibacken och kände oss väldigt trygga med den affären. Jag har alltid kunnat vända mig dit för att bolla idéer om hingstval och annat. När vi sedan skulle köpa ett sto till visste jag precis vad jag ville ha, ett Furunässtammat svart sto skulle det vara. Jag tänkte att jag skulle vänta tills hon dök upp och plötsligt en dag var Elein ute på annons. Det är nu 11 år sedan vi var på Skärgården och hämtade Elein och hennes föl Nelson. Sedan dess har jag och Johanna hållit kontakt och vi utbyter ofta tankar och ideér:) 2012 såg jag Rosas mamma Ninette på annons och kunde inte släppa henne. Köpet gjordes upp via telefon och vi åkte till Ludvika för att hämta henne några veckor senare. Jag har inte så mycket kontakt med Ninettes förra ägare Kerstin, men vi träffas emellanåt. Nu senast var på hingstpremieringen i Hallstahammar då jag kunde berätta att Ninette fått ännu en diplomdotter :)

Om man är ny eller inte så insatt i rasen skulle jag råda att köpa svenskavlade ponnyer eftersom man på ett enkelt sätt kan kolla upp stammarna i webstamboken. Jag tror att det krävs mycket kunskap om man skall hitta rätt i importdjungeln och som ny har man inte hunnit få den kunskapen. Importen av Shetlandsponnyer är av väldigt skiftande kvalitet. Det finns toppindivider, det finns bra individer och det finns ponnyer som vi avelsmässigt kunde varit utan…

Avslutar med ett foto på Djupedalens Filip som bor i Gislaved. Han har varit på hopptävling med sina två små ryttare som är 3 och 5 år gamla. Han är en fantastisk barnponny som barnen kan göra allt med. Jag önskar att jag också hade haft en Filip när jag var liten :)


Foto: Emma Brand


Halinas helg
29 september 2019

Förra helgen var det inga hästaktiviteter så då passade jag på att göra klart vinterhagarna. Jag fick ju ett ofrivilligt uppehåll när ryggen krånglade, men den är nu som vanligt igen. Hagarna blev väldigt bra, ca 35 stolpar samt en del tråd är bytt plus att de hörn som inte var förstärkta nu är det. Jag känner mig nöjd med resultatet och tycker det är kul att greja med staket för det syns vad man gjort :)

Den här helgen har det däremot varit både utställning och uppsamlingspremiering. Jag hade anmält Halina till båda och Hilde till utställningen. Tyvärr körde det ihop sig lite så jag blev tvungen att åka ensam till utställningen på Nuntorp, vilket gjorde att Hilde fick vara kvar hemma. Halina har ju tidigare varit rätt stökig på utställningar men igår var det som att polletten hade trillat ner och hon var precis som hemma. Inte en enda stegring, till och med uppställningarna var acceptabla. Där ser man vad nyttigt det är att ta ut unghästarna :) Det var fyra ston i Halinas klass och hon placerades först med hemliga poäng och jättefint omdöme. I championatet fick hon tävla mot treåriga Gläntans Napiri e. Almnäs Tarpan och där åkte vi ut med 99888=42 poäng. Napiri visade sig sedan ha exakt samma rad så det var jämnt.
På bedömningsprotokollet var noterat: ”Välutvecklad, mycket god rastyp. Vackert huvud, Välansatt hals, naturlig resning, välmusklat rygg och kors. Harmoniskt benad. Något tät annars korrekt. Avspänd skritt. Lätt energisk trav”.

Vid tidigare bedömningar har skritten varit kort och spänd så det känns mycket bra att vi äntligen fick till en avspänd skritt, jag har ju sett hemma att hon kan. Domare Ronny Johnsson brukar var hård på traven och många ponnyer fick omdömet markbunden. Det fick inte Halina och det gör mig också väldigt glad :) Den här gången var det lätt och roligt att ha med Halina. Tidigare har det mest varit brötigt och jobbigt ;)

Det var som alltid när det gäller Shetland Väst väldigt välarrangerat och ett enormt prisbord. Tyvärr var det många strykningar vilket jag ju bidrog med en. Jag har varit på utställningar i både öst, väst, nord och syd i sommar. Överallt har det varit en konstig stämning som inte alls känts bra eller särskilt inbjudande. På Nuntorp var det äntligen som vanligt och helt klart den trevligaste utställning jag varit på denna sommar/höst.

Idag var det dags för uppsamlingspremiering i Vara. Halina var ju redan iordning så det var bara att packa om lite i bilen före avfärd. Jag var lite orolig för att hon skulle vara trött eller grinig efter gårdagen men hon var ungefär som dagen före. Efter en strykning blev vi ensamma i vår klass och visningen kändes bra, uppställningen var väl sådär även idag men det går åtminstone åt rätt håll. Eftersom en utställning är en ren skönhetstävling och en premiering en avelsvärdering var jag medveten om att resultaten kunde skiljas åt även om det bara var en dag emellan.
Men omdömena var väldigt lika och det protokollet löd: ”Utmärkt typ, välutvecklad. Vackert huvud, välformad hals, öppen bål, bra bakdel. Bra ledgångar, nöjaktigt korrekt. Taktmässig skritt. Energisk vägvinnande trav”. Dagens poäng blev 98889=42. Helt fantastiskt roligt att få så jämna bedömningar och att vi fick fram rörelserna så bra :) Halina känns väldigt travsäker och faller inte gärna i galopp så idag laddade jag på utav bara tusan. Dagens bana var längre än den igår så det var lättare att få till traven.

När vi kom hem läste jag dagens bedömningsprotokoll lite noggrannare och såg först då texten längst ner: ”Mycket väl visad”. Det blev jag väldigt glad över och samtidigt förvånad, men det visar hur nyttigt och viktigt det är att ta ut unghästarna. För Halinas del krävdes det fyra utställningar för att få till den skritt jag vet att hon har. Det hade inte varit så roligt att komma nästa år med en orutinerad treåring och slarva bort poäng eftersom man inte tränat på att ställa ut. Så tänker i alla fall jag och det är orsaken till varför jag gärna visar mina ungston :)

Foton från dessa två dagar finns i nya gallerier. Efter 12 säsonger tror jag dessvärre att min kamera börjar ge signaler om pensionering så jag tvingas nog snart börja se mig om efter annan utrustning. Jag hoppas min trogna kompis hänger med året ut.


Foto: Pernilla Hägg


Lååång helg och många mil i bil
16 september 2019

Hemma igen efter att sedan i fredags kört 114 mil. Cecilia och jag besökte Ullared och Engelsons i fredags, bodde över i Ljungby och var på hingstpremiering i Älmhult hela lördagen. Med hela menar jag verkligen hela för den började kl 9 och var slut strax före kl 22. Vi var hemma i Väring kl 02.15, jag sov tre timmar innan jag klev upp och tittade till mina hästar för att sedan åka 20 mil till Hallstahammar. Där var det ca 20 hingstar färre så den dagens premiering varade ”bara” mellan 10-19.45. Jag var hemma kl 22.30 efter att bara stannat för att tanka.

Det finns givetvis många intryck och funderingar efter två dagars hingstpremieringar och i år är de fler än vanligt. Jag skall smälta detta några dagar för just nu är jag inte så klar i knoppen.

Jag fotade lite till min samling och bilderna finns i två nya gallerier. Dock är de från Hallstahammar riktigt dåliga då det krävs proffsutrustning för att klara ett så mörkt ridhus. Ute blåste det halv storm och bakgrunderna var urdåliga så därför fick det bli som det blev :)

Bild på den i mitt tycke finaste hingsten som nygodkändes i Älmhult, Almnäs Gin, trots att han varken är standard eller svart ;)


Almnäs Gin, e. Perfect of Sportview u. Almnäs Bride


Ponnyträning och annat
12 september 2019

Vid en utställning i våras frågade en annan utställare mig om jag tränar mina ponnyer mycket inför utställningar och jag svarade ja. Hur mycket beror förstås på individen, de äldre vet vad som förväntas medan de yngre har mycket att lära. Våra ponnyer hanteras mycket, de står på stall och går visserligen själva in och ut men får mycket annan vardagsträning. Jag tränar dem i att bli ledda och på de moment som ingår när man visar dem på utställning. Jag är noga med att de skall uppföra sig bra med hovslagaren, det är inte hans sak att uppfostra mina hästar. När de yngre verkas, eller om det är någon som ogillar att vara ensam, brukar jag låta en äldre ponny stå bredvid. Jag tror mycket på att skapa goda erfarenheter. Namira var länge orolig när hon var ensam men nu går det bra. För hennes del tror jag tid har varit bästa receptet.

Jag tränar även unghästarna att åka transport, när de åker på sin första utställning har de redan transporterats några gånger och vet vad det handlar om. Första resan har de alltid en trygg kompis med, oftast mamman. Det är så mycket enklare att vänja dem vid saker när det finns gott om tid istället för den morgon man har bråttom till en utställning. Annan träning som görs i vardagen är förstås att vara uppbunden på stallgången samt att kunna känna på dem överallt. Ingen av våra ponnyer är kittlig eller svår att röra vilket förstås underlättar mycket. Jag tänker att det är bra för stona att redan i ung ålder vara vana vid att man känner på juvren. Jag inbillar mig att det skall vara till hjälp den dag hon får ett föl.

En annan fråga som kommer emellanåt är: ”Verkar du inte själv?” Nej, jag verkar inte själv och det av flera orsaker. Dels skulle det inte bli så bra och inte så regelbundet som det blir när jag har en fast hovslagare. En annan aspekt är att jag alltid har någon att ringa till om jag får hovproblem. De flesta, åtminstone de bra, hovslagarna är fullbokade och tar inte emot akutfall som inte är deras kunder. Distriktsveterinärerna begriper sig inte på hovar och det är skönt att slippa åka iväg till klinik för något som min hovslagare kan hjälpa mig med på hemmaplan. Jag är mycket glad över att vår hovslagare vill fortsätta hos oss nu när han var tvungen att minska ner på kunderna eftersom han skall arbeta mer som instruktör på hovslagarskolan.

I morgon blir det tidig uppstigning för färd mot Ullared. Jag har inte så mycket på shoppinglistan men hoppas hitta lite kläder till både gubben och mig. Cecilia skall följa med så vi skall äta gott och skämma bort oss själva lite :)

Avslutar med en gammal bild där man kan se att några ponnyer håller vakt medan några vilar. Shetlandsponnyer trivs verkligen med att leva i flock :)


Höstmånad
9 september 2019

Jag var hos naprapaten i fredags igen, fick laser och nålar även denna gång. Det går åt rätt håll även om jag hade riktigt ont i helgen, det kan bli så efter behandling. Jag har egentligen en väldigt bra kropp, men är ju rätt klantig och de gånger jag haft rejält ont är när jag ramlat. Så var det inte denna gång utan det berodde mer på slarv och för ensidigt arbete. Jag trimmade jättemycket utan att ställa om selen efter att semestervikarien hade använt den och då blev belastningen fel. Jag skall bli noggrannare med att passa in utrustningen i fortsättningen.

Jag har just kollat igenom kalendern och det ser ut att bli en rolig höst om man vill och hinner ;) Till och med trista november bjuder på både avelskurs och utställning. Avelskursen skall jag absolut åka på, men jag planerar att även anmäla till Kristinehamn i november och eventuellt Färgelanda i december. Sedan får väl väder och väglag avgöra om jag kommer iväg. Jag har i alla fall äntligen skaffat nya glasögon så nu ser jag bättre på långt håll och i mörker. Extraljus på bilen skulle ytterligare förbättra mörkerkörandet.

Nu i höst kommer jag att ta ut semester de fredagar jag skall på utställning dagen därpå. Det är skönt att kunna göra ordning hästarna i lugn och ro denna mörka årstid. Det blir därför inte så många fulla veckor fram tills vi går över till vinterschema och jag då jobbar färre timmar ända tills i april. Redan denna vecka har jag semester på fredag eftersom jag och Cecilia skall åka till Ullared. Därefter är det hingstpremieringar både lördag och söndag så jag tog semester även på måndagen. Det kan nog behövas efter en maratonhelg med shopping och hingstar ;)

Jag har roat mig med att titta på gamla foton och gjorde ett litet collage över Heddas tre döttrar som 1-åringar :)


Tillfälligt justerad
4 september 2019

Nu har jag varit igång och jobbat en dryg vecka efter min senaste semester. Tyvärr bar jag mig lite dumt åt förra veckan och arbetade alldeles för länge och i fel ställning med trimmern så i lördags morse kom jag knappt ur sängen. Men jag hade ju bestämt att byta stolpar i vinterhagen och så fick det bli trots en missnöjd rygg. De första 20 bytte jag själv, sedan kom Stefan och hjälpte mig med de sista 15. På söndagen var ryggen givetvis ännu sämre och i måndags fick jag en akuttid hos naprapaten som gav mig laser och stack nålar i ryggen. Jag har retat nerverna i ryggen och det kommer ta ett tag innan det blir bra. Men jag skall vara i rörelse och göra allt som inte gör ont så jag jobbar heltid ändå. Det sämsta är att sitta för då kommer jag knappt inte upp, men det blir lite bättre för varje dag och på fredag har jag en ny tid hos naprapaten så det skall väl ordna sig.

Jag har anmält två ponnyer till Nuntorp så om 24 dagar måste jag kunna springa ;) Egentligen hade jag bara tänkt att anmäla en men jag missade ju hela Grevagården och har därför inte ställt ut alls så mycket som jag tänkt i år. Nästa år verkar det bli färre Shetlandsponnyutställningar. Flera arrangörer har sagt att de kommer ta paus och om det finns nya sugna vet jag inte. Om det blir okej med anläggningen på Axevalla kommer jag att ansvara för en utställning där i september nästa år, men det är som sagt inte klart ännu.

Dagen efter utställningen på Nuntorp är det uppsamlingspremiering i Vara. Jag får intrycket av att det visas väldigt få 3-åriga Shetlandsston i vårt område i år. På den tidigare premieringen i Vara visades bara 5-6 st och till uppsamlingen är det enligt Blå Basen 9 anmälda och då är några av dessa långväga och alltså inte härifrån. Undrar hur det ser ut i övriga landet.

Nu i höst är det 12 år sedan vi köpte Rosa och Hedda. 12 år, de åren har gått fort! Vi har haft en enorm glädje av dessa båda ston, såväl i utställningsringen, avelsboxen och det viktigaste av allt, hemma i vardagen :) Jag är glad över att vi satsade på att köpa riktigt bra ston att börja vår avel med. Rosa har hittills fått fyra föl och Hedda har fått tre eftersom hon oturligt nog har resorberat två gånger. Nästa år är tanken att Rosa åter skall besöka Nightingales Hashtag medan jag har en spännande plan för Hedda som jag hoppas ska gå att genomföra :) Fotot nedan är från den dag de fick diplom. Hedda gick etta med 43 poäng och Rosa femma med 40 :) 

 


Fin final på semestern
25 augusti 2019

Som avslutning på en mycket bra semester var jag och Hilde på utställning i Kolbäck igår. Det var väldigt många ponnyer anmälda och efter några strykningar kom ca 115 st fram för bedömning som hölls i två ringar. Hildes ring bedömdes av Annika Strindgård medan den andra ringen bedömdes av Inga-Lill Hoveklint-Hyttring. I championaten och BIS-ringen dömde domarna gemensamt.

Vi har drygt 20 mil till Kolbäck och startade resan kl 5 på morgonen eftersom Hildes klass gick som nummer två på dagen. Resan upp gick bra men Hilde äter och dricker alltid dåligt medan hon åker. Det var därför bra att vara framme i god tid så att hon kunde beta fuktigt gräs innan hon skulle visas. När jag visade henne i Huseby förra året var hon minst sagt energisk för att inte säga olydig ;) Där var utställningen utomhus medan det denna gång var inomhus.
Då brukar hon bli lite lugnare och så även denna gång. Visningen kändes helt perfekt och vi fick sedan omdömet mycket fint skick och väl visad :) Det var sex ston i Hildes klass, varav fem fick guld. Hilde vann klassen med hemliga poäng och fantastisk kritik. Annika talade länge om hur harmonisk och välvinklad hon är och hur noga internationella domare är med sådant. Det var så många fina ord om henne att jag borde spelat in alltihop för nu har jag tyvärr redan glömt hälften. Hilde gick förstås vidare till championaten och både hon och jag kunde vila oss i många timmar fram till dess :)

I slutet av dagen var det dags för championaten och då hade det blivit varmt som i ett växthus i ridhuset. Det var fyra ston som slogs om titeln och till slut var det Hilde och Kölnäs Ohna kvar. Ohna fick titeln men Hilde rekommenderades vidare till BIS-ringen en stund senare. På denna utställning hade man BIS 1-6 och när alla utom sex ponnyer åkt ut fick de som vara kvar rada upp sig för att sedan inta sin placering. Hilde utsågs till BIS 5 och det är verkligen inte fy skam att vara femte bästa häst av 115 deltagare :) När sedan poängen blev 99988=43 så gjorde ju inte det saken sämre.
Omdömet löd: ”Feminint sto av utmärkt rastyp, harmonisk med vacker överlinje. Uttrycksfullt huvud, välformad hals av god längd, välliggande bog, gott djup och längd i bålen, brett välmusklat kors. Välbenad från sidan med korta skenor, något marktrång fram. Naturlig skritt med god energi. Lätt vägvinnande trav”

Hilde är min idealshetland och jag skulle inte byta bort henne mot någon annan häst. Just att hon är så harmoniskt byggd är något jag uppskattar. Dessutom förenar hon femininitet och elegans med robusthet. Hon har bra ben och goda rörelser.  Utöver det har hon ett fantastiskt temperament, hon är okomplicerad och positiv. Hon har aldrig någonsin stegrat sig eller sparkat. Att hon ibland blir som en bulldozer kan jag stå ut med ;) Kort och gott, Hilde har allt som jag vill ha i en Shetlandsponny  och hon gör mig glad varje dag :)

Jag fotade lite under dagen och ett knippe rätt mediokra bilder finns i ett nytt galleri. 


Djupedalens Hilde, 99988=43 poäng och BIS 5

~

~
Hildes finfina omdöme


En spontan semestertripp
22 augusti

I helgen var jag iväg på en väldigt spontan semestertripp. En Ullaredsresa på lördagen var planerad, men på fredagskvällen fick jag för mig att utöka resan med en tur till Bjärsjölagård. Sagt och gjort, jag fick tag i två olika boenden för jag tänkte att det skulle vara skönt att slippa köra 35 mil hem på söndagskvällen och i stället åka hem i lugn och ro på måndagen. Där hade plötsligt min endagarstur till Ullared utökats till en semesterresa på tre dagar :)

På lördagsmorgonen styrde jag bilen mot Ullared. Det var perfekt shoppingväder = regn. Jag hittade det jag behövde till min kommande staketrenovering och handlade lite annat smått och gott men faktiskt inte en enda onödig grej. Stefans skjortor passade tyvärr inte så dem får jag lämna tillbaka vid nästa besök om en månad. När jag kände mig klar rullade jag vidare mot Kvidinge där jag skulle sova första natten. Det var ett helt okej rum och jag sov gott hela natten.

Morgonen därpå hade jag bara en dryg timmes bilresa till Bjärsjölagård, skönt att slippa åka hemifrån vid 4-tiden som jag gjorde förra året. Utställningen genomfördes med öppen bedömning av domarna Maria Jansson och Christina Ivarsson. Jag skrev inte upp några poäng men av det jag hörde fick jag uppfattningen av att de låg väldigt jämnt. Jag ägnade dagen åt att fotografera, det var massor med ponnyer som jag aldrig sett tidigare. Det var väldigt trevligt att träffa Elna-Marie igen, senaste gången var nog på Bjärsjölagård förra året så det blir inte så ofta.

Det var många väldigt fina ponnyer och domarnas val av dagens två bästa var jag helt överens med dem om :) Vid öppen bedömning ges ingen kritik utan bara poäng. Jag skulle ändå önska att domarna fått chansen att säga några ord om BIS och reserv BIS. När det är så otroligt fina hästar som får så höga poäng som 44,5 resp 43,5 så hade det varit intressant och trevligt för såväl ägare som publik.


Best in Show - Charmeuse of Duke Stable

~


Reserv Best in Show - Almnäs Fossa

~

Efter utställningen åkte jag till nästa övernattningsrum som var på Hässleholmsgården där jag även bodde förra året. Där ägnade jag kvällen åt att sortera dagens bilder innan jag slocknade vid 23-tiden. I gengäld vaknade jag redan vid 6 och fortsatte då med bilderna och publicerade dem på min hemsida. Strax efter 9 hade jag packat ihop både mig och alla prylar och påbörjade hemresan. Först åkte jag tillbaka några kilometer. När jag ändå var så nära kunde jag lika gärna besöka Hovdala slott också :)

~

~

Därefter körde jag vidare till Markaryd för att åka på älgsafari, något jag länge velat göra. Det var en fantastisk upplevelse att komma så nära älgarna att det gick att känna på dem. Det bästa av allt var ändå den 4 veckor gamla kalven. En så liten älgkalv har jag aldrig sett förut.


Söt killing i Markaryd

~


Safaritåget

~


Molly 12 år

~


Gösta med sina magnifika horn

~


Orädda bisonoxar, de ville dock inte bli klappade

~


Det finaste såg vi sist, den 4 veckor gamla älgkalven :)

~

Efter safarin åkte jag vidare. Nästa stopp blev A6 i Jönköping där jag åt på Ikea och tittade runt lite i affärerna. Sedan tog jag vägen över Hjo hem för nu är jag rätt less på vägen Mullsjö-Tidaholm-Skövde ;) Det var en mycket trevlig minisemester som jag gärna gör om nästa år igen :)

Idag har det hunnits med mycket :) I morse kom hovslagaren och verkade sex ponnyer. Naomi fick beröm för sin fina hovkvalitet, även de andras är bra men hennes är extra bra :) Därefter fick vi trevligt besök av Madde och Anette från Habo. Det blev ponnytitt och ponnyprat i flera timmar. Halina förföljde Madde och jag tror känslorna var ömsesidiga ;) För om Halina kan vara lite hård mot andra hästar så är hon väldigt trevlig mot människor och älskar att bli ompysslad.

Resten av dagen har ägnats åt att byta tre grindstolpar. Vi hade hjälp av två händiga pensionärer och sen kom grannen på spontanbesök och hjälpte oss upp med den sista stolpen som satt stenhårt. Nu är det jobbet klart så då återstår ”bara” att byta ca 35 vanliga staketstolpar i vinterhagen. Det skall jag försöka få gjort nästa helg, förhoppningsvis med hjälp av familjen ;)

På lördag skall Hilde på utställning i Köping så morgondagen skall bland annat ägnas åt att göra ordning henne. På söndag är det sommarpremiering i Vara och dit åker jag nog och tittar. Det blir ett hästigt avslut på semestern, på måndag är det jobbdags igen. 


Stuteribesök
13 augusti 2019

Idag åkte mamma och jag på besök till Värmland och Lundstorps stuteri där vår uppfödning Frans bor. Vi har inte sett honom på drygt ett år då han först bara skulle vara borta på hingstbete men senare såldes till Angelica. Innan vi besökte unghingstflocken tittade vi givetvis i alla andra hagar. Vi har ju alltid så få av varje årgång så det är intressant att se flera på ett och samma ställe. På Lundstorp är de svarta ponnyerna dessutom i stor minoritet ;)

Vi fick se många trevliga ponnyer som var väldigt sociala och gärna kom fram för att hälsa.


Hesseldals Sayonara

~


Fölungar - liten och stor :)

~


Unghingstarna vilade middag när vi kom

~

Frans gick i en unghingstflock med totalt elva ponnyer och jag kände igen honom direkt :) Jag har pratat med flera personer som sett honom och tyckt att han ser trevlig ut så jag hade faktiskt lite förhoppningar och jag blev inte besviken :) I mina ögon är han en alldeles lagom utvecklad 2-årig hingst, han är född 26 juni så han är knappt 2 år och 2 månader gammal. Han blir inte så stor, skulle gissa på runt 95 cm vilket jag tycker är en alldeles lagom storlek. Dessutom har han ett väldigt trevligt temperament, precis som sin mamma och sina halvsyskon.

Tack Angelica för att vi fick komma, det var en toppendag :) Avslutar givetvis med några foton på Frans.

 


Djupedalens Frans, e. Nightingales Hashtag u. Junibackens Four Roses

~

~

~


Stolt uppfödare :)

 


Extrajobb och utställning
11 augusti 2019

Första semesterveckan av tre har passerat och den kan beskrivas som händelserik. I tisdags skjutsade jag ungdomarna till Hjo och när jag kom hem var halva källaren full med vatten. Det störtregnade nämligen och brunnarna på gatan var täppta så det gick upp i en brunn i vårt garage. Så var den tisdagskvällen räddad genom att forsla ut vatten och fylla hästtransporten med allt som blivit förstört. Onsdagen gick åt till att åka till tippen och att torka upp i källaren, i ärlighetens namn är det Stefan som skött det sistnämnda.

I torsdags var vi i Hjo och åt glass med våra härliga grannar och när vi kom hem blev det återigen störtregn. Denna gång hann vi fånga upp vattnet redan i garaget så vi slapp pool i resten av källaren. Jag tappade räkningen på hinkarna, men uppskattningsvis 300-400 liter fick vi bära bort. Vi behövde inte gå till gymmet den dagen heller.

På fredagen ägnade jag halva förmiddagen åt att få tag i rätt person på Skövde Kommun. När jag hade förklarat samma sak för fyra olika personer vid fyra olika samtal till kontaktcentret blev jag arg. En halvtimma senare knackade det på dörren och där stod två kommunanställda med avloppsansvar. De konstaterade att brunnarna på gatan var fulla och skickade efter en slamsug. Nu hoppas vi slippa mer oönskat vatten inomhus för lång tid framåt.

Igår var vi på utställning, mycket roligare än att ha pool i källaren ;) Utställningen skulle egentligen hållits utomhus i Simlångsdalen men flyttades till ridhus i Falkenberg eftersom det utlovats mängder med regn. Och regn kom det, på ditvägen fick vi krypa fram i 50 km genom vattenmassorna vissa sträckor. Jag hade anmält både Halina och Fatima men bestämde mig för att bara ta med en, det fick räcka efter denna röriga vecka. Fatima är nu 9 år gammal och inte visad sedan hon var 3 år. Hon har varit i jättefin kondition hela vintern och är fortfarande, trots att hon annars brukar vara lite för tjock sommartid. Det var därför ett lätt beslut att just hon skulle få åka med, Halina har fler chanser att visas i höst. Visningen gick helt perfekt och vi fick även omdömet väl visad för den :) Det var åtta ston i klassen och Fatima placerades tvåa med sitt livs första guld och poängen 99887=41 :)
Det fina omdömet löd: ”Utmärkt typ. Vackert huvud, bra framparti, långlinjerad, långt välmusklat kors. Välbenad från sidan, relativt korrekt. Taktmässig något kort skritt. Energisk men kort trav, önskvärt bättre påskjut.”

Som jag skrev i ett annat inlägg så har Fatima sina för- och nackdelar. Fördelarna är den fina typen medan hon har svagare gångarter. Det är ingen katastrof men önskvärt att de skulle vara bättre. När hon nu fick 41 poäng blev jag ju förstås sugen på att försöka uppnå SUCH så småningom. Målet till nästa år får därför bli att försöka förbättra hennes gångarter genom att arbeta henne :)

Idag var det SSS extramöte i Gränna där fyllnadsval av sex personer skulle göras. Monika och jag samåkte från Falköping så resan var trevlig. Valberedningens förslag gick igenom så nu är styrelsen fulltalig igen. Endast en av de föreslagna och sedan invalda personerna var på plats så jag undrar hur stort äkta engagemang för styrelsearbete de andra fem verkligen har? Men det lär väl framtiden utvisa. Nu lämnar jag SSS bakom mig och går vidare i livet :)


Djupedalens Fatima


Strax semester :)
4 augusti 2019

Om några timmar har jag semester, mycket efterlängtat :) Jag skall försöka varva arbete med nöjen. Jag planerar att komma iväg till Ullared för jag behöver material till min staketrenovering och där är det bra pris på tråd och isolatorer. Jag kan ju åtminstone ha det som svepskäl för att åka dit. Det låter ju bättre än att säga att jag behöver tre flaskor Foxfire ;) Något mer skall jag förstås handla, Stefan behöver lite nya kläder och det blir inte köpt om inte jag gör det. Han avskyr att gå i affärer, eller mer korrekt, han avskyr att lämna hemmet ;) Jag hoppas också kunna ta en tur till Värmland och hälsa på Frans som enligt uppgift skall se riktigt trevlig ut. Då blir det garanterat mer hästtitt än att bara kolla på honom. 

Nästa helg är det utställning i Simlångsdalen dit jag har anmält Halina och Fatima, hoppas jag får med mig båda. Denna utställning hamnade lite fel i mitt verkningsschema men min snälla hovslagare kommer ut i veckan och putsar till de här två. Båda två är jättesnälla att träna hemma. Fatima är inte visad sedan hon var tre och det är sex år sedan. Hon har sina för- och nackdelar så det skall bli intressant att få en bedömning av en så geniunt kunnig Shetlandsdomare som Torsten Jeppsson. Halina skrittar mycket bättre hemma än vad hon tidigare gjort, det behöver dock inte betyda att hon gör det borta ;) Jag var i Simlångsdalen för två år sedan och det är ett mysigt ställe som gav en känsla av gammaldags premieringsplats. Vi har ca 25 mil dit så vi får starta tidigt.

Jag har förresten anmält Halina till uppsamlingspremieringen. Vi har visat alla våra ungston på sommarpremiering även som tvååringar, utom möjligen Fatima. Som treåringar är det för mig en självklarhet, jag skulle aldrig avla på ett icke avelsvärderat sto och att avla på ett som aldrig någonsin blivit bedömt finns inte i min värld. En objektiv bedömning där jag även får veta hästens svagheter är ett måste för att sedan kunna kombinera med lämplig hingst.

Vi fotograferade Fatima idag. Lite fuskfixad och och med bara ena örat fram, men jag tycker hon ser trevlig ut. Hon är åtminstone i mycket slankare form än vad hon brukar vara sommartid. 


Djupedalens Fatima född 2010
e. Rosenhagas Lyric u. Junibackens Four Roses


Olidligt varmt!
28 juli 2019

Sju arbetsdagar kvar, sedan har jag tre veckors semester. Som jag längtar, det är hemskt att arbeta ute i denna värme som jag tycks klara sämre för varje år :(

Rosa får inget föl i år trots att det såg så ut ett tag. Det blir inga föl hos oss nästa år heller eftersom jag bokade av Ninette hos den hingst hon skulle åkt till. All denna röra i SSS fick mig att tappa lusten vilket jag förklarade för hingstägaren som var förstående och hälsade oss välkomna ett annat år. Jag hoppas lusten återkommer till nästa år och att vi då betäcker åtminstone två ston så fölen har varann att leka med. Vi har oftast bara haft ett föl i taget men då haft ungston som de gått med och som lekt med dem. Det kommer vi inte att ha nästa gång eftersom vi då inte haft några föl på tre år. Nu har vi nio obetäckta diplomston i hagen och det är klart att dessa egentligen borde vara i avel.  

Om avelslusten för tillfället är låg så är utställningslusten stor :) Jag har anmält Halina och Fatima till Simlångsdalen och Hilde till Köping. Därefter skall jag även anmäla till Nuntorp och förmodligen ytterligare några utställningar.

Rådjuren i Djupedalen är ganska orädda för oss. De brydde sig inte särskilt mycket om att jag smög ut på vallen och fotade dem :)


Mamma råget

~


Ena kidet, en bock kanske?

~


Andra kidet, som jag tycker ser mer feminin ut


Det blir inte alltid som planerat
21 juli 2019

Två veckors semester är över och jag är igång och jobbar igen. Förra helgen var det dags för utställning på Grevagården i två dagar, Västs 35-årsjubileum ena dagen och SSS Riks andra dagen. Detta hade jag sett fram emot väldigt länge och eftersom jag bor så nära hade jag anmält många hästar, fyra på lördagen och två på söndagen. Jag hade till och med mycket goda förhoppningar att få med alla ;)

Tyvärr fick två av våra hästar hög feber i början av veckan, som högst var den uppe i 40,7 men utan några andra symptom. De båda hade feber i tre dagar var och veterinären tror att det var en anaplasmainfektion vilket ju inte smittar. Men det hjälps ju inte, någon hästägarförsäkran kunde jag givetvis inte skriva på så det blev nödvändigt att stryka alla mina hästar från både Grevagården och till Norrköping veckan efter. Alla tolv hästarna tempades morgon och kväll, ingen mer än de två fick feber och på onsdagskvällen var den sista feberfri.

Johanna på Skärgården skulle haft sina fem hästar hos mig, men det gick ju förstås inte. I ett sådant läge var det åtminstone positivt att utställningen hölls på Grevagården där det finns gott om boxar att hyra så det löste sig ändå. Fast jag hade ju förstås gärna haft dem hemma hos mig, men jag hoppas det blir fler tillfällen :)

Det kändes väldigt tråkigt att behöva stryka mina hästar för alla såg fina ut. Men det blev ändå en fantastiskt trevlig helg som började redan på fredagen då Johanna och de tre holländska grabbarna Kees Hilhorst (Belshuur), Piet van de Laan (Shetlane) samt Daan Jacobs (Eulesberg) kom. Efter installningen på Grevagården åkte vi till Axevalla där Johannas travhäst startade. Tro det eller ej, men det var faktiskt första gången i mitt liv som jag var på en riktig travtävling och det var en rolig upplevelse. Johannas häst kom trea i loppet och efteråt var vi i stallet och pratade med den. Det är inte omöjligt att jag åker på trav fler gånger.

På lördagen var det Shetland Västs utställning med 129 anmälda ponnyer. Eftersom jag hastigt och lustigt blivit arbetslös hoppade jag in som fotograf medan Iris istället hjälpte till med bruksen. Jag fick den färgade ringen på min lott men hann även med att fota lite svarta ponnyer till min samling. Det blev en fantastisk dag för Skärgården då Odd Molly vann så mycket det gick att vinna :) Utöver det blev hennes föl champion och ungstona fick fin kritik. 

På kvällen träffades vi i Djupedalen för att äta och titta på våra hästar. Jag hade innan märkt upp allihop med namnlappar i manen så det lätt skulle gå att se vem som var vem. Jag hade även gjort ett litet kompendium med deras härstamningar så att de holländska grabbarna skulle kunna se stammarna också. Heddas mormorsmor heter för övrigt Pamela v.d. Belschuur och är alltså född hos Kees. Det blev en mycket trevlig kväll som jag hoppas vi kan göra om :)

På söndagen var det SSS Riks och min sista semesterdag. Jag fotade en hel del till min samling och nu är äntligen målet på 2000 olika ponnyer uppnått och det med råge :)

Avslutar med några foton från helgen.


Kees, Piet och Daan med Skärgårdens Odd Molly och Skärgårdens Cavalier

~


Visning

~


Ärevarv

~


En av mina favoriter, Almnäs Havanna e. Gladiator. Ch ungsto vid Riks.

 

 


Årets viktigaste dag för Naomi
6 juli 2019

Jag tycker att avelsvärderingar är jätteviktigt, långt mycket viktigare än utställningar. Vi visar alla våra uppfödningar som 3-åringar och ofta även när de är 2 år. Jag vet att många bara visar de ston de anser ha diplomchans men jag tänker inte så. För mig är det viktigt att visa ALLA. Jag vill inte bara höra ponnyns förtjänster, jag vill även veta dess brister så att jag kan tänka om i min avel och kanske slippa göra om kombinationer som inte verkar matcha varann så bra för att i framtiden kunna välja passande hingstar om det nu är ett sto jag vill avla på. För hur skall ens avel kunna utvecklas om man inte får råd på vägen?  

Detta år valde jag att anmäla vår treåring Naomi till sommarpremieringen på Vretaskolan istället för till Vara som ligger mycket närmare. Anledningen till det var flera. Dels ville jag visa henne tidigare eftersom Varapremieringen hålls först i slutet av augusti. Dessutom funderar jag på att ställa ut i Köping dagen före och jag är nog inte jättepigg på att fixa ordning en ponny efter en hel dag på utställning 20 mil bort. Därför fick det alltså bli Vreta och där var vi idag.

Veckan före tyckte jag Naomi var lite väl rund trots installning nattetid. Dessutom hade hon plötsligt glömt allt hon lärt sig så ett tag var jag faktiskt tveksam till om jag skulle åka. Glömskheten visade sig dock bero på brunst och i fredags var minnet tillbaka ;)

Stefan var snäll och följde med mig till Vreta så fick jag både hästhjälp, resesällskap och fotograf :) Vi började resan vid 5.30 i morse, det är 16 mil till Vreta med delvis ganska dålig väg så det tar en stund att köra dit. Dessutom var det väldigt mycket rådjur ute, inte mindre än tre gånger fick jag bromsa in för att släppa fram dom över vägen. Första gången var det en get med två kid så resan var en riktig naturupplevelse.

Det deltog nio treåriga Shetlandsston, sex standard och tre mini. Jag tyckte att Naomis visning kändes perfekt, hon stod stilla när hon skulle och skrittade fantastiskt. Traven kändes också fin. Vid rangeringen placerades hon först med omdömet: ”Rastypisk, välutvecklad. Ngt grov hals i övrigt bra sida. Välbenad nöjaktigt korrekt. Lång skritt med utmärkt mekanik. Energisk, vägvinnande trav”. 88898=41 poäng, diplom och GI. I kritiken sa premieringsförrättare Morgan Johnsson att hon var fet och jag får skamset hålla med… Några kilon mindre och halsen hade inte sett grov ut. Nu räckte det ändå och den där nian i skritt kom äntligen, jag har ju sett hemma att hon har den, precis som sin mamma och sina systrar :)

Naomis diplom innebär att Almnäs Tarpan nu fick sin första diplomdotter, detta är hans första årgång och det finns nog chans på fler redan denna sommar. För Furunäs Ninettes del innebär det att hon nu fick sin tredje diplomdotter av tre möjliga. Dessa tre har dessutom olika fäder vilket tycker jag bevisar hennes fina förärvning. Nu behöver hon endast en levande avkomma till för att kunna höjas till Elit. För vår lilla uppfödning blev Naomis diplom det femte av sex möjliga, Fatima är den som inte fick diplom men var snubblande nära med 39 poäng. Jag är så tacksam över våra fantastiska avelsston som ger oss så fina och trevliga avkommor :)

Avslutar med några foton på Naomi.

~


Semester
30 juni 2019

Nu har jag två veckors ledighet framför mig :) Eller ledigt, det har man väl aldrig, men jag skall vara ledig från mitt arbete. I torsdags slog grannen vår vall och i lördags pressade han och drängen storbalar till oss. Det blev en god skörd och eftersom det även är kvar några balar från förra året har vi täckt vinterns behov mer än väl. Jag skall bara köpa lite hö i småbal också, det måste vi ha när det är för varmt och för liten åtgång för att öppna storbalarna, som till utställningarna.

Vi hann även med att fira pappas 77-årsdag i lördags, visserligen några dagar i förskott men brorsans familj skulle åka på semester så det passade bara den dagen. Vi gav honom en smartphone så nu sitter han hela dagarna och kollar vart flygplanen befinner sig ;)

Årets semesterprojekt är att byta ut lite stolpar i vinterhagarna. Men det får nog bli i min nästa semesterperiod i augusti. Sen finns ju förstås allt det där vanliga som måste göras så det skall nog gå att förena nytta med nöje även den här semestern.

Idag har jag däremot bara roat mig. Jag tog en spontan tur till Kumla och Örebro Ponnyavelsförenings utställning. Denna gång fick Linus stanna hemma hos hussarna och det var tur för det var så varmt att jag känner mig helt vidbränd efter en hel dag i stekande sol. BIS-titeln vanns av en väldigt fin 1-årig Welsh Mountainhingst medan reservtiteln gick till Shetlandshingsten Gläntans Pelé. Foton från dagen finns i ett nytt galleri.


Gläntans Pelé RS 556 - Reserv BIS i Kumla


Midsommar och snart har halva 2019 gått
23 juni 2019

Nu går vi mot mörkare tider ;) Själv tycker jag vi går mot den bästa tiden = nästan varje helg är fylld med hästaktiviteter ända till septembers slut.

Midsommarhelgen var lugn. Jag var ledig men Stefan jobbade dagtid. Ganska skönt för då ”slapp” vi hitta på något mer än att äta ;) Det har ju varit kalasande så det räcker den senaste tiden med både födelsedagar och student. Skönt att få vara lite asocial ;)

Idag har Cecilia och Oliver påbörjat resan mot Paris och de är framme i Tyskland där de skall övernatta. De blir borta i ungefär två veckor, därefter väntar sommarjobb.

Jag anmälde en ponny till Norrköping också, hoppas det finns energi kvar efter Grevagården och en arbetsvecka. I år har jag vaknat tidigt, det har nog aldrig hänt att jag ställt ut på tre ställen redan i juni månad.

Taxen Stina mår inte bra. Hon har övernattat på djursjukhus men de hittade inte vad som är fel och skickade hem henne med smärtstillande. Jag tycker de skall testa för fästingburna sjukdomar, det kan ge alla möjliga symptom. Även sådana som veterinärer och läkare påstår att de inte ger.

I torsdags var rågeten framme i vinterhagen med sina två kid. Jösses vad glad jag blev! Jag har ju inte sett dem sedan jag nästan körde på dem och även fast jag såg att de sprang iväg kändes det oroligt. Men nu har jag sett att båda två mår bra :)

En arbetsvecka kvar sedan har jag två veckors semester :)


Furunäs Ninette


Prova något nytt :)
18 juni 2019

Nu har jag bokat hingst till Ninette :) Jag gillar ju att använda unga, oprövade men välstammade hingstar så vi kör på det även denna gång. Den tilltänkte kavaljeren har elitkantad stam och företräder en linje jag gärna vill använda. För att ha något att kombinera med i framtiden skall man inte lägga alla ägg i samma korg ;) Vem vet, det kanske inte är helt omöjligt att det denna gång blir en röd fölunge.

Igår öppnade jag upp till ytterligare en sommarhage. Jag brukar dela upp ponnyerna efter hur mycket mat jag tycker de behöver ha. För tillfället går Rosa, Hedda och Halina i en hage och resterande nio i en annan hage. De sistnämnda har fått börja beta i dalen, där är spätt och fint gräs som jag tycker är bra som ”inbetesmat”. Nu behövde de nio mer mat, det har Elein talat om en hel vecka genom att stå vid grinden till nästa hage och vänta :)

I år är det verkligen gott om bete, känns skönt att det än så länge är långt från förra årets mardrömssommar. Jag har flera sommarhagar obetade varav en det är staketjobb kvar i. Det höll nämligen på att hända något förfärligt när jag skulle fixa det. Jag kom körandes väldigt sakta med fyrhjulingen när det plötsligt hördes ett skrik. Jag tvärstannade och upp hoppade ett rådjurskid, bara några dagar gammalt. Jag trodde först jag hade kört på det, men då hade det blivit mos :( Det skrek igen och då kom mamman farandes och kidet sprang till henne. Jag beslöt mig för att åka hem, vände försiktigt när nästa skrik kom och ännu ett kid hoppade upp. Även det hade änglavakt och sprang iväg oskadd. Men jag mådde dåligt resten av dagen och bestämde mig för att låta den staketreparationen vara så kiden fick vara ifred ett tag till.


Undrar vad Fatima funderar på... 


Intensiv vecka
16 juni 2019

Den här veckan har varit fulltecknad, långa arbetsdagar och Cecilias student. Vi planterade sommarblommor på jobbet så det var inte riktigt läge att ta semester mer än fredagen, men vi hjälptes åt här hemma så vi fick ihop det ändå.
Vi hade en liten studentbjudning för de närmaste med Stefans hemgjorda potatissallad och exotisk bricka med kallskuret som vi beställt. Enkelt och bra när folk kommer på drop-in :) Och kanske det bästa av allt, det blev rester över så vi har sluppit laga mat hela helgen ;)

Cecilia skall arbeta på ett demensboende i sommar, samma som hon redan hoppat in på i vår. Men innan sommarjobbet börjar skall hon åka till Frankrike tillsammans med Oliver och hans mamma och mormor. I höst skall hon läsa in lite ämnen så att hon sedan kan söka till sjuksköterskelinjen. Tänk, det kunde vi väl aldrig tro för tre år sedan att Cecilia skulle välja den banan :) Men hon trivs så bra tillsammans med gamla människor så det känns jättebra att hon hittat något hon gillar och där det finns gott om arbetstillfällen.

Jag tycker tyvärr inte längre att Rosa ser dräktig ut. Mamma har varit säker hela vintern medan jag tvekat. Framåt våren tyckte även jag att hon såg dräktig ut, vilket hon alltså inte längre gör. Under vintern har jag fodrat henne som jag gör i odräktigt tillstånd så hon var åtminstone inte överfet när hon gick ut på bete. Besvärligt att inte veta till 100% :(

Nu har jag anmält till Grevagården och det troligtvis alldeles för många ponnyer, 4 på lördagen och 3 på söndagen. Ändå funderar jag på att anmäla en till… Får se om alla är i form och jag hinner göra ordning dem, men nu har jag i alla fall några att ta av om det skulle falla bort ett par. En av de anmälda är inte visad på många år så jag hoppas att jag lyckas hålla kvar henne i den fina form hon är i just nu. I samband med Grevagården får vi långväga gäster vilket skall bli jättetrevligt :) Jag funderar på att anmäla även till Norrköping men har inte valt ut vem ännu.

Nu skall jag arbeta två veckor till sedan har jag semester två veckor. Jag delade upp ledigheten förra året och tyckte det var riktigt bra så jag gör likadant i år. Efter första semesterperioden arbetar jag tre veckor för att sedan ha ytterligare tre veckors ledigt. Sedan är det höst! Jag har ju förstås planerat min semester efter hästaktiviteter ;) Jag hoppas även att komma iväg på en längre resa utan häst för att titta på utställning. Vi får se om det lyckas :)


Cecilia & Oliver


Utställning utan häst
7 juni 2019

Igår tog jag och Linus en sväng till Norsholm och Shetland Östs traditionella nationaldagsutställning. Jag hade haft funderingar på att anmäla men insåg att tid och ork nog inte skulle finnas till det och avstod. Det är betydligt enklare att åka 19 mil som publik och med en hund som sällskap jämfört med att ställa ut ;) Det var en varm dag men vi hade det bra. Linus låg i skuggan under en läktare och jag satt bredvid. Egentid när den är som bäst :) Jag fotograferade lite till min samling, det mesta från ringside så resultatet är därefter. Men det blev ett gäng nya individer till min samling och snart är mitt mål på 2000 olika ponnyer uppnått. Bilderna finns att se i galleriet.

Hästarna går ute dygnet runt sedan en vecka tillbaka och det känns som att jag befinner mig i himmelriket. Nästan tre timmars stallarbete varje dag som kan läggas på något annat är välbehövligt när jag har långa arbetsdagar. Nu har vi Cecilias student nästa vecka men efter det tänker jag fokusera på mina ponnyer. Det är snart dags att anmäla till fler utställningar och därmed hög tid att besluta vilka ponnyer som skall med.


Undrar om Elein vill åka på utställning?


Halina på utställning
2 juni 2019

Så här års är det alltid mer att göra än vad det finns timmar på dygnet. Heltidsarbete och hobbybonde samt utöver det student om två veckor. I torsdags höll jag på med staket hela dagen och det tar tid när man som jag är ensam. Men nu är det klart och jag börjar få kontroll på livet igen. Det är så här varje vår men det tycks jag glömma bort. Nästa år måste jag komma ihåg att ta en semestervecka i maj så jag hinner med allt bättre. Som Mickan i Solsidan sa ”Man är ju inte 20 längre, även om det ser så ut” ;)

Idag har 2-åriga Halina varit på utställning, även denna gång hos Skaraborgs Ponny Avel men nu i Vara och med domare Håkan Erlandsson. Förra säsongen ställdes hon ut två gånger och de visningarnas utförande lämnade en hel del övrigt att önska. Gå på två ben ingår inte och man skall stå stilla under bedömningen. Dessa två gånger fick mig att osökt tänka på Brandsta City Släckers låttext ”kom och ta mig långt härifrån”, för det var så det kändes när vi var inne i ringen ;) även om själva resultatet var helt ok. Idag var det Halinas tredje utställning och fortfarande har hon svårt att stå still, men nu tänker jag istället på låtttexten ”bättre och bättre dag för dag”. Resultatet blev jättebra, ensam i klassen med 98878=40 poäng och omdömet: ”Välutvecklad, feminin av mycket god typ. Vackert huvud, lång välformad hals, nöjaktigt djup, välformat kors. Nöjaktigt benad, tillfredsställande korrekt. Energisk, kort, stel skritt. Taktmässig balanserad trav med normal steglängd.”

En stund senare blev Halina utsedd till Bäst i rasen av totalt  4 Shetland. Med det resultatet kände jag mig nöjd och glad, avstod BIS-ringen som skulle gå många timmar senare och åkte hem med nya nyttiga erfarenheter för min energiska ponny. Pernilla Hägg var på plats och fotade och denna gång fick vi till en fotografering av Halina. Då reste hon sig några gånger men det gick ändå hyfsat och det blev en jättefin bild som jag köpte. Halina är väldigt snäll att både göra ordning och att lasta, hon kliver på direkt. Men att gå runt med henne på utställningsplatsen är lite jobbigt, men hon mognar  för varje gång och till sist skall förhoppningsvis även hon lära sig att stå stilla.

Nästa utställning blir så gott som på hemmaplan, Grevagården i två dagar 13-14 juli. Jag har ännu inte anmält men har nog nästan klart för mig vilka som skall med. Helgen före är det sommarpremiering för Naomi. Det får bli Vreta 6 juli för henne eftersom det passar mig bättre att visa då än Vara i slutet av augusti.


Foto: Pernilla Hägg


En fullspäckad helg med utställning, olycka och kalas
27 maj 2019

I lördags var Naomi på utställning igen, denna gång i Sätila ca 16 mil hemifrån. Det tog ungefär 2,5 timmar att köra dit eftersom vägen går genom många samhällen med 40 km och sista biten var ganska krokig. Det var en fin anläggning med ett som vanligt jättebra arrangemang. Shetland Väst har många eldsjälar som ordnar det bra för oss utställare, tack för det :)

Naomi var som vanligt alldeles underbart snäll. Det var bara vi och en till i vår klass, båda e. Almnäs Tarpan men väldigt olika. Jag tyckte visningen kändes bra, precis som den brukar göra med Naomi. Hon placerades först med raden 87887=38 poäng och där tog dagen slut för vår del. Utställningar är en bedömningssport där mycket påverkar så det är inget att säga om. Den muntliga kritiken var riklig men det stod tyvärr inte så mycket skrivet på bedömningsprotokollet som löd: "Välutvecklad. Naturlig resning, kraftfull bog, djup, ngt lång rygg, överbyggt kors. Välbenad, relativt korrekt. Taktmässig skritt. Rörlig trav, något i framvikt.”

När vi hade visat klart ägnade jag resten av dagen åt att vara fotograf och dessa foton finns i ett nytt galleri.
På hemvägen fick jag ett meddelande om att Cecilia cyklat omkull och befann sig på akuten med Stefan. Efter lång väntan blev det röntgen av diverse kroppsdelar. Cecilia hade skrapat upp ansiktet och slagit i en axel, ena armbågen och en handled. Det visade sig att handleden klarat sig sämst, där fanns flera sprickor så nu har hon gipsskena ett antal veckor framåt. Typiskt nog var det högerhanden, så nu är hon milt sagt handikappad. Hon tar studenten om tre veckor och har en del skolarbete kvar, inte lätt att teckna klart det :/

Igår var det kalas för hela slanten. Vi firade Stefan, Oliver och Cecilia som fyller år 26, 27 och 28 maj. Praktiskt och bra att kunna ha det tillsammans :)

Kommande helg är Halina anmäld till utställning i Vara. Jag har tränat henne så smått och hon sköter sig fint. Det tror jag däremot inte att hon kommer göra på utställningen ;) Resultatet har jag inte så stora förväntningar på. Hon har en vacker sida men en väldigt kort och tråkig skritt.


Djupedalens Naomi


Hästavel = långsiktigt arbete
15 maj 2019

Avelsvärderingar är för mig det allra viktigaste, såväl för hingst som sto. Nu har jag ju inte egen hingst utan åker runt till de hingstar jag hoppas och tror passar mina ston. Det är väldigt lätt att skaffa sig information om de Shetlandshingstar som avelsvärderats i Sverige tack vare webstamboken där både poäng och omdöme presenteras. Jag använder endast hingstar godkända enligt rasvisa krav i Sverige eftersom jag då kan vara säker på att de är godkända både veterinärt och exteriört. Jag läser noga på om de intressanta hingstarna, deras stam samt eventuella avkommor och analyser det noga innan jag bestämmer mig. Jag har alltid sett hingstarna med egna ögon och bildat mig en egen uppfattning om både psyke och exteriör. Välja hingst efter en bild på nätet eller åka till den som alla andra åker till är inget för mig.

En avelsvärderingsnämnd har ett viktigt arbete eftersom de måste vara mycket väl insatta i rasen och det svenska avelsmaterialet så att hingstarna kompletterar våra ston. Därför är det viktigt att man har kontinuitet i det arbetet och inte byter ut hela nämnden titt som tätt. Jag tycker det svenska systemet är bra. De som ingår i den är väl förtrogna med rasen och dömer mycket Shetland vilket gör att de har koll på vad som finns och vad som behövs för att utvecklas. Nämndens deltagare skiftar lite eftersom det går in suppleanter då ordinarie har förhinder, man får då nya ögon samtidigt som den röda tråden bibehålls. Nyrekrytering behövs absolut inför framtiden vilket redan är på gång med de aspiranter som går med.

Avelsvärderingsnämndens ledamöter får utstå mycket kritik från besvikna hingstägare. Men handen på hjärtat, tittar man bakåt i tiden så har de nog gjort det mesta rätt. Som hästägare skadar det inte med lite självkritik, det är lätt att bli hemmablind.

Just nu står Sveriges Shetlandssällskap inför en stor kris. På knappa två veckor har halva styrelsen och hela avelsvärderingsnämnden för hingstar avgått. Detta känns djupt oroande inför framtiden. En ny avelsvärderingsnämnd väl förtrogen med rasen slängs inte ihop på fyra månader som somliga tycks tro. Jag beklagar djupt all den kunskap och erfarenhet som nu förlorats genom nämndens avgång, men jag har förståelse för och respekterar deras beslut.

För övrigt börjar det bli dags att anmäla till årets sommarpremieringar. Vi har i år flera ston att visa, treåriga Naomi är självskriven och om allt går bra med Rosas fölning så skall hon visas för att höjas till A. Eventuellt kommer även Halina att visas vid sommarpremiering.

Först i tur är dock två utställningar. Nästa helg skall Naomi till Shetland Västs utställning i Sätila och helgen därpå åker Halina till Skaraborgs Ponny Avels utställning i Vara. 




För kännedom
1 maj 2019

Jag har idag skickat ett mail med följande innehåll till samtliga medlemmar i SSS nya styrelse:

Då jag saknar förtroende för sammansättningen i SSS nya styrelse avsäger jag mig min suppleantplats med omedelbar verkan.

Det material jag åtagit mig att göra till tidning nr 2 är inskickat till redaktören.
Jag avsäger mig även uppdraget att skriva om de resterande stona som fick elit 2018.

Mvh Annette Wadman


På lång resa till Långasjö
23 april 2019

Påsken har passerat i en väldig fart och eftersom vi har jobbat så blev det inte ens någon påskmat utan det fick bli vad huset erbjöd :) Ungdomarna har varit ute på egna äventyr så de har nog ätit mer traditionellt.

Annandag påsk var det utställning i Långasjö och dit hade jag anmält Naomi. Vi hade 28 mil dit så klockan ringde redan 03.30 och en timma senare började vi resan, jag och Naomi. Det tog drygt fyra timmar inklusive två stopp för att gå på toa (jag) samt titta till och vattna Naomi som reste lugnt och fint.

Eftersom Naomi är 3 år började vi dagen med mätning och id-koll. Hon mättes till 102/15 cm och jag tror att hon är så gott som färdigväxt på höjden. Vår klass bestod av sju 3-åriga standardston, dagens största klass. Naomi var som vanligt en dröm att ha med sig, snäll och lyhörd. Visningen kändes bra, hon stod stilla när hon skulle och rörde sig fint i både skritt och trav. Vid rangeringen placerades Naomi först till min stora lycka :) Resultaten lästes upp bakifrån och det andraplacerade stoet rekommenderades också vidare med hemliga poäng så det var svårt att gissa sig till vad Naomi kunde fått. Men kritiken lät bra :)

På eftermiddagen var det dags för championaten och där vann Naomi titeln champion ungsto. Förra året var hon slagen två gånger av Bäckens Mascara men nu äntligen räckte det hela vägen! Därefter tävlade vi om bästa gångartsponny men där vann Yanniek v. Bunswaard. Ett pris för bästa svenskfödda ponny med svenskfödda föräldrar delades också ut och även det vann Naomi :) Sist på dagen var det förstås dags för BIS-ringen och där plockades deltagarna som vanligt ut bakifrån. En efter en fick sin kritik och ju mer man får gå där desto nervösare blir man ;) Till sist var det bara 3-åriga Naomi och 13-åriga Yanniek v. Bunswaard kvar och till min stora lycka ock lite förvåning vann Naomi Best in Show-titeln :)))
Det visade sig att båda hade exakt lika poängrader, 98889=42, men att Naomi var den som hade mest energi kvar i slutet och därmed fick det bästa helhetsintrycket. Min fantastiska lilla ponny! Trots att vi hade den längsta resan av alla orkade hon hela långa dagen. Domaren sa förstås massa fina saker men jag var nog lite chockad så jag minns inte så mycket.
Det skriftliga omdömet löd: ”Feminint sto, utmärkt rastyp. Vacker överlinje, bra utstrålning. Vackert huvud, välansatt hals, bra bog och djup, välformat kors. Välbenad från sidan, bra ledgångar. Nöjaktigt korrekt. Taktmässig ledig skritt. Energisk framåtgripande trav med bra hasarbete”.

Det var fantastiskt roligt att få så fin utdelning på rörelserna då dagens domare, Inga.Lill Hoveklint-Hyttring, är noga med att hästarna skall röra sig bra. Jag hade innan hoppats på att vi skulle få till en 9:a på skritt, men att vi kunde trava så bra hade jag ingen aning om :) Vi får jobba vidare på skritten, jag har sett hemma att hon kan ännu bättre än vad vi fick fram igår, så med mer rutin skall vi nog kunna visa det på utställning också :)

Stort tack till Shetland Sydost för en jättetrevlig utställning med många och väldigt fina priser, jag fick knappt plats i bilen hem ;) Det enda som var mindre bra stod jag själv för. Jag hade nämligen lovat att fotografera, men eftersom Naomi gick vidare så blev det väldigt svårt att hinna med det när jag åkte ensam. Som tur var fanns det en räddare i nöden vid namn Fredrika som så bussigt ställde upp och fotograferade så jag tror att åtminstone championatsvinnarna kom med på bild. Ett fåtal foton fick jag trots allt och de finns i ett nytt galleri. Jag fick hjälp att fota Naomi av Madde och Jenny, men tyvärr flög manen runt åt alla håll på de fotona. Cecilia har därför hjälpt mig att fota henne här hemma idag istället.

Det var som sagt långt till Långasjö men jag kan vid rätt årstid tänka mig att åka dit igen. Det var en väldigt fin anläggning och vägen dit var en riktig naturupplevelse.

Nästa utställning blir Sätila om en månad. Det är Naomi som skall med då också. Men det går inte att leva på gamla resultat, utan nästa gång är det ny domare, nya konkurrenter och kanske sämre form på både mig och hästen ;) Men till dess kommer jag leva på Naomis BIS-vinst och bara njuta :)

~


Vår på väg
17 april 2019

Helgen passerade i raketfart med både avlönat arbete och fritidsarbete ;) Hövallen är luftad och klar för gödsling, nu har jag beteshagarna kvar att lufta. Här har inte våren kommit så långt ännu så bete känns avlägset. Men hästarna hittar grönt i vinterhagarna och äter inte längre upp allt hösilage de får inne så jag har dragit ner på givan. Trots torkan blev vår skörd bra och vi kommer få ca 7 balar över vilket vi tar av till hösten. Vi köper alltid några ton hö att ha över sommaren då de stora balarna inte går att öppna eftersom åtgången är för liten. Jag har bokat hos bonden vi köpte av i höstas och skall hämta inom kort för att även ha i skarven mellan fodring och bete om det blir för varmt att öppna storbalarna. I våra trakter verkar inte foderbristen vara något problem och nu finns det annonser där priserna har sjunkit till vanlig nivå.

Vår innebär förstås betäckningstankar :) Sådana har jag alltid och de är ungefär som ”sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna” när det gäller antalet betäckta ston. Min önskan är att betäcka Ninette och Hedda men jag är inte alls säker på att det i slutändan blir så. Förra året var planen att betäcka Hedda men då allt var så osäkert med torkan avstod jag. Blir det likadant i år så nöjer jag mig nog med ett sto. Jag har utöver dem ett helt gäng med yngre diplomston som givetvis också borde komma i avel :/ Jag behöver börja fundera på att sälja någon av dem nu när jag har fått flera ur samma morslinje. Alternativt kan jag tänka mig att låna ut någon till avel under några år. Det skall isf vara till någon jag känner och har förtroende för.

Jag har ganska stora svängningar när det gäller hingstval. Hedda är så gott som klar men jag ändrar mig en gång om dagen med Ninette :) Jag skulle ju kunna använda Gladiator eller Almnäs Tarpan igen eftersom Namira och Naomi blev så trevliga. Men det lockar lite att prova någon annan hingst eftersom ett riktigt bra avelssto enligt min mening får bra avkommor med olika hingstar. Ninette har hittills avkommor med fyra olika hingstar vilket resulterat i två ovisade hingstar e. Lukas, ett diplomsto e. Furunäs Jotex, ett diplomsto efter Gladiator samt Naomi e. Almnäs Tarpan som fick 3 x 41 poäng som tvååring. Om Naomi ger Ninette 30 poäng så behöver hon en avkomma till för Elit och det vore häftigt att uppnå det med sex avkommor efter fem olika hingstar :)

En annan sak att tänka på är val av linjer. Som jag ser det har vi två dominerande hingstar i Sverige, Perigueux v. Isala samt No fear v.d. Römer och deras ättlingar. Den förstnämndes linjer har jag redan genom att ha använt Almnäs Tarpan och Nightingales Hashtag. För att i framtiden ha något att kombinera med tror jag att det redan nu är viktigt att använda hingstar ur andra linjer än dessa, vilka båda för övrigt kommer från Rosson of Transy som ju finns i väldigt många ponnyer. Om jag väljer Nightingales Hashtag till Hedda så vill jag helst välja en hingst från en annan linje till Ninette. Som sagt, spännande detta med avel :)

När det gäller hingstrådgivning har jag några goda vänner jag bollar ideér med. De har lång erfarenhet av avel och har lyckats mycket bra. Fråga om hingstval på nätet är det sämsta man kan göra eftersom de flesta hingstägare föreslår sina egna hingstar ;)

Annandag påsk skall jag och Naomi på utställning i Långasjö. Vi har nästan 30 mil dit så vi måste starta tidigt. Jag lusläser kartor för någon tid att köra fel finns inte, men det skall nog lösa sig. Precis som de flesta andra ponnyer så fäller Naomi för fullt. Jag skall därför ägna påsken åt att jobba och att borsta häst :) Jag har en hästdammsugare så jag skall nog testa att använda den. Jag funderar på att köpa en öronluva samt att stoppa bomull i öronen på henne om hon inte gillar ljudet.

Våren innebär även att man ser mer djur i naturen. När jag åker hem från stallet om kvällarna går det ofta tre eller fyra älgar på ett gärde utmed stora vägen. Ofta hinner det bli för mörkt, men en kväll fick jag bild på dem, om än på långt håll :)


Älgko med kalv. Den andra kalven befinner sig utanför bild :)


Grevagården x 2 - igen  
10 april 2019

Det känns som tiden skenar just nu. Våren innebär ju alltid mycket arbete och i år är det ännu mer eftersom vi har haft mycket jobb med det nybyggda församlingshemmet.

Jag har även varit ute och flängt, som min mor brukar uttrycka det ;) Förra helgen var jag i Värnamo på SSS styrelsemöte. Även denna gång samåkte jag med Angelica och resor går väldigt snabbt när de sker under Shetlandsprat :) Dessutom är det alltid intressant och nyttigt att få ta del av andra infallsvinklar och tankar än de man själv har i sin lilla vrå.

I torsdags var jag i Göteborg och stod i SSS monter på Euro Horse. Där träffar man en liten annan målgrupp än den man når på Shetlandsponnyaktiviteter. Det kommer en hel del frågor och kan man inte svara kan man alltid hjälpa genom att ge kontaktuppgifter till någon som är bättre insatt. Under dagen fick vi 7-8 nya medlemmar.

 I lördags var det avelsvärdering för Shetlandshingstar på Grevagården. På fredagskvällen var vi ett gäng som fixade ordning inför det. Det är mycket att tänka på vid en avelsvärdering eftersom det är flera stationer och det går åt många funktionärer. I år var det dessutom ett högre smittskyddstänk i och med de smittor som härjat. När jag åkte hem tänkte jag på vilka fantastiska funktionärer vi har i Sveriges Shetlandssällskap. De är ofta samma år från år och de åker många mil för att hjälpa till trots att de knappt får se en enda bedömning under hela dagen. Själv hade jag rena lyxen med mina 2,7 mil till Grevagården :)

Det visades ca 30 hingstar och resultaten går säkert att läsa på annan plats ;) Nämnden gav hingstvisarna beröm för att hingstarna var i fint skick och tycker att svensk Shetlandsavel håller allra högsta klass. Däremot tyckte de att flertalet av de visade hingstarna var tåvida och gracila, något som uppfödarna bör vara observanta på. Det var en hel del anmärkningar på ben med många sexor. Men som en klok man vid ringside sa: många av de här hingstarna kommer att få högre poäng på utställning. Det tror jag också, vid avelsvärderingen bedöms ju deras förmodade nytta i avel och då bedöms vissa svagheter hårdare än mot i utställningsringen som ju är en ren skönhetstävling.

Efter att ha sovit på saken har jag kommit fram till vilken hingst som blev min personliga favorit och det är Nightingales Fortunate Son. Han är helbror till N Hashtag som ju är far till Frans och även till Rosas kommande föl, samt till N Kingsman. Mamman Almnäs Kitty är ett fantastiskt sto som nu har lämnat fyra godkända hingstar på lika många möjliga, N Black Ace e. Pavarott i är ju den äldste och numera exporterad. Fortunate Son är mindre än sina bröder, 97 cm, perfekt storlek tycker jag. Han fick 5x8 och är en jämn hingst som har att utvecklas i vilket säkerligen blir riktigt bra i slutändan. Han är till salu och hade jag haft en egen gård så vet i sjutton om jag inte hade funderat på köp även om jag sagt att jag aldrig skall ha egen hingst ;) Han verkar nämligen väldigt klok och snäll också, jag blev riktigt kär i honom.


Nightingales Fortunate Son


Grevagården x 2
24 mars 2019

Här hemma rullar det på och det är skönt att dagarna blivit längre. Min utställningslust har vaknat så jag har anmält Naomi till utställningen i Långasjö som hålls annandag påsk. Egentligen en helt korkad idé för jag har förfärligt långt dit och hästarna fäller väl som mest just då, men lite kul måste man ju få ha :)

Om två veckor är det avelsvärdering för Shetlandsponnyhingstar där jag skall vara fotograf. Dit går ju inte att komma alldeles otränad och eftersom jag inte fotat uppställda ponnyer sedan i höstas så har jag passat på att träna i helgen. Det var passande nog avelsvärdering för långbenta ponnyhingstar på Grevagården så jag har varit där. Min favorit blev en Connemarahingst som inte gick igenom, han föll på benen och skritten men typen var jättefin. En riktig Connemara i mina okunniga ögon ;)

Ett gäng New Forestponnyer deltog också, flera av dem fick 6 på ben men eftersom jag inte stannade till kritiken så vet jag inte vad de fick anmärkning på.

Bilder från helgen finns i ett nytt galleri.


Holmtebo Wicklow, min favorit från Grevagården


Magknip?
28 februari 2019

Just nu har vi extra trevliga händelser på jobbet :) Vårt nybyggda församlingshem med tillhörande garage är nämligen klart och vi har börjat flytta in. Vi har fått köpa in massor med ny inredning och utrustning så allt blir jättefräscht. Mycket arbete återstår innan det skall invigas och tas i bruk, men garaget och våra personalutrymmen kan vi börja använda redan nu. Tack vare detta jobbar jag just nu betydligt mer än vad jag egentligen skall göra så här års, men det går lätt när det är roligt. De extra timmarna det ger är bra att kunna ta ut i ledighet när de behövs, som vid vård av nyfött föl ;)

Nu är mamma övertygad om att Rosa har en fölmage. Själv är jag fortfarande lite tveksam, men nog kan hon ha rätt. Rosa har i så fall kommit drygt 6 månader på väg och är beräknad till i mitten av juli. Lagom till utställningshelgen på Grevagården alltså.

En kväll förra veckan gick Fatima väldigt långsamt in från hagen. Det är ovanligt för hon är vanligtvis en rask ponny. Väl inne i boxen ville hon inte äta så jag tog ut henne och kollade tempen som var helt normal. Jag hittade inget annat fel heller och magen mullrade som vanligt men jag utgick från att det var magknip och började promenera med henne. Fatima följde glatt med och var lite intresserad av att äta gräs längs vägkanten. Efter några vändor kom det en bajshög så då släppte jag in henne i boxen men hon ville fortfarande inte äta och lade sig ner. Vi tog ytterligare en runda och sedan fick hon vara i boxen under uppsikt. Vid 22.30-tiden började hon äta, jag stannade kvar till strax efter midnatt och då var hon sig själv igen. Förmodligen var det lite magknip och jag är glad över att det stannade vid det.

I lördags var det årsmöte med Shetland Väst. Jag hämtade upp Monika på vägen så jag hade trevligt sällskap på resan. Det var ett lugnt möte där det bjöds på väldigt god mat, köttfärsbiffar med potatis och brunsås, det är riktig mat det :) Det blir sju utställningar inom Västs område i år om man räknar med riksen. Synpunkter framfördes på att de var för lite utspridda och det kan jag hålla med om. Men utställningarna får läggas där det finns arrangörer så vill man ha en utanför sin egen ytterdörr får man nog se till att engagera sig lite själv och inte bara förvänta sig att någon annan skall ordna något ;)

Jag anmälde inte någon ponny till Kristinehamn och utställningen har sedan ställts in p.g.a. rådande smittoläge, precis som flera andra arrangemang också gjort. Det är fem veckor kvar tills hingstpremieringen och förhoppningsvis har läget förbättrats till dess. I nuläget finns inte så mycket mer att göra än att avvakta och hålla sig informerad. De föreningar som har premieringar före SSS har i dagsläget inga planer på att ställa in utan följer utvecklingen. Det viktigaste alla kan göra är att tänka sig för innan premieringen och inte utsätta sina hästar och stall för smittorisk. Det bästa är väl att helt hålla sig hemma med hästarna och heller inte ta emot några nya. Det har framförts åsikter om att byta anläggning men det är inte säkrare på en mindre anläggning, kanske tvärtom. På Grevagården är det fräscht med stora ytor vilket gör att man inte måste gå på varann. Vid en mindre anläggning, som tex förra vårens premieringsplats, är det mycket trängre och man tvingas komma närmare andra hästar. Luftgenomströmningen vid en stor anläggning är också bättre än på en liten trång, allt enligt veterinär med 40 års smittskydderfarenhet. Var och en blir ju salig på sin tro, själv väljer jag att lita på de med kompetens inom området, i detta fall smittskyddsveterinären :) Hur som helst hoppas vi alla på att vår hingstpremiering kan genomföras. Som sagt, bara att ha is i magen och avvakta samt att minimera sin egen smittorisk.


Halina, blivande 2-åring 


Det är skillnad på strö och strö
13 februari 2019

Vi strör med spån i boxarna och det av flera orsaker. Det är svårt att få tag i halm av bra kvalitet och dessutom blir gödselhögen gigantisk med halm. I många år använde vi torvströ men det har jag inte vågat ha sedan åtta hästar samtidigt fick hålväggar. Min hovslagare trodde det berodde på någon bakterie i torven och jag tror på honom ;) De sista två pallarna med spån har jag inte varit nöjd med. De är av märket Yes Box och har varit så ”grovmalda” att urinen flutit bort från spånet. Dessutom var flertalet balar frusna i hörnen och helt omöjliga att få sönder. Det har gått åt mycket mer strö av denna grovmalda variant än av den mer finmalda vi brukar få när vi köper Yes Box. Jag frågade på Granngården om det finns flera sorter av detta märke men fick svaret att det är tillverkaren som ändrat till mer grovmalet.  Förra veckan var det dags att köpa en pall igen och jag ville inte ha Yes Box, vilket är det enda Granngården har, så jag åkte till Svenska Foder i Skara som hade Vidaspån i lager. Det var service att komma dit! Jag är van att lasta bal för bal själv, men det behövde jag inte göra i Skara. En ung tjej var snabb som en vessla med trucken och på mindre än en kvart var det både handlat och lastat. Helt klart värt att åka till Skara och köpa spån för det var dessutom mer i balarna och mycket bättre kvalitet på spånet. Det är vardagsglädje det :)

Vad händer annars då? Tja, inte mycket utöver det vardagliga. Förra veckan var det hovslagardags igen och denna gång var en trevlig lärling med. Min hovslagare är även lärare på hovslagarskolan så det händer ibland att en elev är med. Halina var en av dem som verkades och hon stod som ett ljus. Det gjorde de andra också, men jag blir alltid extra glad när de yngsta visar att de fått en god uppfostran :)

Det är väldigt isigt ute för tillfället så igår öppnade jag upp till den andra vinterhagen. Där har ingen gått på hela vintern så där var det isfritt. Vi flyttade foderlådorna dit så har de halkfritt underlag när de äter. Det är många plusgrader ute nu och skall så förbli och då smälter väl isen.

Förrförra helgen var jag på styrelsemöte med SSS. De flesta möten hålls via telefon men ibland måste man träffas. Det blev ett effektivt och bra möte och jag kände mig nöjd men trött i huvudet efteråt, jag är ju inte van att sitta stilla en hel dag ;) Angelica hämtade upp mig på vägen och sällskap med Shetlandsprat är aldrig fel. Jag fick rapport om att Frans har det bra och fortsätter han att utvecklas fint så blir det troligen hingstpremiering i höst. Spännande :) Det skulle vara så roligt om han räckte till, särskilt med tanke på hans fina möderne med sex svenskfödda ston. Farslinjen är förstås inte illa den heller.

För övrigt har jag svåra i-landsproblem som handlar om vid vilken premieringsplats jag skall visa Naomi. De närmaste alternativen är Vara och Gräfsnäs. Dagen före Gräfsnäs är det utställning i Nyköping och dagen före Vara utställning i Köping och jag har tänkt att åka på båda. Orkar en 49-årig tant vara på topp två dagar i rad eller är det risk för att jag saboterar Naomis viktigaste dag? Det kanske rent av är bättre att ta en sväng runt Vättern och visa på Vreta istället? Jag har några månader på mig att fundera ;)


Namira har nog stallets vackraste huvud


Vardagsrutiner
31 januari 2019

Våra hästar är nog inte som andra hästar. Det sägs ju att de föredrar ljummet vatten framför iskallt men det stämmer inte hos oss. Vi har två vattenbaljor i vinterhagen, en med värme och en utan. Hästarna dricker alltid upp vattnet i den utan värme först och använder bara värmebaljan när det inte finns något annat att välja på. Varför har vi då två baljor kan man undra. Det beror på att vår värmebalja är bara på 65 liter och räcker inte hela dagen så därför har vi ytterligare en balja. Man kan nog säga att vår värmebalja är mer till för mänsklig bekvämlighet än vad hästarna uppskattar den ;)

Det är intressant att se hur ponnyerna grupperar sig i flocken, det märks tydligt vid insläppet. Eros, Hanna och Fatima hänger alltid ihop och nu har den annars så sävliga Frida hakat på dem. De är för det mesta först i kön in, om inte Halina har bestämt sig för att hon vill in först vill säga. Halina är nämligen en bestämd dam och de andra tycker nog att hon ännu är för ung för att sättas på plats. Om Halina vill in först följer Hedda med, annars går de in efter Eros och hans tre damer. Därefter brukar Hilde och Elein vänta på sin tur att bli insläppta. De fyra sista ponnyerna är nästan alltid Ninette och hennes tre döttrar. Samma rutiner varje dag gör att de vet att de skall vänta på att bli insläppta några i taget så de behöver inte stressa.

Under uppstallningsperioden åker jag till stallet även på morgonen, förr skötte mamma om utsläpp och morgonfodring. Jag gillar att åka dit på morgonen, det känns tryggt att se att alla mår bra, att de ätit upp nattmaten och att det finns hästskit i boxarna. Jag börjar alltid dagen med att ge varje häst några bitar pellets, då ser jag lätt om de mår bra. Dessutom gnäggar de flesta så trevligt när de vet att de skall få något gott och bara det är ju en bra start på dagen :)


Furunäs Ninette


Jakten på den perfekta hingsten
20 januari 2019

Jag har just tittat på en intervju med Peder Fredricson. Vilken trevlig och ödmjuk människa!

Ett aldrig sinande ämne är hingstval. Eftersom jag inte är född i någon hästuppfödarfamilj så får jag försöka att lära mig på egen hand. Det försöker jag göra genom att lyssna på erfarna uppfödare och se hur de har gjort, studera härstamningar samt åka runt och se så många Shetlandsponnyer som möjligt. Allt detta bakar jag sedan ihop och tar bitar som jag tycker passar mina tankar på Shetlandsavel, samt vad jag tror passar mina ston förstås. Sen är det en spännande väntan för att se om resultatet blir det man trott och önskar ;)

I mitt huvud pågår just nu letandet efter en kavaljer till Ninette. Vi har tre döttrar efter tre olika hingstar som alla är riktigt bra. En tanke är ju förstås att göra om någon av dessa kombinationer men det lockar ännu mer att prova ytterligare en annan hingst :) Jag har några intressanta kandidater, sen kan det ju förstås gå igenom någon spännande hingst vid vårens premiering :)

Det har varit en riktigt bra helg med sol och mycket ponnypyssel. Bland annat så har Halina fått lite extra uppmärksamhet. Hon älskar att bli ompysslad och kan stå uppbunden ensam inne hur länge som helst. Det är svårt att tro när man sett henne på utställning ;) Jag försöker att bestämma mig för vem jag skall anmäla till Kristinehamn, har hela tiden tänkt ta med Namira men plötsligt tycker jag att hon ser onödigt tjock ut :(

Det händer inte så mycket utöver det vardagliga och jag längtar tills det drar igång med kul grejer på helgerna. Med kul menar jag givetvis hästrelaterade aktiviteter på bortaplan, det ger mig energi. Så här års är det förstås lite svårt att åka några längre sträckor med tanke på stallarbetet här hemma, men Kristinehamn och Grevagården fungerar bra.

Min allergi har förresten hållit sig borta sen före jul :) Jag har undvikit skaldjur, äpplen, nyponsoppa, mandel och lite annat. Choklad går som tur är bra :)


En av kattbröderna


SUCH
13 januari 2019

Jag glömde det viktigaste igår - Hilde har tilldelats SUCH = Svensk Utställningschampion. Jag har ju vetat om det länge men nu är ansökan godkänd och listorna ute. Nu har Heddas äldsta döttrar både fått diplom och SUCH. Den yngsta, Halina, har ännu inte åldern inne. 

Hilde är mycket av min idealshetland. Hon är elegant men ändå robust, bra benad, lagom stor och rör sig bra. Något jag särskilt gillar är hennes välmusklade armbågar. Jag är fullständigt allergisk mot omusklade armbågar eftersom benen då ser ut som att man stuckit in en pinne i varje hörn. Dessutom har Hilde ett temperament jag gillar, hon är orädd, framåt och har gott självförtroende. Hon kan väl kanske vara lite väl energisk ibland, jag tänker på Huseby i somras, men en pigg och alert ponny klarar sig bättre i konkurrensen än en loj och uttråkad så det kan jag stå ut med :) 


Vi kör i år igen :)
12 januari 2019

I början av veckan bokades anläggning och domare till Axevallautställningen så den blir av i år också :) Mitt förstahandsval av domare var Ronny Johnsson och glädjande nog var hans kalender tom den dagen så nu är han bokad. Senast Ronny dömde här i Väst var i Borås 2014 så jag tycker det är dags igen. Det är åtta månader kvar till utställningen men vi har redan fått några sponsorer som själva hört av sig och vill sponsra. Mycket generöst och jag tackar så mycket :) Axevallautställningen ligger helgen efter höstens hingstpremieringar vilket passar mig perfekt. Jag har tagit semester från fredag före hingstpremieringen och ända till vår utställning är över.

I torsdags morse var det 10 minusgrader här. Min första tanke var: ”skall jag verkligen anmäla till vinterutställning”. Framåt förmiddagen var det behagligare temperatur och riktigt skönt ute. Hovslagaren var hos oss på förmiddagen och jag önskade att vi haft en uppvärmd lokal till honom. Men det var bara fem att verka denna gång, alla stod som ljus så det gick snabbt och bra. Vid förra verkningen hade Rosa en liten hålvägg men den var nu helt borta. Jag sa till mamma att det måste bero på att Rosas ägare varit så flitig med att göra rent den ;)

Vi funderar på om Rosa är dräktig eller inte. Mamma tror absolut det men jag är osäker. Fölet skall inte födas förrän i juli så hon är inte ens halvgången, om hon nu är dräktig.

Det är fläckvis väldigt isigt hos oss för tillfället. Jag funderar allvarligt på att åka till något ridhus och träna de ponnyer jag väljer bland till vinterutställningarna. I dagsläget är det helt omöjligt att se hur de rör sig. Tur att de är så förståndiga och tar det lugnt över de isiga partierna.


Första inlägget i år
6 januari 2018

Nu är vi på rätt sida igen ;) Jag tycker alltid det är skönt när jul och nyår har passerat och det går mot ljusare tider.

Både jag och Stefan var lediga nyårsafton, vet inte när det hände senast, jag brukar vara ensam hemma. Cecilia blev sjuk strax före nyår så hennes och Olivers planer fick ställas in så de blev kvar hemma hos oss. Vi åt lite god mat och sedan tog vi det lugnt. Linus tycker inte om raketer sedan några ungj****r här på byn kastade raketer efter honom för några år sedan. Det hände efter nyårsafton och mitt på dagen. Hade jag fått tag i dem hade jag förmodligen suttit inspärrad nu ;) Detta nyår gick det hyfsat med Linus. Han brukar vilja vara i badrummet när det smäller så vi satte upp handdukar för fönstret och ställde in hans ena korg och där lade han sig, inte helt trygg men ändå bättre än tidigare år. Vi försöker att vara som vanligt och inte dramatisera det hela.

Cecilia är sjuk än, en riktigt elak influensa och ögoninflammation ovanpå det. Jag hoppas egoistiskt att jag klarar mig, det är inte lätt att bli sjuk när man har massa djur att ta hand om.

Blåsten Alfrida har hållit mig i arbete i flera dagar. Det blåste ner massor med grenar på jobbet så det har jag ägnat veckan åt att ta bort. Här hemma och vid stallet klarade vi det bättre. Det hade blåst ner ett träd över staketet till den andra vinterhagen, men den används inte just nu så det tar jag hand om framöver.

Utställningsplaneringen fortgår. Jag surfade runt lite och upptäckte att Örebro Ponnyavelsförening har utställning i Kumla i februari. Dit har vi inte så långt så jag skall fundera på om jag skall anmäla Halina. Som vanligt så här års får sedan väder och väglag avgöra om det går att åka. Skaraborgs Ponny Avel skall ha två utställningar i år och de ser inte ut att krocka med något. Förmodligen anmäler jag någon ponny till deras vårutställning som hålls i Vara.

Planer finns på att arrangera Axevalla-utställningen även i år. Det hela hänger på om vi får hyra anläggningen. Jag ville boka redan i höstas men blev ombedd att återkomma efter nyår så jag skall kontakta dem nästa vecka. Domare är inte tillfrågade ännu men jag har en tilltänkt och en reserv.


Hedda har med åren fått en enorm tagelväxt :)