Vanliga vardagar i november
25 november 2020

Jag var nog inte riktigt vaken när jag skrev mitt förra inlägg ;) Jag skrev att Hedda blev Reserv BIS men det blev hon ju inte alls. Hon blev ju BIS, hur kunde jag skriva fel på en sådan sak?

Eros har fått byta från spån till spånpellets. Han är egentligen en väldigt renlig häst med bestämda toaletter. Men eftersom han är den mest nyfikne man kan hitta så vandrar han runt i boxen för att inte missa om det händer något vilket resulterar i att gödselbollarna flyttas runt. När man mockar med spånpellets så följer det inte med något strö ut vilket är svårt att undvika med spån. Jag använde först fyra säckar till att strö upp hans box, det räckte för Elein. Men dagen efter tyckte jag det såg lite snålt ut så jag fyllde på med en till. Hästarna har nu varit inne i fyra veckor nattetid och jag har bara fyllt på med en säck i Eleins box. Jag tycker att spånpellets ger ett renare intryck än spån och har funderingar på att helt gå över till pellets nästa vinter. Nackdelar då, finns de? Ja, blöta hästar med spånpellets i pälsen är ju inte jättekul. Det är det inte med spån heller men pellets är nog snäppet sämre. Vi har testat både halm, torv, spån och nu pellets. Halm är uteslutet av flera anledningar, dels är det numera svårt att få tag i av bra kvalitet, det tar tid att mocka samt att gödselstan blir gigantisk. Vi har dock alltid halm till stona när de skall föla. Torvströ fungerade bra i många år ända tills åtta hästar fick hålväggar samtidigt. Troligtvis orsakade av någon bakterie i just det torvpartiet, men jag tänker inte chansa igen.

Igår var hovslagaren ute för sista gången i år. Igår var det de yngres tur att verkas, eller yngre, de är mellan 3-10 år så de äldsta av de yngre är inga unghästar precis ;) Alla skötte sig som vanligt exemplariskt och somliga stod och sov. Alla hovar såg bra ut och Namira fick beröm för särskilt bra kvalitet, de brukade Naomi också få så det kanske är ett arv från Ninette. Det är skönt att slippa hålväggar och annat elände, vi har torra marker men nu är det lite blött vid ingångarna även hos oss.

En preliminär utställningskalender för nästa år har publicerats och jag blir ju förstås redan sugen, det har ju varit minst sagt svältfött i år. Jag skall försöka visa Namira några gånger nästa år med förhoppning om ett sista guld som behövs för SUCH. Just nu är hon för fet men ser annars väldigt trevlig ut och rör sig dessutom bra. Hoppas det åter blir möjligt att besöka utställningar och premieringar som publik för det saknar jag verkligen. Jag har jobbat helg frivilligt sedan 2014 men har nu bett att få slippa det under sommarsäsongen. Vi jobbar så få timmar under våra helger att det inte känns värt att behöva avstå från tex en utställningsdag bara för att jag skall arbeta två timmar mitt på dagen. För mig innebär det bara stress och ett jäkla trixande med semestern för att kunna göra det jag vill under sommaren.

Jag är så nyfiken på om våra ston är dräktiga. Ingen av dem är undersökt och det är ännu för tidigt för urinprov. Hashtag har ju flyttat till Holland och Roosevelt har åkt till Holland för att stanna där några i år. Eftersom dessa kombinationer inte går att göras, åtminstone inte på länge, så hoppas jag verkligen på tre föl till sommaren.

I det senaste inlägget visade jag bilder från Mariestad och Vänern. Förra veckan var jag ledig en dag så Linus och jag åkte på utflykt. Först tog vi en promenad i Skövde, därefter for vi till Tidaholm där jag fikade på ett mysigt café. Fika är nämligen min hobby utöver hästarna :) Eftersom vi skulle vidare till Hjo för att hämta upp ungdomarna körde vi lite småvägar över Habo och andra ställen. Vi stannade till vid Vättern så Linus fick rasta sig lite och där tog jag nedanstående foto. Linus såg inte direkt badsugen ut ;)


Summering
15 november 2020

Jag har nu gått över till vintertid vilket betyder betydligt färre arbetstimmar än de 43 som vi gör under resten av året. De senaste veckorna har det bara funnits tid för det nödvändigaste med hästarna men nu får jag alltså mer tid för dem. Hildes tömkörning har det förstås också varit skralt med en tid och även det skall jag ta tag i. Hon går med linor väldigt obekymrat så strax kan jag nog gå vidare till nästa steg. Någon rockard har jag fortfarande inte men hoppas hitta en framåt våren.

Vår uppfödning Frans är såld. Jag har fått mail från den nya ägaren som är en barnfamilj från Norrland. Jag har svarat på mailet men vet inte om det gick iväg rätt för sedan har jag inget hört. Det ägaren skrev lät i alla fall väldigt bra och jag tror att Frans kommer att bli en lika fantastisk familjeponny som sin bror Filip.

Nu är vår rekordkorta utställningssäsong över och kan summeras. Det blev bara två hästar visade, mor och dotter = Hedda och Halina. Det resulterade i klassvinst och reserv bäst i rasen vid Skaraborgs Ponny Avels utställning samt diplom vid sommarpremiering för Halina. Vid det sistnämnda var det en stor ring med 13 treåriga ston och hon placerades trea. Hedda var på sin första utställning sedan 2013 och hon slog till med klassvinst, champion sto samt Best in Show. Känns mycket bra att avsluta säsongen med det resultatet :) Jag har nu ansökt om SuperSUCH för Hedda. Enligt min tolkning av reglerna skall hennes resultat räcka, hoppas de beslutande gör samma bedömning.

Igår var vi i Mariestad en sväng. Jag hade med kameran och knäppte några foton nere i hamnen. Jag har ännu inte använt den så mycket men är hittills väldigt nöjd. Bildredigering är dock en hel vetenskap och jag skulle egentligen behöva köpa en större datorskärm med bättre färgåtergivning för min laptop är inte så bra till bildfix.


Mariestads domkyrka

~


~


Taggad terrier har fått syn på något intressant

~


Comeback efter sju år
1 november 2020

En snabb uppdatering om gårdagen efter att jag arbetat hela denna dag och är dödstrött :)

Igår var jag och Hedda i Ljungskile på utställning. Hedda är inte visad sedan 2013 då hon deltog vid Riks i Köping och då blev Reserv BIS bland 112 deltagare. Hon har varit så fin i sommar och kom hem från sin vistelse på Skärgården i ett strålande skick så jag fick för mig att visa henne nu när hon blivit veteran.

Det var sex veteranston anmälda men hälften strök sig så kvar blev Hedda 15 år samt två otroligt fina och välbevarade damer på 24 resp 25 år. Alla tre fick guld och Hedda placerades först med hemliga poäng. Visningen kändes perfekt och i det muntliga omdömet sades det att Hedda var lättbedömd. Hon var helt underbar att visa, stod som ett ljus med spetsade öron och rörde sig jättebra. Det märktes att hon tyckte det var jättekul att komma iväg på utställning.

I tävlingen om champion sto var det tre deltagare och Hedda vann och gick därmed vidare till BIS-ringen :) Flera ponnyer hade fått väldigt fina omdömen så jag vågade inte tro på att Hedda skulle räcka ända fram. Men en efter en visades ut och min hjärna blev allt dimmigare ;) Till slut utsågs Bäckens Mascara till reserv BIS och Hedda till BIS. Så fantastiskt roligt, jag har nog inte tagit in det hela än. Det var hårt motstånd och stona i topp hade exakt samma rad. Heddas jättefina omdöme löd: ”Utmärkt rastyp, feminin, harmonisk. Utmärkt sida. Välbenad från sidan. Relativt korrekt. Avspänd taktmässig skritt. Energisk taktmässig trav”. 99888=42 poäng.

Stort tack till Shetland Väst för en fint arrangerad utställning på en jättebra plats. Hedda vann så många priser att hela vårt vardagsrumsbord är fullt :) Domare var Linnea Ornstein som jag tycker är väldigt duktig på att motivera kritik och poäng, något som känns särskilt viktigt på unghästar som kanske inte riktigt är i fas för dagen. Får man då en förklaring på att vissa saker hänger ihop med varann är det enklare att ta ett lite sämre resultat och man blir inte avskräckt från att visa igen :)

Jag har fått fina bilder på Hedda från Iris Magnusson, hjärtligt tack för det :)


Junibackens Hedda

~


BIS-rosett och BIS-täcke

~


Bäckens Mascara, Göran, domare Linnea Ornstein, Hedda och jag :)

 

 


Framtidshopp för SSS
25 oktober 2020

Nu har hästarna bott inne nattetid en dryg vecka. Jag testar spånpellets i Eleins box och är efter denna första vecka mycket nöjd. Elein hade förra vintern egenheten att pinka så fort hon kom in på kvällen och varje morgon innan hon gick ut, plus lite under natten, så det gick åt mycket spån i hennes box. Jag strödde upp boxen med fyra säckar pellets, varje säck skall blötas med ca 10 liter vatten. Under denna första vecka har det i knappt minskat någonting av bädden så det kommer nog dröja innan jag behöver fylla på. Jag kör ut gödsel och urin varje dag och det blir verkligen bara gödselbollar som följer med. I spånboxarna går det inte att undvika att lite spån också åker med ut. Jag vet inte om jag kommer att byta ut ströet till pellets i fler boxar då det finns några praktiska frågetecken. En pall innehåller 60 säckar vilket innebär att vikten överstiger vad min transport får lasta så hemtransporten måste lösas. Denna gång köpte jag sju säckar för då fick man rabatt, jag har alltså tre säckar kvar som ser ut att räcka ett bra tag. Sen vet jag inte hur det blir att söla med vatten om det blir en väldigt kall vinter. Det får nog bli så att jag testar i Eleins box och eventuellt någon eller ett fåtal boxar till och därefter gör en utvärdering och konsekvensanalys ;)

Idag har SSS haft digitalt årsmöte, det första av det slaget jag deltagit vid. Innan var jag lite orolig för att jag inte skulle begripa mig på tekniken men det var väldigt lätthanterligt. Jag deltog i fyra timmar sedan hade jag annat att göra. Det i mitt tycke viktigaste hann avhandlas innan jag avvek och jag känner mig nöjd både med valet av styrelse och framtidsplanen för hingstpremieringarna. Gällande det sistnämnda tycker jag att flertalet av de åsikter som jag framförde i undersökningen som gjordes innan har fått gehör. Kommer skriva mer om mina tankar om några av årsmötets propositioner en annan dag. Nu behöver jag sova :)


Vintersäsongen inledd
16 oktober 2020

Ikväll flyttade resterande hästar in nattetid. Rosa blev så ivrig när hon förstod vad som var på gång att hon försökte smita med när jag ledde in de två första hästarna. Så här års ser jag dem inte många stunder i dagsljus på vardagarna så det känns skönt att få in dem och kunna pyssla lite med dem om kvällarna. Första hösilagebalen öppnades i veckan, jag har fodrat med hö en tid eftersom det går åt så lite foder när de flesta går på bete. Nu skall det bli rikligt med regn nästa vecka och då känns det extra skönt att de flyttat in nattetid, då sover åtminstone jag bättre ;)

Hedda är anmäld till utställning i Ljungskile om två veckor. Hon är inte visad på sju år och har hunnit bli veteran. Jag har som vanligt en väldigt arbetsam period på jobbet så här års så jag hoppas hinna och orka ta med henne. Det har även tillkommit en drive-in utställning på samma ställe i december. Jag tycker det är en rätt trist utställningsform, men detta år är ju väldigt speciellt så jag kanske anmäler någon för att försöka få ett guld till framtida SUCH. December är betydligt bättre för min del för då har jag gått ner i arbetstid. Bara hoppas att väder och väglag är på bra humör också.

Linus har varit lite konvalescent men är nu sitt vanliga jag igen. För några veckor sedan sträckte han sig, troligtvis i rygg eller nacke. Det kom plötsligt och det var väldigt nära att vi blev tvungna att uppsöka veterinär. Men först testade vi vår gamle distriktsveterinärs favoritordination = avvakta, vilket tillsammans med endast mycket korta promenader och lite andra restriktioner hjälpte för nu är Linus som sagt precis som vanligt igen.

Igår tog jag en semesterdag eftersom vi fick trevligt besök av Kjell och Charlotte från Älvsered. Kul att få ett avbrott i vardagen och prata häst :) Det var vackert väder så jag passade på att fota lite naturella ponnyer på förmiddagen.


Namira vilar i solskenet

~


Hedda


En helg på Grevagården
6 oktober 2020

Så var årets avelsvärdering för Shetlandsponnyhingstar över, den i våras fick som bekant utgå men den på hösten kunde glädjande nog genomföras en månad senare än vanligt. Som så mycket annat detta år var den förstås publikfri men det fanns möjlighet till att följa med på hemmaplan genom livesändningar. Det behövde inte jag göra eftersom jag hade fått förfrågan om att vara fotograf för SSS räkning, min enda chans att få se vår uppfödning Frans visas på plats så det tackade jag givetvis ja till :)

Jag har varit på väldigt många hingstpremieringar genom åren och den här var bäst arrangerad av dem alla. Här och med mycket annat har SSS interimstyrelse gjort ett toppjobb! Hoppas att vi om några veckor kan välja denna interimstyrelse till SSS ordinarie styrelse.

Tillbaka till själva avelsvärderingen så visades vår uppfödning Frans på lördagen och gjorde först ett körprov som gick alldeles utmärkt. Så bra att han tilldelades pris för dagens bästa bruksprov med 10 9 10 10, vilket på söndagen visade sig vara det bästa under hela helgen och förstås ett av de bästa någonsin. Tack till Frans ägare Angelica för proffsig utbildning :) Exteriört fick Frans 77888=38 poäng vilket förstås inte räckte till, men det är klass I och ger Rosa 20 avkommepoäng. Han är fortfarande outvecklad och saknar hingstkaraktär men har som raden lyder bra ben och goda gångarter samt ett topptemperament. Fina egenskaper för den bruksvalack han nu kommer att få bli. Jag är inte det minsta besviken, snarare tvärtom. Jag förstår och håller med om kritiken, det finns gott om avelshingstar så chansen till ett bra liv ökar betydligt för honom som valack. Jag tror att han med tiden kommer att växa i sin lilla kropp och kunna bli en fin utställningsvalack också. Frans kommer att bli till salu och jag hoppas att kunna fortsätta hålla kontakten även med de kommande ägarna.

 


Frans på hårt underlag

~


Frans sätts för vagnen

~


Frans utför helgens bästa bruksprov

~


Pris från Agria

~

Bland många fina hingstar hittade jag min favorit i Sibbelins Zyndapp. En tvååring e. Dalsgårds Stand By u. Gullsmyras Bitterblue - Dalsgårds Othello. I mitt tycke en harmonisk hingst med bra storlek. Det skall bli spännande att följa honom, tyvärr får det väl bli på avstånd för han bor över 50 mil från mig visade det sig.


Sibbelins Zyndapp

~

Förra veckan begravdes min kollegas man, på jobbet hade vi minnesstund för vår kollega som så hastigt dog och i fredags jobbade jag vid min kompis begravning. Nu får det gärna lugna sig lite på den fronten :(


 

Två utställningar men annars mest ledsamheter
28 september 2020

Det har varit mycket tråkigheter den senaste tiden. Tre dödsfall inom loppet av två veckor är mer än vad som går att ta in. En fikakompis, en väns man och en arbetskamrat. En efter lång tids sjukdom och två helt oväntade.

Förra helgen var jag iväg på en liten utflykt som var mycket välbehövlig. Annan miljö, andra människor och något som intresserar mig var ett positivt avbrott i den för tillfället rätt sorgliga vardagen. Faktiskt den enda resa jag gjort i år om man bortser från resorna då jag lämnat stona till hingstar. På fredagen tog jag tåget till Stockholm, det tog 2 timmar med X2000. Därefter tunnelbana till Danderyds sjukhus och därifrån buss till Norrtälje. Johanna hämtade upp mig vid busstationen och sedan åt vi på en restaurang med superb räksallad innan vi åkte vidare till Väddö. Vi hann med lite titt i hagarna innan det blev mörkt och sedan hade jag en jättetrevlig kväll hos Johannas mamma Marie där jag övernattade.

Dagen därpå begav vi oss till Söderhamn på utställning med två ponnyer, en utställningsplats jag länge velat besöka. Vägen dit var fantastiskt vacker och en upplevelse i sig. Utställningen var trevlig med såklart väldigt lite folk på plats, men det var trevligt att träffa både gamla och nya bekanta som man inte ser så ofta och ännu mer sällan detta år. Resultatet för Johannas ponnyer blev alldeles strålande. Femme Fatale v.d. Amstelhof vann en stor gallstoklass, titeln champion sto och slutligen Best i Show med makalösa 44 poäng. Tvååriga Skärgårdens Bling Bling gick tvåa i sin klass med 42 poäng. Fantastiskt fina ston båda två.

På söndagen visade Johannas pappa Kista hembygdsgård där han är aktiv. Ryssarna brände ner alla gårdar utom denna år 1719, enligt sägnen så hade husbonden ställt fram mat och brännvin vilket gjorde att just denna gård skonades. Det är en väldigt fint bevarad och underhållen gård så det var jättekul att få en guidning där.

Därefter körde Magnus och Johanna mig till Uppsala där vi tog en sväng på Hööks samt åt pizza innan jag påbörjade min hemresa.

Stort tack till Johanna med familj för en jättetrevlig helg. Jag gör gärna om det så hoppas utställningen förläggs till hösten även nästa år ;)

Igår var jag och Halina på Skaraborgs Ponny Avels utställning i Vara. Ett fyrtiotal ponnyer av olika raser deltog varav sju Shetlandsponnyer. Det var två deltagare i Halinas klass, hon vann med hemliga poäng och utsågs även till Reserv BIR. I BIS-ringen deltog ungefär 15 st och vi åkte ut som nr 7 med 99788=41 poäng. BIS blev ett Welshsto och Reserv BIS Shetlandsstoet Fairylak af Jäboruder, de enda ponnyerna med 42 poäng denna dag. Stort grattis till er :)

Halinas omdöme löd: ”Feminin, långlinjerad, mycket god typ. Vackert huvud, lång välformad hals, liggande bog, välformat kors. Harmonisk benad, tät fram, breddar bak. Energisk skritt med god steglängd. Balanserad trav med normal steglängd.” Visningen gick perfekt och hon står nu alldeles stilla vid uppställningarna. Guldstjärna till min fina, trevliga ponny.

 


Foto: Pernilla Hägg 


Vinterförberedelser
13 september 2020

Jag har äntligen köpt en ny kamera, som jag väntat och längtat! Redan tidigt i våras hade jag bestämt mig för modell men sedan kom corona och nästan alla utställningar ställdes in så kameraköp kändes inte jätteakut, jag klarade mig ju med min trötta gamla Olympus på hemmaplan. Dessutom var modellen jag ville ha slut överallt och pga ovan nämnda corona var det leveransproblem så datumen som butikerna förväntades få hem sina beställningar har hela tiden skjutits fram. Jag har hållit koll dagligen och i måndags fanns det exakt en sådan jag ville ha så jag slog till direkt. Redan dagen därpå kunde jag hämta ut min nya kamera så den här gången levererade Postnord långt över förväntan. Jag känner mig jättenöjd med mitt köp, nu skall jag bara lära mig att använda kameran också :)

Jag har börjat storstäda stallet inför vintersäsongen. Ett rätt trist jobb men jag delar upp det i etapper så går det rätt bra. Jag hoppas hästarna kan gå ute nattetid ett tag till, ännu har vi inte behövt stödutfodra för alla är i (alltför) gott hull. Hilde blev så onödigt fet att jag flyttade över henne till Erosgänget för några veckor sedan så nu står hon också inne nattetid vilket gjort lite nytta. Jag tömkör henne regelbundet och hon är jätteduktig och klok. Det är precis som att hon redan kan allt jag ber om och de gånger det inte blir som jag tänkt är det inte hennes fel ;)

För övrigt händer inte mycket utöver det vardagliga. Det är långa arbetsdagar i 8 veckor till och nu kommer mörkret allt tidigare om kvällarna. Mornarna är också mörka men än så länge hinner det ljusna när jag gör morgonkollen och släpper ut de fyra som sover inne. Hästarna är verkligen kloka, de känner igen ljudet av min bil så när jag stänger igen bildörren hörs det gnäggningar inifrån stallet. De som går ute vet att de får lite pellets varje morgon så för det mesta står de och väntar på mig.

Nightingales Hashtag är såld till Finland. Därför hoppas jag extra mycket att Ninette är dräktig eftersom det nu inte finns fler chanser att använda honom. Den finska shetlandsponnyaveln får verkligen en topphingst, både gällande exteriör, stam och temperament. Men synd för mig för jag hade gärna använt honom fler gånger.


Sädesärla
~


Halina

~


Nytrimmad Linus

    ~


Kommandot "ful björn"
 


Alla hemma igen
29 augusti 2020

I morse åkte jag och Stefan till Väddö för att hämta hem Hedda och Rosa som varit på betäckning hos Skärgårdens Roosevelt. Det blev nästan 80 mil i bilen men resan gick jättebra. Vi tog det lugnt med många mat och toalettpauser. Förutom att det regnade väldigt kraftigt en lång bit på hemvägen var vädret bra, lagom varmt för hästarna i släpet. Det var heller inte mycket trafik vilket ju förstås alltid känns bra när man kör med hästtransport. Det finns ju tyvärr väldigt många idioter som inte håller avstånd eller gör korkade omkörningar. Det brukar föranleda långa ilskna tutningar från min bil ;)

Det känns väldigt tryggt att lämna ston på Skärgården, stort tack till Johanna för att de blivit så väl omhändertagna :) Väl hemma i hagen var maten mer intressant än kompisarna och alla verkade nöjda. Vi har ännu inte dräktighetsundersökt något av våre tre betäckta ston så vi vet alltså inte om de är dräktiga. Denna gång hoppar vi över ultraljud och gör urinprov längre fram istället. Hedda har vid två tillfällen varit dräktig via ultraljud men sedan resorberat under hösten. Det har med all säkerhet inget med undersökningen att göra, men eftersom vi trott att hon varit dräktig har vi väntat på en fölunge helt i onödan vilket resulterat i att även nästkommande säsong gått om intet. Jag hoppas att slippa bli lurad om vi gör urinprov lite senare i dräktigheten istället.

Så här års brukar vanligtvis mina helger vara fyllda med hästiga aktiviteter på bortaplan. Så är det som bekant inte i år så istället får det bli arbete hemma på helgerna. Trimning under stängseltråd är ett arbete som jag ständigt ligger efter med. Inte blev det bättre av att jag körde trimmern varm så huvudet blev skevt och måste bytas. Nu är det gjort så jag får väl ta tag i trimningen igen. Roligare än den arbetsuppgiften är Hildes tömkörning som går jättebra. Hon går nu med linor och det är inga som helst bekymmer. Jag fortsätter med detta moment ett tag till innan jag går över till nästa. Jag har ju ändå ingen rockard så det finns ingen brådska med inkörningen.


Skärgårdens Roosevelt när han godkändes som treåring


Årets enda hästvisning  
22 augusti 2020

Nu har Halina varit på sommarpremiering i Vara. Hon uppträdde alldeles utmärkt vid såväl styling, lastning, mätning och visning. Jag är glad att jag visade henne så flitigt förra säsongen så att hon hann lära sig tills i år.

Resultatet blev också mycket bra. Det var tretton ston i ringen, sju fick diplom och Halina placerades trea med 99788=41 poäng och omdömet: ”Utmärkt rastyp, fina linjer. Välansatt hals, bra bog, välutvecklad bakdel. Från sidan välbenad, tåvid fram. Taktmässig skritt. Lätt energisk trav”.

Detta innebär att alla Heddas tre döttrar erhållit diplom, alla har dessutom olika fäder vilket jag tycker gör Hedda till ett fantastiskt bra avelssto. Halina blev vårt sjätte diplomsto av sju uppfödda Shetlandsponnyston. Nu kommer det dock dröja innan det blir fler chanser eftersom Halina är vår sista unghäst. Förhoppningsvis föds det några föl nästa år så tidigast 2024 har vi treåringar att visa igen.

Cecilia var med och vi passade på att fota Halina medan resten av deltagarna visades individuellt. Tur var det, för när prisutdelningen var klar kom en väldigt kraftig regnskur.

~

 


Utflykter
10 augusti 2020

Fredagskvällen slutade olyckligt. När jag åkte hem från stallet stod det en bil utmed stora vägen med varningsblinkers påslagna. Jag stannade och frågade vad som hänt och fick som jag befarat svaret att de kört på ett rådjur. Ett kid frågade jag, nej en bock svarade ungdomarna som var inblandade. De höll på att ringa polisen och kände till vem som var markägare så de kom nog från trakten och tog sitt ansvar föredömligt. Bockstackarn var inte död men jag tittade aldrig efter honom utan åkte vidare. Hoppas bödeln kom snabbt :(

I lördags var jag på Shetland Västs utställning i Brålanda som fotograf och id-kontrollant. Det var precis som de senaste dagarna olidligt varmt. Heddas halvsyster (samma mor) Tequila deltog. Det var ett litet trevligt sto men rätt olik Hedda. Modern Hesther v. St. Wainum Wisholt har fem registrerade avkommor i Sverige. Av dessa är en död redan som ettåring och en exporterad till Ukraina som tvååring. De övriga tre är Hedda, Tequila (e. Gläntans Morendo) samt moderslivsimporten Marribel v.St. Wainum Wisholt. Hesther har tyvärr vandrat runt en hel del och inte fått den chans hon förtjänar i svensk avel. Hon föddes 1993 så jag gissar att hon är död även om det inte är inrapporterat.

Igår blev det ännu en resa då jag och mitt trogna sällskap Carola var och hämtade Ninette i Älvsered. Efter trevlig pratstund fika och titt på unghingstar lastade vi Ninette och åkte hem. Även denna dag var väldigt varm så när vi äntligen var hemma kände jag mig rätt trött efter över 70 mil i bilen denna helg. Ninette är på ca dag 30 men ännu inte dräktighetsundersökt, skall göra det framöver.

Idag har det också varit onödigt varmt så jag har pysslat om hästar inne i stallet. Jag har passat på att kamma ut taglet på några av dem och de tyckte det var skönt att få komma in en stund. På kvällen var det svalare och då tömkörde jag Hilde. Hon har nu haft lina släpandes på en sida vilket inte bekommer henne det minsta.


Heddas halvsyster Tequila RS 6804

~


Heddas mor, Hesther v.St. Wainum Wisholt RS 4770. 16 år på bilden. 


Ledig med lite av varje på schemat
2 augusti 2020

Första semesterveckan av tre är snart slut och jag känner mig hittills nöjd med både väder och sysselsättning. I måndags slingade jag håret så nu är jag åter blond, precis som jag varit en gång i tiden. Tyckte genast livet blev roligare än med det gamla råttfärgade håret :) På eftermiddagen kom hovslagaren och verkade sex ponnyer, däribland Halina som skall på premiering om tre veckor. Han hjälpte mig även att mäta Hildes hovar eftersom jag funderat på att köpa barfotaboots till henne. Hon har tyvärr slitit bort en liten bit hov och blir därför ömfotad på annat underlag än gräs. Jag har just påbörjat inkörning med henne och vill gärna kunna gå på grus också.

I tisdags spenderade jag först 5538:- på bilen som fått nya stötdämpare och fjädrar. Sen åkte jag till Hööks och köpte barfotaboots så den dagen var dyr ;) Jag har använt bootsen några gånger och hittills fungerar de bra, inte som riktiga skor förstås men som god ersättning. På eftermiddagen fick vi besök av Filips ägare som var på besök i Skövde hos sin mormor och morfar. De fick ju tyvärr inte träffa Filips mamma och mormor eftersom de är på betäckning, men de verkade nöjda med att få se systrarna och de andra ponnyerna. När de dessutom fick ta in lillasyster Frida för att borsta och sedan rida på henne verkade de mer än nöjda. Det var Fridas första gång med ryttare men hon var helt oberörd. Shetlandsponnyer är ju för det mesta väldigt okomplicerade.

Katalogen för sommarpremieringen har kommit och glädjande är att 14 treåriga Shetlandsston är anmälda. Det är flera år sedan det var så många. Upplägget blir ju annorlunda i år och jag tycker att SH har planerat det hela mycket bra. Halina går i det sista blocket så det räcker att vi åker hemifrån vid lunch.

Kommande vecka skall jag vara funktionär vid Shetland Västs utställning i Brålanda. Om allt ser positivt ut med Ninette, dvs att hon inte brunstar om, kan jag hämta hem henne under min semester. Hedda och Rosa ligger en resp två veckor efter Ninette så de får gå kvar på Skärgården ett tag till.


Kiden växer så det knakar

~


Vår skygga bock. Bäst han håller sig hos oss nu när bockjakten börjat

~


En av alla oräkneliga harar


Äntligen semester!
26 juli 2020

I år hade jag turen att ha ledig helg före semestern så jag gick av redan i fredags :) Nu har jag tre veckors ledigt och i stort sett inte något inplanerat. Känns både konstigt och kanske lite skönt. Jag har nog ställt in mig på att det inte blir något utställningsdeltagande i år och därför kopplat bort den biten. Hästarna också verkar det som för några är onödigt tjocka.

Den torra sommaren 2018 mådde Eros inte riktigt bra. Han blev stel bak vilket jag upptäckte rätt snabbt och tog bort honom från betet och höll honom på stall om nätterna och i vinterhagen på dagarna. Den sommaren var Hanna halt efter en lite för vild lek så hon och Fatima var också inne om nätterna och gick i en hage bredvid Eros. Jag tog ut distriktsveterinären för jag ville ta prov för anaplasma eftersom han hade ont i kroppen. När svaret kom visade det sig att hon tagit ett helt vanligt blodprov som visade förhöjt infektionsvärde. Något anaplasmaprov blev alltså inte taget trots att jag uttryckligen bett om det. Han gick på medicin ett bra tag och fick förstås vila hela sommaren. Först frampå vårkanten var han helt sig själv igen och förra året var han fullt frisk och gick på bete med de andra.

I år hade vi en torrperiod och då började han stelna till bak igen. Snabbt som ögat tog jag bort honom samt sällskapsdamerna Hanna och Fatima och släppte dem i vinterhagen. Eros blev då återställd på några dagar utan medicinering. Min teori är att han på äldre dagar inte riktigt tål för mycket socker i gräset som det ju blir vid torka. Jag tror att han behöver få i sig lite torrt hö också, vilket han nu får när han är inne nattetid. Samtidigt gäller det att hålla grabben på gott humör och det löses genom att han får ha Hanna och Fatima hos sig :) Det blir förstås lite extrajobb för mig men det går rätt snabbt att mocka några boxar och de är ju ute från tidig morgon till sen kväll. Enda anledningen till att de är inne om nätterna är att de inte äter hö ute om det finns gräs.

Jag har fått besked om att Hedda också är betäckt så nu håller vi tummarna för att stonas nästa brunster skall utebli. Först i tur är Ninette som skall komma om nästa helg, vilket jag förstås hoppas hon inte gör. Sedan följer de andra två med en veckas mellanrum. Tänk om det kunde bli så bra att vi får tre föl så tätt :)

Igår var det sommarpremiering i Länghem och hade allt varit som vanligt skulle jag åkt dit och kikat eftersom det visades tre avkommor till Hashtag. När jag lämnade Ninette hos Kjell tittade vi på hans treårsston och han bad mig ta ut den bästa. Jag valde Nita som jag tyckte var något extra. Igår gick hon etta på premieringen med 44 poäng! Elsa fick också diplom med 41 poäng och Nysta fick 38 och därmed klass I. Vilken smakstart i aveln Hashtag fått, jag hoppas så att Ninette skall bli dräktig med honom. Vi har ju tidigare fött upp Frans u. Rosa som skall visas på hingstpremieringen i höst. Något godkännande vågar jag inte hoppas på, det viktigaste är att han blir bedömd som treåring och hamnar han sedan i klass I och kan ge sin mor 20 avkommepoäng så är jag mer än nöjd :)


Frans som föl - en riktig charmör


Snart semester igen
19 juli 2020

Igår var det utställning i Tranemo. Ninettes dotter Naomi som jag sålde tidigare i år deltog med finfint omdöme. Hon är nu fyra år gammal och går därmed sitt första år i gallstoklass. Hon placerades där som tvåa av sex deltagare med 98888=41 poäng. Jättekul :) Best in Show blev Nightingales Hashtag som ju Ninette är på betäckning hos just nu. Han fick hela 109898=44 poäng och slog Almnäs Amir som blev Reserv BIS med 43 poäng. Värt att notera är att Hashtags far Tromb och Amir är nära släkt då båda är e. Perigueux v. Isala samt att Amirs mor Jum-Jum är mormor till Tromb. För att dra ytterligare paralleller så är Naomis far Almnäs Tarpan helbror med Amir :)  

Jag har fått rapport från Väddö att Rosa blivit brunstig och betäckts. Hedda har precis börjat visa intresse för Roosevelt så hon verkar vara på gång hon också. Ett riktigt drömscenario vore ju om alla våra tre ston tar sig direkt för då kan jag fölvaka på allihop samtidigt ;)

Här hemma tränar jag Halina så smått inför sommarpremieringen om fem veckor. Hon sköter sig fint och efter förra årets flitiga deltagande så bör hon veta vad som förväntas av henne. Det är mest finslip på hur jag skall få fram hennes gångarter på bästa sätt. Hon har vid ett tillfälle travat till sig en nia och det skulle ju inte sitta dumt att upprepa det :) Jag har mätt henne men har ingen riktig mätkäpp så mankhöjden blir inte helt tillförlitlig. Jag gissar att hon ligger på 98-99 cm och med 14 i skena.

Jag har fått för mig att köra in Hilde så jag har precis börjat tömköra henne. Efter bara ett fåtal gånger och helt utan medhjälpare så är hon riktigt styrbar och har god framåtanda. De första gångerna använde jag en vanlig däckel med svanskappa men nu får hon ha lokselen istället. Jag sålde min roslagsvagn för några år sedan eftersom den bara gav mig dåligt samvete av att jag aldrig använde den. Nu är jag sugen på att komma igång att köra Eros och som sagt på sikt köra in Hilde så jag skall försöka köpa en rockard framöver.

Nu återstår fem arbetsdagar sedan har jag tre veckors semester :)


Naomi vid utställningen i Tranemo.
Foto: Madelene Sjögren


På resa igen
13 juli 2020

I lördags fick jag rapport om att Ninette blivit brunstig och betäckts på fredagen. Vilken tur vi hade med timingen där, hemma utan hingst ser vi aldrig brunst på henne :)

Kort efter det trevliga samtalet lastade vi Hedda och Rosa för att ge oss ut på långresa till hingst. Även denna gång följde min snälla granne Carola med och målet var Väddö 40 mil från oss. Vädret var skiftande men vi tog god tid på oss och kom fram helt problemfritt. Stona släpptes ut i flocken till Skärgårdens Roosevelt och de bara gled in där helt lugnt. Ingen av dem visade brunst, men inte heller dessa två visar något hemma så jag vet inte hur de ligger till i tid. Det har alltid löst sig när de kommer till hingst så det gör det nog denna gång också hoppas jag.

Roosevelt har alltid varit en stor favorit hos mig och det har länge varit bestämt att Hedda skall till honom i sommar. När vi åkte så långt var det lika bra att ta med två ston och då föll valet på Rosa och istället fick därför Ninette besöka Hashtag i hennes ställe. Jag hoppas och tror mycket på årets kombinationer så jag hoppas att stona skall bli dräktiga och föda fram friska föl nästa år :)


Rosa och Hedda på Skärgården

~


Up to Date of Shetlane RS 731

~


Roosevelt - hårfager herre

~

Vi tittade förstås runt i alla hagar och det var förstås väldigt roligt och inspirerande att se så många ponnyer av bästa klass på en gång. Svårt att välja bara en favorit i den samlingen :)


Föl

~


Up to Date of Shetlane RS 731

~

Efter en jättetrevlig kväll med mycket god mat och trevligt prat, mestadels om hästar förstås ;) sov vi över innan vi morgonen därpå lastade ett sto med föl som skulle åka med hem till sin ägare på vår väg hem. Den resan gick också jättebra. Med världens bästa skyltläsare Carola gick min premiärresa genom Stockholmssmeten som en dans även om jag trodde att vi aldrig skulle komma ut ur tunneln ;) Vi lastade av stoet med föl och bjöds där på fika vilket smakade jättebra efter några timmar i bilen. Sen var det bara att tuta på resten av resan utan last och det gick också bra förutom en 3,5 kilometers snigelkö vid ett vägarbete som det tog runt en timma innan den lossnade. Vi tog paus i Linköping för mat och ett snabbt besök på Ikea innan vi susade hemåt.

Stort tack till Johanna och Marie för mat och övernattning, stort tack Ellinor för fika och den fina presenten och stort tack Carola för sällskap och vägledning genom Stockholms labyrint :)

Nu skall jag arbeta i två veckor innan jag får semester igen. Längtar redan…


Ett fint minne från SSS Riks 2013.
Junibackens Hedda res BIS och Unique of Shetlane BIS.
Två fölston i topp :) 
Foto: Frida Erixon


 


Stuteribesök 1 
10 juli 2020

Denna semestervecka var planerad till att köra tre ston till hingstar. En 80-milstripp var tänkt till igår men det dök upp ett hinder i tisdags. Då luktade det nämligen bränt och var varmt från ena framhjulet på min bil, numera den enda som har drag av våra två. Den snabbaste verkstaden hade tid att byta belägg idag så jag fick kasta om planerna. Igår lånade jag mina föräldrars bil och tog kortresan till hingst, den på bara knappt 40 mil tur o retur :)

Det har förresten blivit lite omkastningar i hingstvalen också men jag känner mig väldigt nöjd så det skall nog bli bra :) Igår åkte i alla fall jag och mitt resesällskap, bästa grannen Carola, till Älvsered och lämnade Ninette hos Hashtag. Det var egentligen Rosa som skulle dit men det blev ju som sagt en omplanering, vilket gjorde att jag bytte sto till honom :)


Nightingales Hashtag RS 710

~

Ihopsläppet blev väldigt lugnt, Ninette är ett försiktigt sto och Hashtag en förståndig hingst. Det gick ytterligare två ston och ett föl i hagen. Stona ägnade sig mest åt att äta medan det svarta fölet var väldigt nyfiken på det nya stoet som dykt upp. Ninette var inte brunstig men ett visst intresse fanns från båda håll så kanske är det på gång. Hon visar aldrig något hemma men de andra gångerna hon betäckts han hon fungerat perfekt när hon släppts med hingst och hon har blivit dräktig direkt så jag hoppas förstås att det flyter på lika bra i år.

 


Ihopsläpp

~


Doftkontroll

~

Vi tittade förstås runt i hagarna och fick se trevliga treårsston efter Hashtag, fuxhingsten Charmör samt ytterligare ston med föl. Mina favoriter blev nedanstående käcka par :)


Stor & Liten

~


Charmör RS 810

~

Nu är snart min semestervecka slut, jag skall arbeta två veckor och sedan har jag tre veckors semester igen. I år var det som sagt helt onödigt att planera semestern efter utställningssäsongen, men när ansökningarna skulle vara inne visste vi inget om nuvarande läge. Jag hoppas verkligen att min bil blir klar som utlovats för i morgon skall vi ut på ytterligare en trevlig resa :)


Det får bli vad det blir
5 juli 2020

Jag har en veckas semester framför mig, härligt :) Under de dagarna är det planerat att jag skall köra ston till årets utvalda hingstar så det kommer bli många mil i bilen. Som tur är lovar väderleksrapporterna svalt väder och det tackar jag för. Veckorna med 30 graders värme höll på att ta kål på mig. 

Förra helgen skördades hösilaget och när det är gjort går det att pusta ut. Det är förstås mycket lättare att skörda hösilage än att skörda småbalshö, dessutom mycket mindre bekymmer rent vädermässigt. Vi fick in det vi behöver plus att vi har fyra balar kvar från förra året så vi kan nog anse att vi har tillräckligt. Jag har dessutom köpt lite småbalshö av en bonde i närheten och skall hämta lite till framöver. Det går trots allt inte att klara sig helt utan vanligt hö så jag är väldigt glad över att det finns bönder som fortfarande sliter med det. Några bekymmer med att få sålt brukar de inte ha.

SSS fick en ny styrelse för en vecka sedan, jag önskar dem lycka till och att det infinner sig arbetsro :) Det känns skönt att äntligen kunna lägga den tråkiga tiden bakom sig. Det tänker åtminstone jag göra.

Hovslagaren var hos oss i veckan, jag hade kommit lite i otakt så två av stona som verkades för en månad sedan sågs över även denna gång. Det känns alltid bra att de är nyverkade när de lämnas hos hingst, man vet aldrig hur länge de är borta. Hilde skall inte betäckas men har visat väldig tydlig och regelbunden brunst i år. De tre som skall iväg har jag inte sett något på, men det brukar lösa sig när de får en hingst i sin närhet. Det är ju ont om den varan hos oss ;)

Utställningen på Grevagården som jag skulle ansvarat för är inställd. Det beror på mig, jag tycker det blir för stort ansvar och för mycket merjobb att vara ansvarig i dessa coronatider. Tråkigt, men det känns som en lättnad när beslutet nu är taget. Hoppas allt återgått till det normala nästa år så det går att arrangera på vanligt vis och utan att behöva neka publik att komma.

Det blir en väldig konstig sommar :( Jag är van vid att åka och titta på många utställningar och premieringar men det går ju inte i år. Just det saknar jag mycket mer än att ställa ut själv. Hade allt varit som vanligt hade jag troligtvis bara visat Halina ändå men åkt och kikat på många ställen. Nu blir det troligtvis bara sommarpremieringen för hennes del, jag förbereder henne så gott jag kan och sedan får vi se hur långt det räcker. Att satsa på dubbelguldsdiplom har aldrig varit aktuellt så för den delen spelar inte bristen på utställningar någon roll för mig personligen.

Alla agerar vi olika ang corona, själv har jag ändrat ganska mycket i mitt liv när jag tänker efter. När jag handlar så gör jag det snabbt och lämnar sedan butiken. Jag går heller inte runt och kikar i affärer för nöjes skull, det är ju vanligtvis lätt att slinka in i några butiker när man ändå skall handla mat på Maxi vid Elins Esplanad. Om man nu skall se det lite positivt mitt i eländet så har jag åtminstone inte behövt ändra så mycket socialt. Med heltidsarbete och hästar hinner man ändå inte ha något regelbundet umgänge med andra människor utöver familjen ;)

Rådjursgeten med kid har varit borta en tid. Det brukar de vara så det oroar mig inte. Hon brukar komma tillbaka i juli så jag håller noga utkik efter dem. Vi har fått rävungar också, jag tror det är minst två stycken. De är väldigt nyfikna och förstås väldigt söta :)


Linus favoritpose regniga dagar ;) 

~


Ett av fjolårskiden.


32 år sedan första fölet föddes
15 juni 2020

Idag är det exakt 32 år sedan vi fick vårt allra första föl. Det var New Foreststoet Nikita som födde ett stoföl e. Sweet Reclaim xx. Vi hade hoppats på ett föl redan året före då vi 1986 betäckte Nikita med Smedhults Starligt Son. Det var en hingst jag drömt om att få använda men när vi väl fick möjlighet att ta föl hade han hunnit bli både gammal och steril. Varför fullblod istället kan man ju undra? Jo, jag fick för mig att jag ville försöka få fram en ridhäst över ponnymått till mig. Dessutom hade Bengt Blomqvist sagt ”att betäcka med fullblod är inte att korsa – det är att förbättra” så jag fick lust att prova :) Fölet döptes till Nina och blev jättetrevlig, jag red in henne helt själv men tyvärr stannade hon på 146 cm så jag bestämde mig för att sälja henne när hon var 6 år. Hon startade sedan SM i fälttävlan och jag var och tittade när hon deltog vid några tävlingar.

Avslutar dagens inlägg med foto på de sex uppfödningar vi fött upp utöver Shetlandsponnyerna. En liten rolig grej är att de två sista fölen, Nimitz och Natischa, är födda 28 maj 1995 med en timmas mellanrum. Fem år senare föddes vår dotter Cecilia samma datum :) 


Nina, född 1988 e. Sweet Reclaim xx u. Nikita RNF 93-S

~


Nathalie, född 1991 e. Danilo RNF 13-S u. Nikita RNF 93-S

~


Nougat, född 1992 e. Skattegårds Miramis RNF 16-S (E) u. Nikita RNF 93-S

~


Nibella, född 1993 e. Skattegårds Miramis RNF 16-S (E) u. Nikita RNF 93-S

~


Nimitz, född 1995 e. Miclas Madoc RNF 106 u. Nikita RNF 93-S

~


Natischa, född 1995 e. Miclas Madoc RNF 106 u. Nathalie
 


Snart betäckningsdags
7 juni 2020

Veckan gick med raketfart, så fort att jag trodde det var onsdag på torsdagen. Men jag har fått väldigt mycket gjort på jobbet, har tvättat ett 100-tal gravstenar, klippt fem häckar, grävt upp penséer, fyllt på jord och gödslat inför morgondagens plantering av sommarblommor. Samt allt det vanliga förstås. Nu hoppas jag på uppehållsväder i morgon så det går att plantera utan regnkläder och kladdig jord.

Igår öppnade jag upp till ännu en sommarhage. De fattade precis vad som var på gång och stod och väntade medan jag fixade med öppningen.

Igår var det ju nationaldagen och de senaste åren har jag brukat åka på utställning i Norsholm den dagen. I år skulle det inte vara något där men Shetland Väst skulle haft utställning i Tvååker. Nu blev det ju inget med den heller och nu börjar det kännas riktigt tomt och tråkigt att inte ha något att se fram emot. Nog för att det är trevligt att pyssla med hästarna på hemmaplan, men jag behöver då och då energipåfyllning genom att åka på utställning. När man bara är hemma blir det arbete hela tiden, åtminstone för mig som har väldigt svårt att koppla av och bara vara. Anmälan till sommarpremieringarna har i alla fall öppnat så jag har anmält Halina till Vara 22 augusti. Nu har jag åtminstone det att träna och se fram emot.

Planen är att köra iväg Hedda till årets kavaljer om några veckor :) Det blir en lång resa i år men det skall bli intressant och trevligt. Tidigare har jag varit bortskämd med att kunnat lämna Hedda hos sin uppfödare i Habo, där är både Hilde och Halina tillverkade, men Junibacken har ju tyvärr inga Shetlandsponnyer kvar. Hanna är däremot tillverkad hemma hos oss eftersom vi hade Henri Martin sommaren 2010. En mycket trevlig och vänlig hingst, påminner om Ninette i temperamentet, de kanske har fått det från sin farfar, Timothy v.St. Geerhof.

Jag har fått erbjudande om att ha tre olika hingstar på station i år. Kanonhingstar med elitstam och helt klart intressanta till mina ston allihop. Jag har ändå tackat nej eftersom jag i dagsläget inte har så bra möjligheter att ha hingst. Skall jag dessutom låna en hingst så vill jag bo där jag har stallet vilket jag ju inte gör. Det är ett stort ansvar att ha hand om andras djur och när vi hade Henri Martin var pappa pigg för då hade olyckan ännu inte hänt, så då hjälptes vi åt. Nu är jag ensam med allt och då känns det tryggare att lämna bort stona till erfarna hingsthållare istället. Jag hoppas ju förstås att någon gång bo där jag har hästarna och då är det inte omöjligt att jag kan ha hingst på station.

Det var nyligen en liten gård till salu i närheten av mitt arbete. Jag åkte förbi och kikade och blev jättefrälst i läget som var helt underbart. Tyvärr var det väl lite mark och det fanns bara en verkstad och inget stall. Nu är det sålt och priset blev långt utöver utgångsbudet, skulle man utöver det byggt stall så hade kostnaderna skenat iväg. När jag bodde hemma hade jag stallet utanför dörren men de senaste 21 åren har jag haft 9 km att åka. Gick det med småbarn så skall det väl gå ett tag till även om just åkandet och all den planering det för med sig är det absolut jobbigaste med att ha häst i mitt fall. Men riktiga hästmänniskor är ju inte riktigt friska i huvudet och jag hör väl förmodligen dit ;)

Cecilia var med till stallet i veckan och fotade med sin nya kamera. Här ses några av bilderna :)


Halina & Hedda

~


Halina - ostylad och oborstad direkt från hagen 

 

 


Sista maj
31 maj 2020

Förra veckan var jag på länskommittémöte ang sommarpremieringarna. Det är mycket extra att tänka på i år och vissa platser måste troligen utgå eftersom de inte klarar kraven. I Vara kommer anläggningskraven att klaras av bra men det kan förstås uppstå annat som sätter käppar i hjulet. Jag hoppas och tror att sommarpremieringarna kommer att kunna genomföras eftersom det är en så viktig bit i avelsarbetet för alla de raser som ingår.

Däremot har jag nog nästan gett upp hoppet om att ställa ut i år, åtminstone i närtid. Får se om läget ändras så det kan bli någon utställning i höst. Tur i oturen att jag bara har ett ungsto, alla de andra har redan sina meriter klara. Halina är väldigt fin och ser ut att utvecklas fint även framöver så nog känns det surt att allt inte är som vanligt.

Senaste tiden har jag bara jobbat och skött stall, när det varit klart är det läggdags. Nu går hästarna ute för första natten efter lite betesinvänjning så nu hoppas jag på 5 månaders mockningspaus och därmed tid till roligare saker med hästarna :) Jag tänkte att de som vanligt skulle börja beta i dalen men det vägrar de i år. De har varit där nere men kom upp i en väldig fart och vill sedan inte gå dit igen. Det är nog något djur som skrämt dem, undrar bara vad för rådjur är de vana vid. Hoppas att det inte är vildsvin… Jag har därför öppnat upp till nästa sommarhage så de kan beta där, men jag hoppas ändå att de snart vill gå ner till dalen. De brukar stå där i skuggan under varma dagar och har tidigare trivts så bra.

I veckan har vi haft tre födelsedagar i rad men av förklarliga skäl så har vi inte kunnat ha några kalas utan bara firat med fika i familjen. Cecilia, vårt yngsta barn fyllde 20 i torsdags så vi vill fira henne längre fram. Hon har sina sista prov kommande vecka och är så stressad över det så det passade henne bra att skjuta fram firandet. Förutom Cecilia har även Stefan och Oliver fyllt år.

Cecilia har köpt en jättefin kamera. Den har dubbelt så många megapixlar jämfört med min gamla Olympus så bilderna blir fantastiskt fina. Själv har jag ännu inte kommit till skott, den kamera jag bestämt mig för är slut överallt men det känns inte som någon panik nu när det inte är några utställningar. Det skulle i och för sig vara bra att fota rådjur med en bättre kamera ;) Jag har bestämt mig för en Nikon och det var precis vad Cecilia köpte så förhoppningsvis kan vi dela på vissa objektiv. Skall dock tillägga att den kamera jag tänkt köpa kostar hälften så mycket som den Cecilia köpt men jag tror hon har större glädje av de finesser som finns på den än vad jag skulle ha.

Avslutar med några rådjursfoton samt två filmer :)


Synkade fjorårskid ;) 

~


Ensamt fjolårskid

~


Rosa & Fatima = mor & dotter

~

Cecilias film på rävungar

~

Rådjurskid filmat med min mobil


Tillökning :) 
24 maj 2020

Efter att ha arbetat 10 dagar på raken var det skönt med 4 dagars sammanhängande ledighet. I torsdags gjorde jag ordning staketet i dalen och i fredags fick hästarna komma ut i den sommarhagen. Nu får de gå där på dagtid någon vecka för att vänja in magarna på mer gräs, jag tror på en mjuk övergång mellan vinterfodring och bete. På kvällarna får de hösilage inne och trots att jag dragit ner givorna rejält finns mycket kvar på mornarna.

I morse fick jag en väldigt fin naturupplevelse :) Genom vinterhagen, som nu alltså är tom, kom rågeten med ett litet, litet kid. Hon hade två förra året så jag tyckte inte det var så konstigt att hon bara fått ett i år. Hon kröp genom trådarna och ut på hövallen och då reste sig ytterligare ett kid upp så hon har alltså tvillingar även i år. Denna get är inte särskilt skygg så jag fick en hel del foton. Jag ville inte gå för nära och stressa hennes små så bilderna är lite suddiga. På vallen uppehöll sig även två fjolårskid som följde med in i vinterhagen när geten gick dit igen. När hon tyckte de kom för nära gjorde hon ett utfall och jagade bort dem. Hon är en mycket bra mor, skyddar sina små och slickar dem hela tiden. I torsdags när jag gjorde ordning hagen var de inte födda, det var ett rådjur som uppehöll sig i buskarna och skällde missnöjt på mig. Jag trodde det var bocken men på eftermiddagen fick jag se att det var den högdräktiga geten.

Avslutar med några foton.

 


I morse kom geten gåendes med ett litet, litet kid 

~


När hon kom ut på vallen kom nästa kid fram

~


Bäst att följa efter den äventyrlige ungen

~


Sådärja, håll er tillsammans

~

~
Och du håller dig på avstånd!

~


Bort!

~

~
Sådärja, nu fattar han nog!

~


Namira - eller den lila hästen som Oliver beskrev henne ;) 


När allt det onda hände
10 maj 2020

Följetongen Sveriges Shetlandssällskap fortsätter. De senaste veckorna har det hänt väldigt mycket:
25 april: Samtliga styrelsemedlemmar förutom tre meddelar att de entledigar sina platser inför kommande årsmöte
26 april: De två styrelsemedlemmarna som har haft timeout några månader meddelar att de återgår i styrelsearbete. De ingår inte bland de som kommer att entlediga sig.
5 maj: Styrelsen meddelar att det planeras för ett digitalt årsmöte
6 maj: En av styrelseledamöterna som återkommit från sin timeout gör ett utspel på Facebook där denne bland annat går till angrepp mot den styrelse vederbörande själv ingår i.
7 maj: De sju styrelsemedlemmarna som hade för avsikt att entlediga sig vid årsmötet avgår med omedelbar verkan. Kvar i styrelsen finns alltså tre personer vilket innebär att avelsorganisationen Sveriges Shetlandssällskap inte längre har en beslutsmässig styrelse.

Men allt började långt tidigare. Det är min sanning i denna historia. Frågar man avgående ordförande och kassör får man förmodligen höra en annan och frågar man någon av de tre kvarvarande i styrelsen så kommer man få höra tredje version. Det är upp till var och en att bestämma vad man vill tro på. Jag tycker Lars-Martin Johanssons visdomsord ”Hata slumpen” passar bra för att sammanfatta årsmötet 2019.

Jag har inte löst något medlemskap i år och har således ingen rösträtt vid ett eventuellt möte. Jag funderade länge innan jag bestämde mig för detta. Inget medlemskap = ingen chans att påverka. Om/när SSS åter har en styrelse jag med förtroende känner kan leda föreningen för rasens och därmed medlemmarnas bästa kommer jag att bli medlem igen. Jag klarar mig bra utan föreningen, men föreningen klarar sig inte utan medlemmar. Jag tror säkert att det funnits några personer i den avgående styrelsen som haft goda intentioner, men eftersom deras medverkan överskuggats av att andra mer dominanta personer styrt och ställt så märks tyvärr inte det. För somliga gäller bara demokrati när de själva får som de vill.

2020 är ett mörkt år i många avseenden. Riks om tre månader, HP om fyra när SSS står utan styrelse? Nej, det ser mörkt ut om inget händer väldigt snabbt. Lokalföreningarnas utställningar känns också osäkra men då pga coronaläget. Om antalet människor begränsas kommer det förstås bli svårt att genomföra utställningarna på vanligt vis. Sommarpremieringarna har en mycket bra plan för detta, men om samma metod skall fungera på en utställning så krävs det nog en drive-in där folk kommer, visar och åker hem. Inte för att utställningarna har någon direkt publik men kan man inte garantera att maxantalet hålls är det inte genomförbart på traditionellt vis. För egen del får det i värsta fall kanske bara bli sommarpremiering i år. Jag är inte så intresserad av att köra 20 mil, visa och sedan åka hem direkt igen. För mig är utställningsbiten lika mycket att umgås med folk och att titta på andras ponnyer. Om jag missar den biten känns det inte så lockande, så roligt är det inte att åka bil ;) Jag tycker att smittskyddet är det viktigaste så jag är beredd på ett utställningsfritt år, även om det givetvis känns både tråkigt och konstigt.

För övrigt då? Katten har tyvärr inte kommit tillbaka så han får nog betraktas som död. Jag lägger ner mycket tid på att titta på rådjuren vi har i Djupedalen, något måste man ju roa sig med i dessa tider. De håller tydligen på att omgruppera sig för de flesta kvällar är det sex stycken istället för de vanliga tre. Ikväll skuttade de runt på hövallen och jag kunde inte avgöra om de lekte eller gjorde upp om rangordning. Fina är de i alla fall.


Vilande rådjur (som synes behöver jag en ny kamera med bättre objektiv)

~


Griskultingar på Mössebergs djurpark

~


Griseknoe

~


Föräldragris?

 


Död?
2 maj 2020

Jag har länge funderat på hingstval till Ninette men inte känt mig helt nöjd. Hon har lämnat tre diplomston med tre olika hingstar och min tanke är att använda en för henne ny hingst eftersom jag tycker det är så spännande att testa olika kombinationer. De bästa avelsstona lämnar dessutom bra avkommor med olika hingstar, anser jag. Trots att det finns mängder av hingstar är det inte lätt att hitta den där som jag tycker allt stämmer med, eller tror stämmer kanske är bättre uttryckt för det visar sig ju inte förrän långt senare ;) Den här gången stryks dessutom många bra hingstar direkt eftersom de kommer ur ”fel” hingstlinje. Jag har nämligen bestämt mig för att undvika Rosson till Ninette, delvis beroende på att Hedda och Rosa planeras gå till hingstar ur den linjen men också för att det finns så otroligt mycket av denna linje. Det är inte helt enkelt att hitta hingstar utan Rossonblod, särskilt inte om en rad andra önskemål också skall uppfyllas.

Jag hade två kandidater ur en mindre representerad hingstlinje men jag kände mig inte helt belåten. Nummer ett har förvisso kanonstam men han är åtminstone i dagsläget inte riktigt av den typ som klickar för mig. Den andre är heller ingen dålig hingst, men där faller det på att det i stammen finns i mitt tycke alldeles för många ovisade individer. Kan ju bero på flera saker som tidsbrist eller något annat men jag väntar hellre tills han själv fått fler bedömda avkommor så det går att bilda sig en egen uppfattning.

Tillbaka på ruta ett alltså. Jag läste och läste i webstamboken men hittade ingen som kändes som förstahandsval. Men så pratade jag med en hingstägare som inte brukar ta emot främmande ston och blev då erbjuden att komma. Denna hingst har hela tiden funnits i tankarna men jag trodde inte att han tog emot ston och hade därför räknat bort honom. Nu känner jag mig nöjd, om inte corona eller en ännu större SSS-kris sätter käppar i hjulen så jag tappar sugen även i år så har jag nu alla tre hingstvalen klara :) Om dagens planer blir verklighet kan jag alltså inte garantera men jag har åtminstone slutat leta hingstar till årets eventuella betäckningar ;)

Vår ena katt är försvunnen sedan snart en vecka och jag tror att han är död :( Vi har ju tre 14-åriga syskon och den ene av dem har tunnat av. Han är inte så värst tam men vi lyckades få tag i honom och avmaska. Det gav resultat och han lade på sig mer hull. Men nu har han tunnat av igen så jag sa till mamma att vi får avmaska en gång till och hjälper inte det så får vi avliva honom. Det känns inte rätt mot en rädd gammal katt att utsätta honom för diverse veterinärundersökningar. Förra veckan fick mamma tag i honom och avmaskade, sedan dess har vi inte sett honom. Det känns aldrig bra med försvunna djur, jag skulle hellre hitta honom död så jag åtminstone får reda på vad som hänt.

Idag har jag varit i stallet hela dagen. Jag fick för mig att fota hästar men hade ingen medhjälpare så det fick bli foto på uppbundna hästar på stallgången. Ljuset sken in genom fönstret så jag hängde upp en gammal handduk, det gjorde väl lite nytta men det blev inga bilder att skryta över direkt. Utöver det så blev det givetvis några rådjursfoton även idag :)


Halina som blir tre år i sommar

~


Rågeten ligger och vilar

~


Samma get som ställt sig upp

~


Det största fjolårskidet

~


Och det andra mindre som är lite halt. Tycker det ser ut som en gammal skada på vänster bakhas. 

 


Skönt när det blir kväll så en får gå och lägga sig ;)
26 april 2020

Några veckor på våren och hösten är de mest arbetsamma för mig. Det är när jag arbetar på sommarschema och har hästarna på stall, då hinner jag inte med något mer än just jobb och hästar på vardagarna.

I helgen har vi fått hjälp att ta ner träd i dalen så nu är det bara kvar att laga staket. Det är en hel del men jag tänkte ta hjälp av ungdomarna, men det vet de ännu inte om ;)

Hästarna ser fina ut i hullet inför betessäsongen. Det känns aldrig bra om de redan innan är för feta men så är alltså inte fallet. Nu hittar de så pass mycket gräs i vinterhagen att de inte äter upp all nattmat, jag har därför kunnat dra ner den givan. När jag gav dem eftermiddagsmat ute i hagen idag fanns det fortfarande hösilage kvar från morgonen.

Kommande vecka är det första maj på fredag vilket innebär en arbetsdag mindre. Jag har ansökt om semester även på torsdag och om det blir beviljat blir det tre arbetsdagar och fyra dagar ledigt. Det vore inte fel för jag är fortfarande inte i full form efter influensan i påskas.

I brist på annat har jag fotat djur på hemmaplan. Både rådjur, harar och canadagäss förutom hästarna. När jag åker hem från stallet om kvällarna går det väldigt ofta en älg i en rapsåker. Våren är full av naturupplevelser.


Fatima

~


Canadagäss

~


Hartillverkning

~


Tre vilande rådjur

 


Inställt och tom almanacka
19 april 2020

Den här helgen skulle jag varit på resande fot men av skäl som alla förstår blev det inte så. Jag skulle åkt på hingstpremiering till Wången där vår uppfödning Frans skulle visats, både tågresa och boende var bokat sedan länge. Om det blir någon hingstpremiering för Frans i framtiden vet jag inte, men jag är sugen på att åka till Wången någon gång ändå. Kanske kan det bli nästa år istället.

Istället för resa har jag ägnat helgen åt sommarhagarna som nu är färdigstädade eller vad jag skall kalla det. Staketen har jag kvar att gå över men det får bli efter nästa helg då vi skall få hjälp att ta ner några besvärliga träd i dalen. Det har förstås blivit hästpyssel också, de fäller som tusan just nu.

Mina rådjur är framme både morgon och kväll, förutom idag då jag hade kameran med och inte sett röken av dem. Jag har länge önskat fotografera en räv och det lyckades jag med igår. I Horsåsrondellen, som ligger i utkanten av Skövde och med skog bredvid, uppehöll sig en räv som höll på att äta och nosa på något. Jag körde tre varv i rondellen och lyckades fota honom med mobilen :) I morse lyckades jag fota den feta haren och hans partner så helgen har i brist på resa varit bra på andra vis.


Räven i rondellen

~


Herr Hare med partner

~


Har-Jet?

~


Slappande 14-årig katt

~


Kattbrorsan ser ut som om han vaktar huset

~


De otäcka fjäderfäna tycks också trivas i solskenet
 


På benen igen
13 april 2020

Jag har varit jättesjuk och låg i stort sett till sängs i tre dagar. Fick som tur var hjälp i stallet så jag behövde bara släppa ut och in. Nu är jag på benen igen och orken återkommer väl så småningom. Har ingen aning om det var corona, symptomen stämde inte riktigt men det skadar inte att vara extra försiktig i kontakten med folk ändå. Jag har varit hemma från jobbet hela veckan och nu har jag även haft påsken på mig att piggna till innan jag behöver gå till mitt betalda arbete. Jag brukar annars börja jobba för tidigt och bli sjuk igen, hoppas slippa det denna gång.

I påskhelgen har jag luftat vallarna och grannen har gödslat åt oss. Jag har gått runt ena sommarhagen och i den krävs det bara minimalt arbete med staketet. Nere i dalen var det värre, där ligger träd kors och tvärs och det är inte underligt med tanke på hur mycket det blåst.

Jag har varit på besök i grannens ridhus där det nu byggs sarg för fullt. Än återstår mycket inomhusarbete samt påfyllnad av underlag men i maj skall det förhoppningsvis vara klart att användas. Kul att det händer något positivt i dessa tider :)

För övrigt är tillvaron rätt enformig, gissar att det är så hos de flesta just nu. Förutom arbete och pyssel med hästarna i olika form händer absolut ingenting. Till och med mina betäckningsplaner har kommit av sig och lusten för avel känns för närvarande inte särskilt stor. Men det beror nog mindre på coronakrisen och mer på SSS-krisen. Jag hoppas min avelslust skall vakna till liv, än är det flera månader kvar tills jag vill skicka iväg stona. För oss passar det bäst att få föl i juni, men slutet av maj och hela juli fungerar också bra. Jag är inte så intresserad av att visa mina föl på utställning så för mig gör det inget om de föds senare på säsongen.

Framtiden får utvisa när eller i värsta fall om det blir några utställningar i år. Som det känns nu så verkar hela juni vara i riskzonen så det känns lika bra att ställa in sig på det. Sommarpremieringarna är jag inte så orolig över, dessa arrangerar SH i vårt område och jag tror de kommer lösa det på ett eller annat sätt även på de platser där det är andra arrangörer.

Olivers mamma har fyllt år och i present fick hon en oljemålning av sin katt Snäckan som Cecilia gjort. Jättefin tycker jag :)


Annorlunda och ovisst
31 mars 2020

Redan sista mars och i helgen vred vi om klockan till sommartid så nu är kvällarna ännu ljusare. Sedan jag skrev här sist har det mesta i samhället handlat om corona. För bara några veckor sedan kändes det fortfarande lite avlägset men det har ändrat sig snabbt. Alla blir vi påverkade och för min del innebär det en del förändringar jobbmässigt eftersom de flesta aktiviteter ställts in. Vi kör fortfarande förrättningar men med restriktioner. I lördags arbetade jag vid ett dop som hade sex deltagare. Mina sysslor var inte så många så istället filmade jag hela dopet så de som egentligen skulle vara gäster åtminstone kan få se det på film.

Så här års har vi alltid väldigt mycket utomhus att göra och eftersom det mesta inomhusarbetet minskat kan vi nu jobba ute i stort sett hela dagarna. Nästa vecka skall vi plantera penséer så nu pågår förberedelser inför det. Förra veckan blev jag klar med vårstädningen på kyrkogården, det var tre dagar med perfekt väder så allt flöt på väldigt bra. Mitt sommarschema träder egentligen i kraft först 20 april men det stämmer inte riktigt med verkligheten så jag arbetar redan nu mera timmar än planerat. I gengäld kan jag istället skjuta på att gå upp till 43 timmarsveckor ytterligare en liten tid. Bra för både arbetstagare och arbetsgivare när det går att vara flexibel :)

Framtiden känns ganska oviss eftersom det mesta är inställt en lång tid framåt. Det ger förstås mer tid till att fixa ordning inför sommarbeten och annat så i år skall jag nog hinna med allt utan att känna stress. Vad det gäller utställningar så är det nog lika bra att räkna med att det inte blir några, åtminstone inte förrän i augusti-september. Allt annat känns som en bonus. Sommarpremiering för treårsston måste det bara bli! Utställningar kan jag klara mig utan, även om det känns lite trist för jag har kanske mitt finaste treårssto någonsin, åtminstone i dagsläget ;)

Linus har varit sjuk. I förra veckan var han väldigt låg en dag och framåt kvällen försämrades han. Vi förstod att han av någon anledning hade ont i magen så medan jag var i stallet fick Stefan ringa veterinären. Han tjatade sig till att få komma till distriktsveterinärstationen 2 mil bort, alternativet hade varit Jönköping 10 mil söderut eftersom ingen närmare hade kvällsjour. Vi träffade på en bra veterinär som undersökte noga och tog lite prover som inte visade något. Allmäntillståndet ansågs trots allt vara gott och Linus var inte uttorkad men hade helt klart ont i magen. Han fick fyra påsar vätska innanför nackskinnet, smärtlindring och något tarmlugnande för att avvakta till morgonen därpå. Han sov hela natten och på morgonen var han inte längre smärtpåverkad men väldigt trött. Han sov nästan hela dagen och nästa dag var han sig själv igen :) Vi tror att det kan ha varit magknip, den lille herrn får utöver sin hundmat både pålägg och annat men nu får det tyvärr vara slut på det :(

Veterinärräkningen gick på drygt 5500:- och idag fick jag ett mail från If som gjorde mig positivt överraskad. Vi har nämligen fast självrisk på Linus försäkring vilket jag inte vågade tro på att det stämde när jag läste igenom villkoren. Utöver det ersatte de vartenda öre så det enda vi behövde betala var självrisken på 2700:-. När jag skadeanmält hästarna till If har de varit mästare på att räkna bort än det ena och än det andra så att jag i slutändan knappt fått tillbaka någonting. Så var det alltså inte med Linus försäkring som vi nu utnyttjade för första gången i hans 8½-åriga liv :)

I Djupedalen har vi naturupplevelser varje dag. De två canadagässen som brukar vara på hövallen har kommit tillbaka även i år. Om det är exakt samma par kan jag förstås inte svära på ;) Vi har två flockar med rådjur, en get och två kid i varje flock. Någon enstaka gång går alla sex tillsammans. Den feta haren har varit framme hela vintern, oftast tillsammans med en partner. Nu är han åter ensam så jag undrar om inte partnern har fått ungar och håller till någon annanstans just nu. Hoppas i så fall dessa harungar får leva. När vår katt Rebecka levde tog hon ett år död på en hel harkull :(


Nya tuppen. Jag kallar honom för Sprätt-Lars

~


Canadagäss i ån

~


Rådjur, lite för mörkt och lite för långt avstånd ;)


Hingstpremiering i dagarna tre
16 mars 2020

Jag har tillbringat tre dagar på Grevagården och avelsvärdering för hingstar ur moderlandsraserna. Arrangören gick ut med att de önskade minsta möjliga antal besökare med anledning av coronaviruset. Det hade hörsammats och jämfört med tidigare år kanske det var en knapp fjärdedel. Medelåldern brukar vara relativt hög och eftersom äldre ofta tillhör riskgrupperna så var det ju bra att de stannat hemma. Läktarna var glest använda och de stunder jag var inomhus hade jag en hel sektion för mig själv. Utanför restaurangen fanns en vakt som såg till att inte för många vistades i lokalen samtidigt. Jag tyckte arrangörerna tänkt bra när det gäller smittskyddet. Som vanligt var jag mestadels ute och fotade hingstar, ett bra övningstillfälle efter en lång period utan fotografering.

Det finns mycket att titta på vid dessa avelsvärderingar och jag var även vid bruksproven i skogen och kikade på Ardennerhingstar. Imponerande hästar och kuskar måste jag säga och känner mig lite lätt avundsjuk på deras kunskap ;) Ett fyrspann med Nordsvenska hingstar är också en mäktig syn.

Avslutar med några foton från dagen, exteriörbilder finns i galleriet. 


Fyrspann med Nordsvenska hingstar 

~


Körprov i skogen

~


Deltagare i unghingstutbildningsprojektet 

 


Drama i Djupedalen
11 mars 2020

Oj vad det har blåst idag! Vi har röjt upp efter stubbfräsare som varit på jobbet och det gick nästan inte att gå upprätt i vinden. Hoppas det lugnar sig tills på fredag då det första säkra vårtecknet = avelsvärderingarna för hingstar drar igång och först ut är moderlandsraserna. Eftersom det är så lyxigt att detta hålls på Grevagården så brukar jag vara där och titta alla dagar. Vid dessa premieringar är läktarna fulla av människor och det är alltid mycket välarrangerat och trevligt. En helg jag alltid ser fram emot :)

Förra året härjade det smittor bland hästar så att just denna hingstpremiering flyttades fram till i maj. I år har vi förutom diverse smittor bland hästar även coronaviruset för oss människor att tänka på. Jag känner mig inte särskilt uppskrämd då jag så vitt jag vet inte utsatts för någon smittorisk, men man kan ju vara lite försiktig ändå och låta bli att hälsa allt för närgånget på folk ;) Förra året pratades det mycket om smittförebyggande åtgärder och hur viktigt det är att byta kläder när man vistas i olika stallar. De enda gångerna mina stallkläder lämnar Djupedalen är när jag tar hem och tvättar dem så på den punkten känner jag mig helt lugn. Om jag besöker andra stall går jag aldrig in i mitt eget stall eller hanterar mina egna hästar med samma kläder utan de åker i tvätten direkt.

Igår hände en otäck olycka här i byn. En äldre dam var ute och gick med en gammal hund av mindre ras när en hund i Labradorstorlek attackerade. Den gamla hunden blev illa biten över ryggen och fick sys med många stygn. Ägaren av den attackerande hunden har ännu inte givit sig tillkänna men det får man ju hoppas sker. För egen del blir jag lite orolig eftersom särskilt Cecilia ofta går i samma område med vår hund.

En lite mindre incident hände i Djupedalen i morse. Jag hade redan varit där och släppt ut hästarna när mamma skulle hämta in värmepellets. Den förvaras i en uråldrig hästtransport och när hon gick in där blåste dörren igen och det gick inte att öppna inifrån. Hon var instängd i över en timma innan pappa saknade henne och gick ut för att leta. Vilken tur att han inte hunnit åka iväg med taxin till dialysen, för då hade mamma fått vara inlåst ända till eftermiddagen ;)


Namira 


Vårkänslor?
5 mars 2020

Jag har varit på kurs med jobbet i två dagar, mycket givande innehåll och väldigt härliga deltagare. Inte en enda präktig besserwisser utan riktiga stämningshöjare, sådana som inte tar sig själva på för stort allvar. Vi var på olika workshops som bland annat handlade om hållbart samhälle, sociala medier, ljud samt det svåra samtalet.

Förra veckan var det hovslagardags igen. Alla uppförde sig som vanligt utmärkt och hade fina fötter. I detta väder som varit kan det ju bildas hålväggar men jag hade inga hittat och det gjorde inte hovslagaren heller. Några dagar före hovslagarbesöket kom det snö så ponnyerna var dessutom rena. Våra hagar är inte så blöta men ponnyerna roar sig gärna med att krafsa i de pölar som finns, med resultat att de skvätter ner både magen och benen. Tack vare snön slapp vi det i några dagar :)

Ikväll medan jag mockade var det full fart i hagen. Nästan hela flocken var igång och lekte en lång stund, till och med stillsamma Ninette var med och bockade runt. Jag filmade med min telefon men det blev väldigt mörkt. För säkerhets skull stod jag i ena foderlådan så jag inte kom i vägen under yrvädrens framfart. Ponnyerna fäller en hel del nu och så här års brukar jag vara en storkonsument av piggborstar. Jag har provat många olika redskap i fällningstider men i slutändan tycker jag den gamla hederliga piggborsten är bäst.

Jag bytte ju kraftfoder vid nyår och är väldigt nöjd. Det är skönt att slippa allt ”bös” som blev i botten av Granngårdens säckar. Hippos pelletsbitar är mycket mindre och smular inte sönder sig alls lika mycket.

För ganska länge sedan fick jag en fråga från Bo Furugren om han kunde använda en av mina bilder i sin nya bok om hästens färger och det fick han givetvis. I veckan låg ett paket i brevlådan, som tack fick jag ett ex av boken :)


Fatima roar sig och ger matte mer arbete ;) 


En spontan tripp
23 februari 2020

I torsdags fick jag ett infall och bestämde mig för att åka till Göteborg dagen därpå. Jag skulle åkt redan för några veckor sedan för att besöka en fotobutik men annat kom i vägen. Eftersom Euro Horse även pågick så kunde jag slå två flugor i en smäll tänkte jag. Jag tog tåget och var framme kl 10, viktigaste ärendet gjordes först så jag tog mig till fotoaffären. Jag klämde på den kamera jag funderar på att köpa och blev nöjd så den modellen får det bli så småningom.

Därefter tog jag ännu en spårvagn till Euro Horse där jag endast gick på mässan. Den var uppriktigt sagt inget för mig, dels tyckte jag den var sämre än vanligt men sedan är väl utbudet för en Shetlandsponnyägare inte särskilt stort. Jag var en dålig kund och köpte faktiskt inte en enda pryl, hittade inte ens minsta lull-lull som lockade. Däremot blev jag lite fundersam, det fanns vojlockar som kostade 900:- och ännu säkert dyrare om jag letat. Vad kan de vojlockarna som andra vojlockar inte kan? Sadlar den hästen åt en?

Största behållningen med mässan var att jag träffade på Aina i Welshponnyföreningens monter, vilket för övrigt var den enda rasföreningsmontern i år. Enligt Aina var det dock sista året även för dem. Vi hade ett mycket långt och givande samtal där vi gick igenom livets stora frågor och jag tror vi löste dem allihop ;) Fem och en halv timma i Göteborg räckte för mig så 16.30 hoppade jag på tåget mot Skövde. Hemma i stallet hade jag bara mockning, intag och fodring kvar. Jag hade packat allt hösilage dagen före så det var snabbt gjort att fixa resten :)

I brist på färska foton så kommer här en bild på Eleins son Skärgårdens Nelson från Fagersta 2012 då han blev champion valack. Samma dag flyttade han till nya ägare norrut. En riktigt snygg ponny, synd att Elein inte fick fler föl.


Skärgårdens Nelson, e. Plutus v. Dorpzicht u. Elein


Avbrott i vardagen
14 februari 2020

Igår var jag på Axevalla travbana där SH och Skara Hästland höll en föreläsning om hästavel. Det innehöll först en teoretisk del för att efter fikat fortsätta i travskolans stall med exteriörbedömning på deras ponnyer. Detta med att exteriörbedöma en helklippt Shetlandsponny som har pälsen kvar i huvudet samt ser ut som att den har tjocka yllestrumpor upp till knäna var inte det lättaste ;) Förutom att klippta Shetlandsponnyer är anskrämligt fult så gav det väldigt konstiga proportioner på exteriören. Brodd på cementgolv gav heller inte de bästa förutsättningar för att visa gångarterna. Men vi provade så gott vi kunde och var väl inte helt överens ;) Det var i alla fall en trevlig kväll med många nya ansikten, jag kände bara igen några få människor.

Jag har fått så trevliga rapporter från Naomis nya hem :) Hon har nu börjat att tömköras vilket går jättebra. Så roligt när häst och ny ägare trivs tillsammans.

Här hemma håller jag också på med tömkörning. Efter att min vagn bara gav mig dåligt samvete sålde jag den och har därför inget att köra med, förutom släden då men föret är inget vidare ;) Jag har nu funderingar på att köpa en ny vagn framöver, fram till dess roar jag mig med tömkörning. Det är mest Eros och Fatima som tränats men jag skall ta tag i de andra yngre också. Fatima är en riktig arbetsmyra som frustar nöjt mest hela tiden. Eros är också rolig att jobba med men är mycket lurigare ;) Han uppför sig bättre i vagn, det är precis som att han tar det på mer allvar.

Grannens ridhusbygge går framåt, nu är takstolarna uppe. Det skall bli spännande att se hur det blir och jag hoppas förstås på möjlighet att köpa ridhuskort där.


Namira


Lite kuriosa
2 februari 2020

Jag var hästtokig redan som liten och började rida i treårsåldern. Vi brukade låna en Shetlandsponny som hette Putte och bodde på en gård en bit bort från oss. Vi red för det mesta hem till vårt hus vilket han lärde sig snabbt så åt det hållet gick det undan :) När jag var fyra år startades det ridskola på Grevagården och jag började rida där. För det mesta red jag en isabellfärgad Welsh Mountain som hette Mr King. Där fanns även en Mr Higgins och många år senare när jag köpt stamböcker för min första lön fick jag veta att de var helbröder.

Förutom att rida på ridskola höll jag till i andra stall, det var sällan man fick rida men bara att få borsta en häst gjorde en nöjd. Min kompis och hennes syster hade New Forestponnyer som de tävlade och jag följde ofta med. Där tror jag mitt intresse för härstamningar väcktes, New Forestaveln var rätt stor i vårt område på den tiden.

1981 köpte vi vår första ponny som vi till en början hyrde in hos ovan nämnda kompis. Det var Gullan som hade ett Islandssto till mor och enligt uppgift en New Foresthingst till far. Innan det året var slut hade vi skaffat eget stall och ytterligare två ponnyer, Gullans dotter Lillan samt New Foreststoet Nikita då ett år. I år har vi alltså haft egna hästar i 39 år. Vi har inte haft så många olika under åren för vi har haft glädjen att de blivit gamla. Äldst blev Gullan 34 år, Nikita blev 32 och Ardennern Kanett drygt 27 år.

Nikita fick diplom som treåring och ställdes ut en hel del. Drömmen om ett föl fanns förstås hela tiden men inte förrän vi flyttat till Djupedalen fick vi utrymme för att avla. Första fölet föddes 1988, det var Nina e. Sweet Reclaim xx. Jag hade hoppats på en liten stor häst men hon stannade på 146 cm. Jag red in henne själv och hon såldes som sexåring och startade senare SM i fälttävlan. Den hästen kan jag än idag ångra att jag inte behöll.


Nikita e. Nasser (till höger) med sin sista avkomma Nimitz e. Miclas Madoc

2003 köpte vi de första Shetlandsstona och i magen på Eurydike låg Eros som föddes i maj samma år.
Hösten 2007 flyttade tvååringarna Rosa och Hedda till oss. De betäcktes som fyraåringar men Hedda tappade tyvärr bort sitt foster på vägen. Det första egenavlade Shetlandsponnyfölet var Fatima som alltså föddes 2010 och då hade vi registrerat Djupedalen som vårt stuterinamn. Man skulle därför kunna säga att vår pytteuppfödning firar 10-årsjubileum i år. På dessa år har det fötts blygsamma nio föl, men vi satsar hellre på färre uppfödningar och meriterar dem än många uppfödningar som aldrig visas.


Rosa med sitt andra föl, Filip e. Rosenhagas Rubens

Jag har en del gamla foton på New Forestfölen men har inte kommit så långt in i garderoben att jag hittat dem ännu. När jag gjort det skall de scannas in och sparas på datorn, några dyker säkert upp här också så småningom:)  


Inte det lättaste att vara spekulant
23 januari 2020

När jag sålde Naomi var jag mest bekymrad över hur Ninette skulle ta det hela. Hon var väldigt fäst vid sin yngsta dotter och umgicks i stort sett bara med henne. Naomi själv hade inga bekymmer att vara ifrån sin mor. De första dagarna gnäggade Ninette efter Naomi och när hon såg min bil gnäggade hon också. Vid utsläpp på mornarna gick hon och letade. Men redan i onsdags hade detta lagt sig, på morgonen stod Ninette och kliade med sin dotter Namira och hon verkar inte längre leta. Härligt att det gått så bra :)

Den här vintern passar mig perfekt, hur bra det är för klimatet vet jag inte. Det är i varje fall väldigt skönt att slippa allt extrajobb snö och kyla för med sig. Vi bar ut värmebaljan men den är sedan länge inburen igen, vi får väl ta ut den om behov uppstår.

Jag skall ut och resa i vår, har både bokat biljetter, boende och ordnat stalledrängar. Först skulle jag åka ensam men sen hakade två kompisar på så vi blir tre som skall upptäcka världen :) Jag ser fram emot resan väldigt mycket, så här långt bort har jag aldrig varit förutom när jag besökt Finland på hästutställningar.

Som jag berättat tidigare är jag i behov av en ny kamera men att veta vad jag skall köpa är inte det lättaste. Numera finns det ju inga kamerabutiker där man kan klämma och känna samt få råd av kunniga fotomänniskor, åtminstone inte i min närhet. Det enda som finns är två elektronikkedjor och efter att besökt dem är jag ännu mer villrådig. Jag brukar göra en noggrann research när jag skall göra viktiga saker och dit hör absolut ett kameraköp. Efter att ha läst på hade jag hittat en modell som enligt Elgigantens hemsida fanns hos dem. Jag åkte dit och visst fanns det två i lager, men att plocka upp en av dem för att visa var det inte tal om. Istället fick jag ett paketpris på en annan modell av ett annat märke men efter att ha läst på om den så tror jag inte det är något bra alternativ för mig. Tillbaka på ruta ett.

Förutom vardagliga ting som hästskötsel och träning händer inte så mycket. Jag har kommit på att jag behöver mål i livet så jag har börjat planera utställningssäsongen så smått. Som det ser ut nu blir första utställningen i Eksjö annandag påsk, egentligen en svår tidpunkt då det är mitt i fällningen. Men jag hoppas att någon av de tilltänkta skall se fina ut när det är dags att anmäla. Innan det är utställningsdags för egen del finns det annat att roa sig med framåt mars då hingstpremieringarna för moderlandsraserna hålls på Grevagården.


Elein 19 år - en av våra fem veteraner 


Flytt
19 januari 2020

Igår flyttade Naomi till sitt nya hem hos Madde i Habo som har haft ögonen på henne i flera år, det sa nog klick vid första ögonkastet tror jag. Jag har sagt att jag vill visa henne som treåring innan jag säljer. Nu är det gjort och Madde har troget väntat :) Tanken är att Naomi skall användas både till bruks, utställning och avel vilket jag är jätteglad över. Madde är mycket duktig på inkörning så Naomi kommer få de bästa förutsättningarna en häst kan få. Jag är också jätteglad över att Naomis fina blodslinjer tas tillvara och avlas vidare på. På mödernet är hon svenskfödd i sex generationer, något som ligger mig varmt om hjärtat.

Vi var och lämnade Naomi i sitt nya hem där hon släpptes ihop med jämngamla Primrose. Det avlöpte helt odramatiskt och Naomi ägnade sig mest åt att äta. Man skulle nästan kunna tro att hon inte fått någon mat hos oss, så intressant var den nya maten ;)

Jag tror det kändes för Madde som det gjort för mig när jag fått hem mina drömhästar. Att få föda upp och sälja sådan efterlängtad häst till någon som blir så genuint lycklig av att få köpa just Naomi känns väldigt bra. Stort lycka till i framtiden :)

Här hemma är Ninette lite fundersam och saknar sin dotter som hon var väldigt fäst vid. De är vana att vara ifrån varann eftersom Naomi varit iväg på utställning många gånger men i morse gick Ninette och letade efter Naomi. Det är ju ingen som svarar på gnäggningarna så det ger sig nog snart. Det är oftast värre vid avvänjning då sto och föl hör varann.

I Djupedalen har det också kommit ett nytillskott, dock i form av en ny tupp. Den gamle var elva år och fick avlivas eftersom han var skröplig. Jag är livrädd för höns så jag har nöjt mig med att titta på nykomlingen genom nätet, ett lagom avstånd tycker jag ;)

På konvalescentfronten går det framåt, Stefan går allt längre med sin nya höft och mina revben är nästan smärtfria och jag kan röra mig normalt. Nu skall jag ta tag i hästträningen igen.

Avslutar med några bilder från gårdagen.


Naomi och Primrose bekantar sig

~


Det går att äta och spana samtidigt ;)

~


Se fick hon syn på något mycket intressant en bit bort...

~


...nämligen unghingsten Lillagärdets Texas

~


En fin katt smög runt i buskagen

 


Foder, hovslageri och ridhus
17 januari 2020

Mina nyårslöften till mig själv de senaste åren har varit att göra slag i saken och uppleva det jag vill uppleva och inte bara prata om det. Nu är mina krav rätt anspråkslösa, inga rymdfärder eller jorden-runt-resor utan fullt möjliga saker som tex älgsafari och att äta mer glass på Moster Elins glasscafé ;) Förra helgen bockade jag av ytterligare en sak, jag var nämligen vid Hornborgasjön och tittade på örnar. De har speciella örnhelger i januari och i söndags var det en sådan dag. Det var flertalet örnar runt om i luften men förstås på långt håll så några bra foton fick jag inte, men med kikare såg jag dem i alla fall.

Jag har länge gett hästarna Granngårdens Original Fiber som kraftfoder men har efter nyår bytt till Hippo Bas som säljs av Svenska Foder. Första kvällen var det fyra hästar som inte åt det men på morgonen var krubborna tomma hos alla utom Namira. Hon var skeptisk i fyra dagar, sedan slank maten ner även hos henne. Det nya fodret har mindre pelletsbitar än det förra vilket även gör att det inte blir så mycket kross i säckarna. I Granngårdens säckar var det så mycket att jag fick sålla fodret som låg i botten annars blev det  nästan bara mjöl.

I förmiddags verkades sex av ponnyerna och det är intressant att se hur olika snabbt hovarna växer. I vårt stall står Ninettes familj för snabbast växande medan de andras hovar växer mer normalt. Alla har bra fötter men Ninette och hennes döttrar har nog snäppet ännu bättre. Vi har inga bekymmer med leriga hagar eftersom vi har sandjordar, men jag vet att många andra har det väldigt lerigt denna vinter. Det hade vi det på vårt förra ställe där det var lerjordar. Jag känner att jag blivit väldigt bortskämd med att slippa bekymret med leriga hagar men sandjordar har sina negativa sidor de också, exempelvis vid torka.

Det har börjat byggas ett ridhus ett stenkast från vårt stall. Det är så nära att vi kommer att kunna se det, åtminstone när inte träden skymmer. Än så länge pågår bara markarbeten men ridhuset skall stå klart i vår. Vad jag har hört kommer det att säljas ridhuskort och det är helt klart väldigt intressant. Några utställningar tror jag däremot blir svårt att arrangera där med tanke på att det bland annat krävs stor parkering för ett sådant arrangemang. Annars ligger det centralt och bra, det tar väl ca 5 minuter från väg 26 som är den stora genomfartsleden i Skövde och går typ från Halmstad till Mora ;)


Tillbakatitt & framåtblick
3 januari 2020

Gott Nytt År! Här kommer en liten resumé över framför allt vårt hästår 2019 samt lite planer, drömmar och förväntningar inför det nya året. Vår utställningssäsong är summerat i ett tidigare inlägg så detaljerna utelämnar jag.

Hästarna har hållit sig friska och uteblivna bekymmer är alltid en glädjekälla. När jag tittade tillbaka såg jag att Fatima hade lättare magknip i våras men det löste vi utan veterinär. I juli fick två ponnyer feber några dagar vilket troligtvis var anaplasma och det var ju förstås väldigt trist att missa tre utställningar men sånt är livet. Rosa visade sig vara tom så vi fick tyvärr inget föl detta år.



Jag har ställt ut ovanligt mycket i år och ändå har jag inte visat alla jag planerat. I vintras härjade det smitta så många aktiviteter fick ställas in eller flyttas. Så också vinterutställningen i Kristinehamn dit Namira var påtänkt. Hon var anmäld även till Grevagården men kom som bekant inte dit heller. I höstas var hon i mitt tycke för tjock så därför fick hon förbli ovisad även detta år.



Att ha häst innebär väldigt mycket arbete runt omkring. Vårarbetet består bland annat av luftning och gödsling av vallar samt renovering av staket i sommarhagarna. Detta år blev det sistnämnda väldigt dramatiskt då jag var nära att döda två små rådjurskid. I fortsättningen kommer jag köra med skottkärra istället för fyrhjuling. I år började hästarna gå ute dygnet runt 31 maj. Datumet brukar variera och beror på väder och hur snabbt vi hinner fixa sommarhagarna. Efter vintern är det alltid nerblåsta träd vid ån som måste tas om hand och för det arbetet krävs att marken i dalen torkat upp så vi kommer ner och upp med traktorn. Jag vill nämligen alltid låta hästarna beta där först eftersom det späda gräset är så bra i övergången mellan hösilage och bete.



Skörden gick bra och vi fick in det foder vi behöver med råge. Vi har även några balar kvar från torkåret 2018 också. Denna sommar var det inte lika torrt och betet räckte gott utan att återväxten behövde betas. Alla hästar har varit hemma och gått tillsammans. Tanken var ju att betäcka några ston men efter händelserna som blev inom vår avelsorganisation tappade jag sugen för avel och avbokade de tilltänkta kavaljererna. 



Förutom att ställa ut mycket har jag besökt många utställningar och premieringar utan häst vilket jag tycker är både trevligt och intressant. Hingstpremieringarna är ett absolut måste och i våras var jag på både Shetland, Moderlandsraserna och de långbenta ponnyernas. I höstas var jag som vanligt på båda premieringarna för Shetlandshingstar. Det var dock två evighetslånga dagar med minimalt med sömn emellan så detta äventyr lämnade tyvärr inget bestående intryck. Mamma och jag var även i Värmland och besökte vår uppfödning Frans som bor på Lundstorps stuteri. Han såg väldigt trevlig ut och har senare körts in vilket tycks gått mycket bra. Det skall bli mycket intressant att följa hans vidare äventyr i livet.



Jag har även varit på en väldigt givande avelskurs som Shetland Väst arrangerade. Ämnet är högintressant så jag hoppas det blir en fortsättning.

På hösten är det alltid massa saker som skall fixas innan installningsperioden tar vid. Förutom det årliga stallstädet har vinterhagarna totalrenoverats vilket var himla skönt att få gjort. Hästarna flyttade in nattetid 27 oktober och hade då fodrats med hö ute en tid. Även om det finns bete kvar tror jag det är bra att de får lite torrt att äta om det är frost nattetid eftersom fruktanhalten stiger i gräset då. Vi har inga fånghästar kvar men det skadar inte att förebygga problem.



I december bytte Stefan höftled och är nu sjukskriven en tid. För att summera året så tycker jag att det varit väldigt bra när det gäller familj och djur men föreningsmässigt det mest negativa under mina 16 år som medlem. Jag tror inte på den väg som det ger indikationer på hur Sveriges kvalitetsavel är på väg att styras om till eller det sätt avelsorganisationen numera leds på. 

När det gäller utställningar/premieringar så gläder jag mig extra mycket över att hästarna fått så bra omdömen på typ och ben. Rastypen är viktig och en förutsättning för resten tycker jag. Benen känns som det svåraste för det kan vara så många olika brister. En korrekt benställning har dessutom påverkan på både hållbarhet och rörelser. I år har ponnyerna visats totalt elva gånger för åtta olika domare. Halina har bedömts av fyra olika domare vid sina sex visningar eftersom två av domarna dömt henne två gånger vardera. Alla dessa domare som bedömt henne har gett väldigt likartat omdöme och det är intressant att se hur hon utvecklats från första visningen i juni och sista i december, ett halvår senare. Ungston är verkligen det roligaste som finns :)


Halina i juni
Foto: Pernilla Hägg

~


Halina i december
Foto: Iris Magnusson

Min fotosamling har utökats och består vid årsskiftet av 3499 Shetlandsponnybilder på 2134 olika individer. Äntligen uppnåddes målet på 2000 individer :) 



Dags för en liten framåtblick också. Förutom det självklara som friska djur och människor så finns det förstås både planer, drömmar och förväntningar. Man får väl åtminstone sikta mot stjärnorna så kommer man kanske till någon liten enebuske i en skogsdunge ;) 

Detta år har vi bara ett enda ungsto, Halina som blir 3 år. Hennes absolut viktigaste uppgift är självklart (för mig åtminstone) sommarpremieringen. Hon har utvecklats väldigt fint detta år så en viss risk för att det kommer en svacka nästa år finns väl. Å andra sidan så var hon inte så iögonfallande som föl och ettåring så jag hoppas på positiv utveckling även detta år. Blir det så kommer hon att ställas ut en del också, om inte så nöjer vi oss nog med sommarpremieringen och inväntar framtiden :) Förutom Halina har vi alltså bara gallston samt Eros förstås. I och med årsskiftet har även Hedda och Rosa uppnått veteranålder så nu består stallet av fem tolftedelar veteraner. Det är inte klokt vad fort tiden går! Rosa slipper nog helst utställningar om hon får bestämma men Hedda kanske får komma ut om det finns något som passar. Hon är inte utställd sedan 2013 så det kanske är dags igen ;) Jag skall även försöka komma iväg med Namira som behöver resultat för att kunna uppnå SUCH. Hilde kommer nog också att visas någonstans och sedan får vi se vad året bjuder på när det gäller utställningar då alla inte är klara ännu. Av de som är officiella nu planerar jag att visa häst vid följande:

  • 13 april Sh Sydost Eksjö
  • 13 juni Sh Nord Riddarhyttan
  • 18 juli Sh Väst Tranemo
  • 2 augusti Riks 
  • 22 augusti sommarpremiering Vara

Det ser verkligen snålt ut i år men något kanske kan tillkomma. Jag skall ansvara för Shetland Västs utställning på Grevagården i september. Jag tycker det är svårt att hinna med egen häst när man är huvudansvarig så det är väldigt tveksamt om jag tar med någon. Utöver eget deltagande kommer jag förstås att besöka utställningar och premieringar som åskådare. En önskan är att åka långt norrut för att se vad det finns för Shetlandsponnyer i den regionen.



Nu har vi av olika orsaker inte haft föl sedan 2017 så min önskan är att betäcka tre ston i år, om det blir så kan jag inte garantera ;) De tilltänkta är Ninette, Rosa och Hedda. Tanken är att detta skall bli Ninettes sista föl eftersom hon behöver ett till för att bli Elitpremierad. Ninette är jättefräsch och skulle nog kunna vara i avel många år till. Men samtidigt har jag yngre ston som skulle behöva komma i avel och jag kan inte ta hur många föl som helst när jag vill behålla avommorna tills de blir tre år och jag har visat dem.  

Jag har hittills sparat alla mina stoavkommor för att trygga linjerna. Så går det naturligtvis inte fortsätta att göra om jag vill bedriva avel även framöver. Under året kommer därför några ston ur vår egen uppfödning att vara till salu. 

Året har precis börjat och det är ungefär ett halvår kvar tills avelsssäsongen börjar. Denna tid ägnar jag extra mycket tid till att analysa och reflektera över hur min pyttelilla avelsverksamhet kan förbättras och utvecklas. Allt för att hitta passande hingstar och inte måla in mig i ett hörn blodsmässigt. Roligare och intressantare funderingar finns nog inte :)

Med hopp om ett trevligt, intressant samt positivt 2020 :)