2016 - Välkommen till Djupedalens Stuteri

Uppfödning av svarta standardstora Shetlandsponnyer i liten skala.

För utställning, avel och bruksaktiviteter.

Rutiner
30 december 2016

Igår satt jag och tittade på gamla foton och hittade några på vår Ardenner och våra New Forestponnyer. Tänk att det gått fyra år sedan Nimitz och Nikita avlivades, på ett sätt känns det som nyligen och på ett annat sätt länge sedan. Ardennern Kanett avlivades 2009, 27½ år gammal.

När vi hade både Shetland och större hästar hade vi dem uppdelade i två vinterhagar. Shetlandsponnyer är kloka och lär sig snabbt rutiner, vilket innebär att de alltid tar det lugnt vid insläpp. Med New Forestponnyerna var det tvärtom, full fart in och ju halkigare desto snabbare sprang de. Jag hade hjärtat i halsgropen varje kväll.

Nu går alla våra ponnyer i samma hage och det är väldigt smidigt. Jag släpper in dem i två omgångar, i första gruppen ingår Eros som alltid vill vara först, Hanna, Fatima, Hedda och Elein. De lunkar snällt in i respektive boxar medan grupp två tålmodigt väntar på sin tur. Där kommer alltid Ninette och Naomi in först, sedan Namira, Frida och Hilde fast inte alltid i den ordningen. Rosa kommer alltid sist och hon har ingen brådska. Ikväll dröjde det en stund innan även Hilde kom, förmodligen hade hon varit långt bort i hagen för hon kom i full fart.

Som jag berättat tidigare har jag börjat ge ponnyerna loppfrö. Första kvällen fnyste de och var väldigt misstänksamma över vad som låg i krubborna. Morgonen därpå hade alla ätit upp och sedan har det inte varit några protester.

Foto på mina New Forestponnyer från 2008. Nimitz 13 år och Nikita 28 år.

Halvvägs
28 december 2016

Nu har Rosa gått ungefär halva dräktighetstiden och jag tycker att hon börjar se dräktig ut. Rosa är ju ganska liten så det brukar synas tydligt på henne. Hedda ligger en månad efter och är betydligt svårare att se dräktighet på. Hon är större än Rosa och bär sina foster mer osynligt. Hedda har vid sina tidigare fölningar inte heller visat några tecken på att vara nära en fölning. När vi kommit ut för att titta till henne på natten har det plötsligt bara funnits en fölunge i boxen. Med tanke på att Hedda är så lurig skall jag ta ur distriktsveterinären för att ta ett blodprov, jag vill vara säker på att jag inte går och väntar på ett föl som aldrig kommer.

Jag försökte ta ett julkort med katten, men han ville inte vara med

Dan före dan...
23 december 2016

I år har vi inte skickat några julkort utan önskar alla vänner och bekanta en God Jul den här vägen istället :) Kom ihåg att det viktigaste med julen är att ta det lugnt och göra så mycket som möjligt av det man gillar och så lite som möjligt av allt det andra ;)

Protester
20 december 2016

Min fyrbenta väckarklocka strejkar så det innebär att jag har svårt att komma ur sängen på mornarna. I vanliga fall väcker Linus mig senast 6.30 om jag inte redan gått upp, men nu föredrar han sovmorgon varje dag. Om han själv kunde bestämma skulle han nog inte lämna sängen före det har ljusnat. Det skulle inte jag heller göra om jag kunde välja.

Vi har tre riktiga sölkorvar i stallet, de är lika tröga att få ut på morgonen som Linus är att kliva ur sängen. Frida tycks ha smittat Namira med sin sävlighet så de är som två långsamma sköldpaddor. Naomi är inte långsam men hon skall undersöka allt på sin väg ut. Hon är dock ännu inte lika påhittig som Eros och Hilde. En gång upptäckte Eros ett dräneringsrör som stack upp lite på väg mot hagen, det bet han tag i och drog upp en lång bit. Numera ligger det en stor cementplatta på det röret. Hilde är också av den undersökande sorten. Om man inte håller koll på henne brukar hon riva ner allt som finns på en hylla vid vattenkranen på sin väg ut mot hagen. Eros och Hilde är ganska lika rent temperamentmässigt, båda är orädda, påhittiga och roliga. Det kanske är därför just de två är mina extra favoritponnyer :)

Ponnyerna går gärna och bökar i marken och får säkert i sig både jord och rötter så därför tänkte jag ge dem lite loppfrö som ju tydligen skall vara förebyggande mot sandkolik. Sagt och gjort, ikväll låg det loppfrö i krubborna tillsammans med det vanliga de får. Detta möttes med stort ogillande, Hilde protesterade genom att gå ur sin box och in hos Rosa men det var lika äcklig mat i den krubban så hon gick tillbaks hem till sig igen. Jag får väl se i morgon bitti om de ätit upp under natten :)

Livsnjutaren

Om hästen själv får välja
16 december 2016

Sedan några år tillbaka har vi en uppvärmd vattenbalja i vinterhagen. Det sparar en himla massa jobb vilket märktes när den plötsligt slutade fungera. Stefan fick rycka in och felsöka och det visade sig bara vara ett kabelbrott som han lätt kunde åtgärda. Vilken tur att det inte var själva baljan som gått sönder, de kostar ju en rejäl slant och garantin hade givetvis gått ut. Det sägs att hästarna dricker både hellre och mer ur uppvärmda baljor men det stämmer inte på våra ponnyer. Vi har, när temperaturen tillåter, både värmebaljan och en vanlig balja utan värme och då väljer de alltid att dricka ur den utan uppvärmt vatten.

En månad går snabbt och idag var det åter hovslagardags. De fem som blev verkade var Rosa, Fatima, Frida, Namira och Eros. Vi har nästan alltid hovslagartid på morgonen, då får de som skall verkas lite hösilage inne medan resten av flocken får gå ut. Eros brukar bli väldigt upprörd när hans morgonvanor rubbas så idag fick han följa med de andra ut tills det var hans tur att verkas.

Vår äldste katt Nera är 15½ år och nu har åldern börjat synas. Förut kallades han för Svullo eftersom han var väldigt välgödd, det namnet gör han inte längre skäl för. Han har tunnat av en del men är pigg och glad, fin i pälsen och äter bra, avmaskad är han också. Häromdagen hade han varit med när mamma badade Stina i badkaret. Då hade han nyfiket stått med framtassarna på badkarskanten och tittat på medan Stina morrade ilsket åt honom. Nera är en väldigt speciell katt så jag hoppas han fortsätter att vara pigg och glad ett tag till. De andra tre katterna är förresten inga ungdomar de heller, de är födda 2006 och blir därmed 11 år nästa år. Förut hade vi gamla hästar och unga katter, nu har vi gamla katter och unga hästar. Nåja, två av dem är visserligen veteraner men när man som vi haft både 32- och 34-åringar känns 16 som rena ungdomen.

Nera - på väg mot det 16:e året

Rätt utrustad
13 december 2016

Hööks finns sedan några år i Skövde, men jag handlar numera sällan där. Jag tycker att deras Shetlandssortiment minskat och jag hittar inte mycket till mig själv heller. Deras vinterskor har så tunna sulor att man fryser underifrån. Istället beställer jag från Horze, både till mig själv och till ponnyerna. Förra året köpte jag ett par stallskor som håller mig både varm och torr. Dessutom är de så smidiga att ta på sig eftersom det är dragkedja i fram, så när det var rea för ett tag sedan köpte jag ett par till att ha som gå-ut-med-hunden-skor. Jag passade även på att beställa ett par liknande, fast lite högre och med kardborrknäppning istället för dragkedja. Dessa blir nog bra att ha om jag måste pulsa i snö vilket brukar vara en nödvändighet emellanåt.

Reafynd - två par vinterskor för 531:-

En bra måndag
12 december 2016

Efter att ha jobbat i helgen har jag varit ledig idag. Jag började med en hundpromenad och sedan åkte jag till stallet för att vattna, fodra och släppa ut hästar. När jag kom hem hade båda avkommorna åkt till jobb och skola, maken var på sitt arbete sedan länge. Att vara ensam hemma kan vara en riktig lyxig känsla och så kändes det idag. Först gjorde jag lite nytta, sen startade jag en Beck-film jag sett minst tio gånger och placerade mig själv i en fåtölj och broderade korsstygn. När man broderar skall det vara en film man kan utantill så att det räcker att lyssna, man syr nämligen lätt fel annars ;) Efter en dryg timma tyckte Linus det var dags att gå ut så då tog vi en skogspromenad i solskenet. Vi var nog borta 1,5 timma och när vi kom hem broderade jag en stund till innan det var middag och sedan åkte jag till stallet igen. En väldigt bra ledig dag där jag gjort det mesta av det jag gillar bäst :))

Den här lille ekorren spårade Linus upp under dagens promenad

Summering
10 december 2016

Det har varit riktigt skitväder de senaste dagarna så något halvårsfoto på Naomi har jag inte lyckats få till. Däremot såg jag i webstamboken att hennes pass är klart så det går nog snart att hämta ut. Naomi kommer ur Almnäs Tarpans första fölårgång som resulterade i fem avkommor, alla ston. Jag vet att det även föddes ett hingstföl som tyvärr inte kom ur säcken. Gladiatorerna har fått sina RS-nummer, Hilde RS 7319 och Namira RS 7318.

Hannas SUCH-ansökan är inskickad och resultatet bör räcka. Med det kan vi summera utställnings- och avelsåret 2016:

Alla våra unghästar har visats på antingen avelsvärdering eller utställning. För att ta det i åldersordning så visades årets enda föl Naomi i Mullsjö med finfin kritik och 39 poäng. Jag tycker att hon ser lovande ut och är dessutom mycket trevlig. Tvååriga Frida visades bara på sommarpremiering och erhöll klass I med 38 poäng. Det var faktiskt lite över förväntan för jag tycker själv att det finns mycket övrigt att önska på henne. Temperamentsmässigt är hon dock en fullträff, någon snällare ponny finns nog inte. Treåriga Hilde var i Rimbo där hon kom tvåa med 41 poäng. Hon erhöll senare diplom med 40 poäng. Namira tre år visades på två utställningar, båda gångerna kom hon tvåa efter Gwendolyn af Jäboruder, ena gången med 40 och andra gången med 41 poäng. Namira fick också diplom med 40 poäng. Bland de äldre stona visades Hanna tre gånger. Det började bra med 42 poäng, sedan sjönk det till 40 resp 39,5 poäng. Kritiken på de två första utställningarna var bra, vid den tredje vet jag inte eftersom det var öppen bedömning utan kritik. En ganska tråkig utställningsform så det skall jag inte prova någon mer gång. Ninette avslutade sin utställningskarriär med att få 41 poäng som veteransto. Tack vare Namiras diplom kan jag nu ansöka om A för henne, ett bra år för Ninette.

Som jag tidigare berättat jobbade jag för ett tag sedan vid ett annorlunda dop, det var nämligen filminspelning till Familjen Annorlunda och det fick vi inte nämna något om. Jag har aldrig följt den där serien tidigare men när det nu var med en familj från grannbyn och de dessutom skulle ha inspelning i ”min” kyrka så har jag förstås tittat. Det kom fyra personer från produktionskanalen, de riggade upp extra strålkastare, mickar och det var ett himla ståhej för att filma alltihop. Nu är serien slut och inte en enda filmsekvens från dopet kom med, det var verkligen mycket arbete för ingenting.

Naomi nästan nyfödd. Finns det något finare än Shetlandsföl?

2 år och 3 centimeter
6 december 2016

I morgon fyller Naomi 6 månader och då tyckte jag det var dags att mäta henne. Hon mätte 88 cm i mankhöjd och något högre i bak, hon har en enorm päls så hon är inte riktigt lika överbyggd som hon ser ut att vara. När jag ändå var i farten mätte jag även Frida som snart är 2,5 år gammal. Hon var 85 cm hög, alltså 3 cm lägre än den 2 år yngre Naomi. Det skall bli spännande att se om Frida stannar vid minimått eller om hon blir en pytteliten standard.

När jag tittade igenom datorn eter foton hittade jag även nedanstående bild. Den föreställer Mikael med Karlsson på takets hund, en väldigt kelig Berner Sennen som verkade tro att han är en liten knähund :)

Flytt och återkomst
2 december 2016

Förra veckan var ganska rörig. Gästhunden flyttade till ett hundpensionat eftersom ägaren fortfarande är på sjukhus och det verkar bli en längre vistelse. När nu hunden hamnade hos oss så plötsligt fanns dåligt med tid för ensamhetsträning så det var inte så mycket att välja på. Jag fick ett mycket gott intryck av pensionatet när jag lämnade över henne så det känns bra trots allt.

Hela helgen har gick åt till stallet, jobbet, stallet, jobbet, stallet. I söndags jobbade jag vid två dop och det ena var milt sagt en annorlunda upplevelse. Mer än så kan jag inte avslöja riktigt än, inte på grund av rikets säkerhet, men näst intill ;)

Shetlandskalendern för nästa år börjar fyllas på med aktiviteter. SSS firar ju 50 år så det blir säkert lite extra som anordnas. Jubileumsutställningen kommer att vara på Grevagården, 20 minuter från mig, kan ju inte bli bättre. Jag har inte så mycket att visa nästa år, men till just den utställningen skall jag försöka hitta några att ta med.

Förra veckan flyttade som sagt gästhunden. Igår återkom en gammal gäst, nämligen den enögde katten som bott hos oss tre vintrar i rad. Helt plötsligt satt han bara på en halmbal och tittade och idag var han redan så hemmastadd att han klev in i stallet. Han såg välnärd ut så han måste ju bo någon annanstans när han inte är hos oss, jag undrar bara vart.

Jag har varit dålig på att fotografera ett tag. Men när jag letade igenom datorn hittade jag en massa foton som Cecilia tog vid ett besök på Rosenhaga i höstas. De hade flera väldigt söta kattungar, nedanstående lille gynnare var en av dem :)

Ett rejält röj
21 november 2016

En morgon i förra veckan när jag var ute med Linus hittade jag en granne, snart 87 år gammal, liggandes på sin trappa. För att göra en lång historia kort så slutade det förstås med ambulansfärd för damen som saknar anhöriga men däremot har en hund som måste tas om hand. Det fanns ingen annan lösning än att jag tog med hunden hem så nu har vi en tillfällig inneboende i form av en 13 år gammal Tibetansk spaniel, en väldigt snäll och rar liten hund men vare sig rumsren eller van att vara ensam. Det innebär förstås en hel del merarbete och pusslande jämfört med att bara ha Linus. Hon får ha tikskydd med binda i och de första dagarna kissade hon i den både dag och natt. Men till min förvåning har den nu varit helt torr hela helgen. Vi har rastat henne var tredje timma och i natt klarade hon sig 10,5 timmar. Jag är ledig idag och håller nu på att ensamhetsträna henne. Det innebär att hon är nere med Linus medan jag är uppe. I helgen gnydde hon så fort någon människa lämnade nedervåningen så vi får se hur detta går. Vi vet inte hur länge hon kommer att stanna, det hänger på när ägaren får komma hem. Blir sjukhusvistelsen lång blir det svårt att ha henne här om hon inte kan vara ensam ens med Linus några timmar. Det värsta är att jag fäst mig vid henne och har väldigt svårt att tänka mig att hon skall behöva bo i en bur på ett hundpensionat :(

I helgen hade vi planerat att röja i vår stora vindsgarderob och så fick det bli. Där hade barnen ställt in allt de ledsnat på från sina rum så det gick inte ens att komma in. Nu är ett helt lass kört till miljöstation och det som skall sparas är nerpackat i märkta lådor. Det här arbetet har vi skjutit på länge så det känns verkligen som en lättnad att det äntligen är gjort.

Linus och vår gäst

Championatsfunderingar
12 november 2016

I morgon är det dags för SSS höstmöte som denna gång hålls i Vetlanda. Jag skall tyvärr inte åka dit eftersom det är en för lång resa för mig så här års. Jag deltog däremot vid förra årets höstmöte som hölls på Grevagården, så nära att jag hann dit mellan två arbetspass. Då diskuterades championaten som är en ganska het potatis i Shetlandssverige. Det utformades ett nytt system som prövades i år, det var inte helt bra så nu har SSS kommit med ett nytt förslag.

Det är många som har åsikter i detta ämne. Det första jag tycker vi måste tänka på är att se till helheten och inte till oss själva och våra egna ponnyer. Jag som kommer från en annan ras har svårt att förstå den championatshysteri som råder på sina håll i Shetlandssverige. Det tycks vara viktigare att vinna ett championat i noll konkurrens än att komma trea i en stenhård klass med fina omdömen och poäng. Man skall komma ihåg att i fråga för SUCH och avkommepoäng för föräldrarna spelar ett championat inte den minsta roll. Det går alldeles utmärkt att uppnå SUCH utan ett enda championat i bagaget, det har vår Rosa gjort. Däremot kan ett championat ha betydelse när det gäller Super-SUCH, men där pratar vi om ponnyer av BIS-klass. I BIS-ringen spelar championatsvinst heller ingen roll eftersom domarna kan rekommendera tvåor vidare. Min Hedda blev t ex Res BIS i Köping 2013 efter att ha kommit tvåa i klassen efter Unique of Shetlane som blev champion sto och sedan BIS. I slutändan vinner alltid de bästa hästarna, med eller utan championatsvinst på vägen.

Alla pratar om att vi måste höja värdet och därmed priserna på våra ponnyer. Jag tror inte att vi gör det genom att dela ut championat utan konkurrens, snarare sänker vi värdet på titeln och det drabbar alla. Jag vill mena att ofta är det enda championat värt namnet champion sto där konkurrensen för det mesta är både stor och hård.

Nu kanske detta kan tolkas som att jag är helt emot championat. Så är det inte, men jag vill höja konkurrensen och därmed värdet på titeln. Det skall vara något extra att vinna ett championat och det är det inte om man redan i katalogen kan se vem som kommer att vinna bara den uppnår poängkravet.

Några enkla lösningar finns inte och själv har jag inte hunnit fundera på saken förrän jag fick frågan häromdagen. Helt rättvist kan det aldrig bli, men man kan försöka göra det så bra som möjligt.

Hoppas deltagarna på SSS höstmöte får en konstruktiv diskussion där alla ser till helheten och inte till hur just man själv lättast skall kunna vinna så många championat som möjligt.

Riks 2013. Två fölston i topp. Res BIS Junibackens Hedda BIS Unique of Shetlane
Foto: Frida Erixon

Vurpa, höstfest, ihopsläpp och hösilagepremiär
11 november 2016

I måndags gick jag över till vinterschema vilket betyder betydligt mindre arbetstimmar per vecka och mer fritid i dagsljus. De sista veckorna har som vanligt varit väldigt hektiska och jag har bara hunnit med det nödvändiga med hästarna.

Igår gjorde jag en vurpa på gödselstan och slog mig ordentligt. Knäna är värst, de är både svullna och färgglada. Det var inte precis första gången jag ramlade på gödselstan och förmodligen inte sista heller.

Det har varit höstfest på Hushållningssällskapet med sedvanlig prisutdelning. Jag fick ta emot Hilde och Namiras diplom inramade och fina. Morgan Johnsson pratade lite om de han delade ut priserna till och jag fick höra att jag hade gjort bra hingstval, vilket såklart var väldigt roligt att höra. Förutom själva prisutdelningen var det mat och trevligt umgänge samt att Ardennerföreningens ordförande pratade om premieringar.

Jag är så glad över mina snälla och fina avelsston, Hedda och Ninette, som nu fick ytterligare varsin diplomdotter. Det innebär att båda Heddas avkommor och att Ninettes äldsta döttrar alla är diplomston. De har fått en god start i avel, nu gäller det att jag fortsätter att välja rätt hingstar till dem så det fortsätter lika bra som det börjat :) Ninettes tredje dotter Naomi ser lovande ut så jag hoppas hon följer i sina äldre systrars spår. Ninette har även lämnat två hingstavkommor innan jag köpte henne. De har tyvärr inga meriter alls, men det kan jag inte göra något åt utan får se till att meritera de som föds hos oss.

Nu är hela flocken ihopsläppt i vinterhagen vilket förstås underlättar. Jag har även öppnat första hösilagebalen som jag blandar med hö ett tag för att undvika ett hastigt foderbyte. Jag hade kvar nästan en hel vagn som jag ville fodra upp så därför har inte hösilaget behövts förrän nu. Jag brukar köpa en balvagn hö varje vår och ha till utställningarna samt lite på våren och hösten när det inte går åt så mycket hösilage att det är lönt att öppna en bal. De håller sig ju inte hur länge som helst när de öppnats. Bonden som säljer hö ser precis ut som Karlsson på taket, det enda som saknas är propellern på ryggen ;)

Installat
23 oktober 2016

Från och med igår är alla hästar inne på nätterna. Efter en lång period med torrt och varmt väder har det nu slagit om till regn och blåst så nu kändes det dags. Ena flocken går fortfarande kvar i sin sommarhage på dagarna medan den andra flyttat över till vinterhagen som är obetad men putsad några gånger. Tidigare har Heavenly och hennes sällskap fått gå där om somrarna, men nu finns ju inte Heavenly kvar så i år har alla ponnyer kunnat gå på bete. Det är nog först när man ingen fånghäst har som man inser vilket oerhört arbete det är med de stackars fånghästarna, inte minst alla bekymmer och all oro den där jäkla sjukdomen medför.

Jag har lyssnat på en hel del böcker sista tiden. Just nu håller jag på med ”Sandgrav” av Helene Tursten. Jag har även lyssnat på G W:s senaste men den var inget vidare. Hans böcker var bättre innan han tog död på Lars-Martin Johansson. Kepler har kommit ut med en ny bok som går att ladda ner i morgon, så det skall jag göra innan jag åker till jobbet :)

Cecilia har tecknat klart och levererat sin första beställning och kunden var mycket nöjd. I morgon skall hon på ett spännande äventyr och ta ett av sina porträtt med sig, får se om objektet i fråga kan tänka sig att skriva sin autograf på det ;)

Cecilia första sålda konstverk - Curly Coated Retrievern Lipton

Höstmöte, utställning och besök
16 oktober 2016

Förra lördagen var jag på Stuteri Jäboruder där Shetland Västs höstmöte var förlagt. Vi var ett tiotal personer på plats. Synd att inte fler kom för det var både intressant och trevligt. Vi tittade förstås runt i hagarna och fick sedan information från Agria som informerade om sina försäkringsnyheter. Därefter blev det prat om lite allt möjligt föreningsrelaterat. Någon kom på den lysande idén att vi skulle kunna ha medlemsträffar där vi pratar avel, inte någon kurs utan just träffar där vi medlemmar utbyter erfarenheter och tankar. Låter jättekul tycker jag och det går ju att ordna utanför föreningens regi och kanske vara hemma hos varann så man får titta på Shetlandsponnyer också. Det behöver inte vara så märkvärdigt, man träffas en helgförmiddag och håller på några timmar.

Igår var det utställning i Vetlanda och jag tog mig en tur dit tillsammans med Linus. Så här sent på året är min utställningslust borta men det är roligt att åka och titta utan häst. Enkelt är det också, ingen häst att göra ordning och bara att susa hem i full fart ;) Jag fotograferade de flesta ponnyer under tiden de visades i ringen så kvalitén blev blandad. Det blev foton på 20 nya individer till min samling och jag börjar nästan undra om mitt fotosamlande håller på att utvecklas till en mani ;) Jag har inte hunnit sortera klart bilderna men de kommer i galleriet inom kort.

Idag har Vanja Samuelsson (Stuteri Burma) varit på besök. Vi har pratat om det länge och det tog ”bara” två år att få till det. Vi tittade förstås på mina ponnyer och efter det påbörjade vi en artikel till medlemstidningen.

Det har varit fortsatt varmt och torrt så ponnyerna går fortfarande ute dygnet runt, förutom Hedda och Fatima som ju varit inne en tid. Rosa talar varje kväll om att det är dags att komma in men så länge det är bra väder får de vara kvar ute. De får hö morgon och kväll plus att det finns bete kvar. Stallet är städat och strött så det är bara att leda in ponnyerna så snart det behövs.

I brist på rådjur går det att fota kossor :)

Rådjursjakt på annat vis
5 oktober 2016

Det är gott om rådjur runt Djupedalen. På vallarna har vi två getter med varsitt kid och i vinterhagen håller en bock till. Jag har sagt till honom att hålla sig där nu när bockjakten pågår ;) Jag åker numera ständigt runt med kameran i framsätet för att försöka fotografera skönheterna. Än har jag inte kommit tillräckligt nära, men skam den som ger sig. Jag behöver ett annat objektiv men vid ett besök i kamerabutiken visade det sig att det inte går att få tag i något annat eftersom infästningen ändrats sedan jag köpte min kamera. Nu är planen istället att så småningom köpa en annan kamera så jag kan köpa till de objektiv jag behöver. Min nuvarande kamera duger gott till att fotografera hästar med, men det skulle vara roligt att kunna använda den för vilda djur också. Frågan är vad jag skall satsa på, Canon eller Nikon?

På lördag har Shetland Väst höstmöte hos Stuteri Jäboruder i Mullsjö. Det är min jobbhelg men jag har bytt bort ett barndop så jag kan åka dit. Höstmötena brukar vara trevliga och ges tillfälle att prata idéer inför nästa säsong.

Just nu funderar jag på om jag skall anmäla till bruksklasserna på Nuntorp om tre veckor. Det är en tung period på jobbet ett par veckor till innan vinterschemat startar så jag vet inte hur mycket energi jag har över.

Förra torsdagen hade Cecilia studiedag så då tog jag semester. Tillsammans med kompisen Sofia tog vi oss en tur till Jönköping. Medan tjejerna shoppade promenerade Linus och jag runt i stan. Vi var även på A6 en sväng. På hemvägen såg jag en flock rådjur på ett fält och var givetvis tvungen att stanna och fotografera. Jag kom tyvärr inte tillräckligt nära så nedanstående bild var den bästa jag fick. Men det ser ut att vara en stilig bock :)

Ändrade planer
2 oktober 2016

Alla hästar förutom Hedda och Fatima är fortfarande ute dygnet runt. Alla har bete kvar och är runda och fina men får ändå lite hö på kvällen. Anledningen till att två är inne är att när Hedda kom hem från Primetime var hon så himla fin i hullet att jag tyckte det skulle vara synd om hon svällde ut som de så ofta gör på hösten. Jag hade funderingar på att anmäla henne till Vetlanda, det blev tyvärr inte så vilket var lite synd. Fatima får vara inne som sällskap. Hon är i lite väl gott hull så det skadar inte.

Naomis passansökan och Gladiatorernas RS-ansökningar är inskickade till SSS. Kvar är att ansöka om SUCH för Hanna och A för Ninette. Jag såg att avelsvärderingsresultaten nu är inlagda i webstamboken så det är bara att skriva ut sidan med Ninettes avkommors resultat och skicka in tillsammans med ansökan.

Idag skulle egentligen Hilde varit på Skaraborgs Ponny Avels utställning i Nossebro. Hon ser jättefin ut och jag hade förberett genom att reda ut taglet och klippa hakskägg, bara bad och lite plock kvar. Igår höll jag på att storstäda stallet hela dagen och när kvällen kom fanns det absolut ingen inspiration till att bada häst så jag strök henne. Om det hade varit en SSS-utställning och det därmed gått att räkna meriter för SUCH hade jag valt annorlunda, nu kändes det inte lika motiverande. Det var dessutom bara fem Shetland anmälda och Hilde var ensam i sin klass.

Istället för utställning åkte jag en snabb sväng till Holmestad och tittade på den traditionella plöjningen med häst. Det var samma deltagare som förra året och jag fick en del foton. Nytt för i år var att det även var en oxe på plats och harvade.

En annan trevlig händelse är att Cecilia efter förra helgens utställning nu fått sin första beställning :)

Nordsvenskar

Ardenner

Oxen som harvade

Linus, som tyckte en svart Labradortik var en riktig läckerbit

Utställning x 2
25 september 2016

Hoppsan vad trött jag är efter några fullspäckade och trevliga dagar :) Som jag tidigare berättat har den traditionella skördefesten runt sjön Östen arrangerats hela helgen. Cecilia har deltagit båda dagarna, i lördags var farmor med henne och i söndags var vi där alla tre. Det var flest besökare på söndagen och Cecilia fick mycket uppskattning för sina verk. Många tog visitkort och visade intresse för att beställa. Kul :)

I lördags var det utställning i Mullsjö. Jag hade anmält Ninette och hennes döttrar Namira och Naomi. Det innebar att jag blev tvungen att involvera både Mikael, Stefan och hyra en extra transport. Vi har bara en timmes resa till Mullsjö så därför var det hela genomförbart.

Naomi visades först och var duktigare än både sin mor och storasyster. Hon är inte tränad alls eftersom ingen haft tid att hjälpa mig. Men det fungerade bra, hon ställde upp sig jättefint och stod alldeles stilla, till skillnad från de båda andra... Det var fem fina stoföl i klassen och Naomi placerades trea med omdömet: ”Bra rastyp, feminin. Litet vackert huvud, lång något brett ansatt hals. Välliggande bog, bra kors. Relativt korrekt. Något smala ledgångar. Något kort och försiktig skritt. Lätt energisk trav”. Poängen blev 98778=39 och jag är så glad över min rara fölunges fina resultat :)

Naomi

Efter lite väntan var det veteranstonas tur och då hade Ninette fått nog. Hon ville absolut inte stå stilla men rörde sig bra. Även Ninette placerades som trea av fem med omdömet: ”Utmärkt rastyp, långlinjerad feminin. Vackert huvud, lång välansatt hals. Bra kors. Något vek ländrygg. Relativt korrekt. Smala ledgångar. Ledig taktmässig skritt med utmärkt steglängd. Lätt trav.” Poäng 98798=41. Det blev ett härligt avslut på Ninettes utställningskarriär, nu skall hon få slippa detta för det är ju som avelssto jag köpt henne.

Ninette

Efter Ninette och Naomis visningar kunde Stefan och Mikael åka med dem, jag tror de var lika lyckliga alla fyra ;) När Namira fick diplom vid premieringen förra helgen hade jag först tankar på att låta henne stanna hemma från Mullsjö. Som tur var tog jag till mig Carin Ljungs ord om att det skulle vara nyttig träning för henne att åka med. Vid premieringen ville ju inte Namira skritta så bra som jag vet hon kan så därför gjorde jag som Carin tyckte :) Namira visades efter lunch och med samma medtävlare och placering som i Kristinehamn. Gwendolyn af Jäboruder gick etta även här, blev champion junior och slutligen Reserv BIS. Precis som i Kristinehamn alltså. Lundstorps Can Do! placerades trea och Namira kom alltså på andra plats. Den här gången var hon betydligt lugnare och skritten kändes fin. Uppställningarna var däremot skräp. Hon fick omdömet ”Mkt bra rastyp, feminin, långlinjerad. Vackert huvud, lång välansatt hals. Välliggande bog. Bra kors, lång rygg. Relativt korrekt. Smala ledgångar. Taktmässig skritt med utmärkt steglängd. Energisk trav.” Poäng 98798=41, precis samma som sin mor. Inte nog med det, med 41 poäng kom hon dessutom en bra bit på väg mot SUCH eftersom det var hennes andra guld i år. Och skritten fick vi till denna gång :)) Två helger i rad gjorde susen!

När Namira var färdigvisad och lastad kunde jag titta på hästar och prata med folk resten av dagen, mycket trevligt. Jag fotograferade lite och bilderna finns i ett nytt galleri. Det blev tio för mig helt nya ponnyer till min fotosamling som nu uppgår till 1530 olika individer och drygt 2400 foton totalt. Jag framkallar alla foton i min samling och de fyller 12 album i min bokhylla. Än så länge ;)

Utställningar av olika slag
23 september 2016

I stallet står Ninette, Naomi och Namira redo för morgondagens utställning. I Cecilias rum är ett 20-tal av hennes konstverk paketerade inför skördefesten som pågår både lördag och söndag. Cecilia skall ställa ut på Öster Garden som ligger strax norr om Väring. Välkomna att titta in om ni har vägarna förbi, öppet 11-17 hela helgen :)

Dubbel glädje :))

17 september 2016

Då har vi varit på Uddetorp med Namira. Av de 19 anmälda treåriga Shetlandsstona blev det till sist 15 som kom fram för bedömning, 3 mini och 12 standardston.

Om Hilde gav ett trött intryck vid sin premiering så var det precis tvärtom med Namira. Hon var väldigt laddad och när vi gick på ring galopperade hon på stället och gjorde andra lustiga krumbukter. Vår visning var väl inget att skryta över, det här med att stå stilla är onödigt tycker Namira. Hon har en enormt fin skritt hemma men den fick vi inte riktigt till idag och när vi rangerades som nummer sex av de tolv trodde jag att vi spolierat våra chanser till diplom. När sedan segraren, Gläntans Dannike, ”bara” fick 41 poäng var jag säker på att det var kört och tänkte att vi får vara glada om det blir klass I. Men det visade sig bli hela sju diplom i klassen och Namira gick alltså på sjätte plats med jämna 5x8=40 poäng :)) Den jättefina kritiken löd: ” Rastypisk, bra storlek. Vackert huvud, bra framparti och kors. Något sänkt rygg. Nöjaktigt korrekt. Framåtgripande skritt. Energisk vägvinnande trav.”

Namiras mått var 95/14, båda mina Gladiatorer har alltså blivit av det mindre slaget och det var precis vad jag önskade när jag använde Gladiator. Ännu roligare är att båda två har fått diplom, 2013 är det hittills enda år vi fått två Shetlandsföl så det blev full pott :)

Namiras diplom innebär att Ninette nu är klar för A så det är dubbel glädje :) Det hade även räckt om Namira bara fått klass I men nu blev det 10 poäng över minimigränsen vilket känns kul. Rosa ger också sin mor 30 poäng, vi är inte uppfödare till Rosa men köpte henne som tvååring och det är vi som meriterat henne för diplom och SUCH så därför känns det som vi har stor del i detta. Utöver dessa två diplomston får Ninette 10 poäng vardera för Naomi, som ännu är för ung för att kunna meritera sin mor för mer, samt de två äldre hingstavkommor hon fick på Tombo. Dessa två har tyvärr inte visats och har heller inga andra meriter som ger mer än 10 poäng. Där ser man vad viktigt det är att även se till att valacker visas och bidrar till avkommebedömningen. Jag kommer gå emot mina egna åsikter och ansöka om höjning pappersvägen trots att jag tycker att det är trevligare att göra det på en premieringsplats. Anledningen till det är att jag planerar att Ninette skall betäckas nästa år igen och då kanske hon inte ens är hemma när det är premieringar här. Nästa mål för henne är ett sjätte föl och skaffa meriter för avkommorna så att det räcker till Elit :)

Detta blev en bra dag. Jag är väldigt, väldigt glad, väldigt trött och väldigt förkyld så det får bli en kväll i soffan med cider och smörgåstårta :)

Premieringsdax
16 september 2016

Nu står Namira nybadad i sin box för i morgon skall hon visas vid uppsamlingspremieringen på Uddetorp. Badet gick ganska bra, vi har det inte så modernt utan får dra en slang från duschen i källaren och sedan stå på gården och tvätta hästarna. Stefan är snäll och hjälper till att hålla medan jag utför själva tvätten. Det har även visat sig att han är en rackare på att dela manar så det har också blivit hans uppgift, det blir mycket rakare än när jag gör det :)

Om jag helt plötsligt skulle råka ärva några miljoner från en okänd gammal faster jag inte har skulle nog den första investeringen bli en ordentlig duschplats. Eller förrrsten, varför vara så blygsam. Den där icke existerande fastern kanske efterlämnar väldigt många miljoner och då kan vi lika gärna slå till på den där gården jag hittat på Hemnet. Det är nog första gången Stefan och jag är helt överrens om att det boendet skulle passa oss. Enda felet var väl prislappen som var några miljoner för mycket för våra stackars löner. Tur det är gratis att drömma :)

Namira som föl - nu är det dags för treårspremiering

Favorit
13 september 2016

När jag tittar på mina foton från avelsvärderingen i Kristinehamn dras blicken hela tiden till Ekstrands Pumba. Jag har inte sett honom sedan han godkändes i Tranås 2010 och på de åren har det verkligen hänt grejer! Ojojoj, den hingsten tilltalar mig verkligen :) När jag letade bland mina foton hittade jag även kort på honom från vinterutställningen i Frillesås 2008.

2008

2010

2016

Avelsvärdering i Kristinehamn
10 september 2016

Idag har jag varit på nummer två av höstens avelsvärderingar för Shetlandsponnyhingstar. Jag samåkte med Junibackens Maria från Skövde till Kristinehamn. Resan gick snabbt med sällskap :)

Jag var fotograf även denna dag och ärligt talat kan jag säga att det enda jag sett av hingstarna är genom kameralinsen. Av den anledningen har jag inte så många intryck att dela med mig av. Det finns iallafall nya bilder i galleriet och dagen resulterade i foton på nio ponnyer jag inte hade bild på tidigare. Det tar sig, sa gumman som hade eld i håret ;)

Filips far, Rosenhagas Rubens, deltog vid dagens GM.

Stor ring
9 september 2016

Katalogen för nästa helgs uppsamlingspremiering låg i brevlådan igår. Det är nitton (19) treåriga Shetlandsponnyston anmälda! Namira går som nummer tre av dessa och det är jag glad över. Tänk att först gå in på ring och sedan vänta på att 18 andra ponnyer skall visas innan det blir ens egen tur, då hade både jag och hästen somnat ;)

I morgon är det avelsvärdering i Kristinehamn med många intressanta hingstar i katalogen. Får se om det går att hitta någon tänkbar kavaljer till mina ston :)

Hilde på Riks 2015. Foto: Elna-Marie Bengtsson

Ultraljud
5 september 2016

I morse var Hedda och jag i Vartofta på ultraljud. Till min stora lycka visade hon sig vara dräktig på dygn 19-20 :)) Jag vet att det är långt från ett så färskt foster till ett levande föl men jag tänker unna mig att vara riktigt glad :)) Rosa är inte undersökt men verkar dräktig. Hon är beräknad till runt midsommar och Hedda ungefär tre veckor senare.

Min vackra Hedda

Avelsvärdering Älmhult
4 september 2016

Då var den första av höstens avelsvärderingar för Shetlandshingstar avgjord. I år går de två lördagar i rad istället för en hel helg vilket är ett stort plus för alla inblandade. Det blir många mil att köra om man ska vara med vid båda. Jag har 26 mil till Älmhult och bestämde mig för att åka dagen innan. Så här års ljusnar det ganska sent och jag tycker det är lite besvärligt att köra i mörker och med mycket djur som rör sig i gryningen. Ett nytt besök hos optikern kanske skulle avhjälpa det förstnämnda ;) Hur som helst, jag hittade ett boende utanför Ljungby som visade sig vara väldigt trevligt och skall jag till Älmhult någon mer gång kan jag absolut tänka mig att sova över på samma ställe.

Resultatet går att läsa på andra ställen så det behöver jag inte upprepa här. Jag fotograferade hela dagen och såg inte så mycket av visningarna men lyssnade på kritiken. Det blåste en hel del så på vissa hingstar står taglet åt alla håll, tråkigt men vädret råder man inte över. En stor behållning med höstens avelsvärderingar tycker jag är att få se GM-hingstarna. Dessa var i Älmhult 13 till antalet och det blev ganska trångt i ringen. I detta fall hade det inte hjälpt att dela upp dem efter ålder eftersom det var 11 hingstar födda 2007 men bara 2 födda 2002.

När jag stod i ridhuset fastnade min blick på en hingst en bit bort. Jag var tvungen att gå fram och fråga om han möjligen var efter Jotex. Jodå, det stämde. Hingsten heter Almnäs Safir och tävlar svår klass i fyrspannskörning. Exteriört fick han 88887=39 poäng och godkändes inte. Det får mig att fundera över hur bruksprestationer värderas. W.I.P. Le Grand Jeté hade 38 poäng när han kunde godkännas tack vare sina prestationer i dressyr.

I morgon väntar ultraljud för Hedda. Om hon inte är dräktig får hon troligtvis åka på ett sista återbesök hos Primetime som för övrigt var Reserv Best in Show i Laholm förra helgen :)

Junibackens Primetime. Foto: Maria Pettersson

Utställning igen
29 augusti 2016

Efter en utställningsfri helg var det dags igen, denna gång i Kristinehamn. Det är alltid en trevlig utställning som vi bara har drygt 11 mil till så den har blivit tradition, antingen med eller utan häst. Den här gången var Namira anmäld. Hon behövde träna på att åka iväg ensam och då passade det bra att bara anmäla henne. Namira har inte varit lika lättsam som våra andra unghästar, som ettåring gick hon mest på bakbenen. Hon är inte rädd av sig men mycket flockbunden och har därför blivit väldigt orolig när hon varit utan sällskap. Jag har tagit det lugnt med henne och de första två åren fick hon alltid stå bredvid en kompis när hon verkades. Tid, tålamod och träning på hennes villkor har gjort att hon nu är tryggare när hon är ensam och hela lördagen gick alldeles utmärkt. Jag var inte säker på att hon skulle acceptera att stå ensam i transporten en hel dag men det gick jättebra. Vi fick en parkeringsplats i skuggan och varje gång jag tittade till henne stod hon lugnt och vilade.

Det var fyra anmälda i vår klass men i slutändan blev vi bara två, Namira och Gwendolyn af Jäboruder som för övrigt gick etta vid sommarpremieringen på Uddetorp. Gwendolyn placerades främst även här och när dagen var slut så hade hon även vunnit titleln Reserv Best in Show. Inget dåligt motstånd med andra ord :)

Namira belönades med 5x8=40 och omdömet: ”Ädel, feminin, långlinjerad, god rastyp av lättare slaget. Vackert huvud, lång välformad hals, nöjaktigt djup, långt välformat kors. Harmoniskt benad, nöjaktigt korrekt. Energisk skritt med normal steglängd. Taktmässig trav med normal steglängd.” Jag blev jätteglad, bara positiva omdömen och en så fin jämn rad var verkligen roligt att få :)

Nu väntar hingstpremieringar i två helger och därefter uppsamlingspremiering med Namira och utställning i Mullsjö. Jag råkade drabbas av storhetsvansinne och anmälde tre ponnyer till Mullsjö, förutom Namira även lillasyster Naomi och mamma Ninette. Nu måste jag träna fölunge!

Jag fotograferade en del i Kristinehamn, de flesta foton är tagna från läktaren och det gick förvånansvärt bra. Cecilia hjälpte mig att fota Namira hemma igår och då passade vi på att även knäppa några bilder på Naomi. Jag hade glömt att klippa Naomis öronhår så hon ser ut som en liten lokatt ;) Det finns "nygamla" foton på Hildes och Namiras sidor också.

Naomi, snart 3 månader

Tack för lång och trogen tjänst
24 augusti 2016

Tillbaka på jobbet igen efter fyra veckors semester. Fyra veckor som bara rusat iväg och tillbaks till ett arbete i kaos eftersom halva arbetslaget är sjukskrivna.

I måndags var vi tvungna att avliva Rebecka. Hon har vilat mycket i sommar och de sista dagarna har hon inte synts till. I söndagskväll kom hon hem och ville varken äta eller dricka. Hon ville inte heller ligga i fåtöljen i sadelkammaren som hon brukar tycka om att göra. Istället lade hon sig på golvet och spann, men hon var så trött. I måndags morse ringde jag djurkliniken och beställde tid för avlivning, ålderdom finns det inget bot emot. Rebecka kom till oss för elva år sedan och var då vuxen. Hon blev alltså minst tolv år men det kan vara många fler år också.

På lördag är det dags för utställning i Kristinehamn med Namira. Hon står inne på nätterna i hopp om att magen skall minska lite i omfång, det går sådär. Något som gått betydligt bättre, åtminstone hemma är väl säkrast att tillägga, är visningsträningen. Namira ställer upp sig jättebra och står sedan stilla tills jag ger nästa kommando. Hon har jättefina gångarter och jag hoppas att vi lyckas visa det på utställningen, det är nog där vi kan plocka poäng. Jag gissar att hon kommer att se ganska outvecklad ut i jämförelse med de andra stona i klassen. Vi har även tränat på att åka transport ensam eftersom Namira inte är så van vid det. Jag kan lasta, åka och lasta av henne själv så det får anses vara godkänt.

Nu finns ett väldigt litet album med foton från Nossebroutställningen i galleriet.

Rebecka

Tillbaka i cyberrymden
20 augusti 2016

För en dryg vecka sedan hade vi ett rejält åskväder som tog livet av min hårddisk. Nu är en ny installerad och eftersom jag fått lära mig att säkerhetskopiera den hårda vägen är allting räddat :)

Förra helgen var vi på utställning i Nossebro. Den var jättetrevligt arrangerat och glada människor att umgås med. Efteråt blev vi som hjälpt till vid utställningar under året bjudna på grillfest, gissa om det smakade gott efter en lång dag :)

Utställningen hölls genom öppen bedömning av Ulricha Nordmark och Torsten Jeppsson och det gick till som så att man direkt efter sin visning fick veta poängen genom att skyltar med respektive domares poäng hölls upp och det sedan räknades ut en medelpoäng. Ingen skriftlig eller muntlig kritik gavs. Hanna placerades trea i sin klass med 39,5 poäng, så nära guld man kan komma med andra ord. Ena domaren gav henne åttor rakt igenom medan den andra gav en sjua på ben och resten åttor. Domarna låg väldigt lika poängmässigt under hela dagen. Eftersom alla fick veta sina poäng var det ingen spänning vare sig för utställare eller publik inför championaten och BIS-ringen, det var lätt att räkna ut vilka som skulle vinna titlarna. Jag saknade verkligen såväl den skriftliga som muntliga kritiken, tycker man lär sig mycket genom den och en siffra säger ju inte ett dugg om vare sig fel eller förtjänster. Det sades heller inget om BIS-vinnarna vilket var synd. Har man en sådan fin häst vill man både som ägare och publik höra några ord från de som bedömt ponnyn. Det var som sagt en mycket trevlig utställning men bedömningsformen var inget jag fastnade för, men nu har vi provat och det får nog räcka med denna gång.

Dagen efter Nossebroutställningen cyklade Cecilia omkull. Det resulterade i rejäla skrapmärken på benet samt en fraktur i armbågen. Behöver jag tillägga att det förstås var höger arm? Nu kan hon inte teckna och kommer lite efter inför konstutställningen hon skall vara med på om en dryg månad. Som tur är har hon ganska många färdiga verk så det räcker till ändå. I tisdags gjorde vi en liten utflykt och tittade på älgar, hjortar och bisonoxar i ett hägn utanför Falköping. Linus var med och han var så stolt eftersom han trodde att det var han som spårat upp två älgar och en hel flock hjortar ;)

I onsdags var vi i Ullared innan vi åkte och hämtade Rosa som verkar vara dräktig, den släkten är pålitlig. Hedda kom hem idag, hon fick skjuts av Maria, det kan man kalla lyx ;) Tyvärr har Hedda kommit om en andra gång och den senaste brunsten kom med en veckas försening. Troligen hade hon blivit dräktig men att ägget inte fastnat. Nu är hon betäckt en tredje vända och ultraljud är inbokat för att kolla status vid dygn 17. Är hon inte dräktig då behöver hon förmodligen behandlas innan vi gör ett sista försök i år.

SSS Riks och grillfest
7 augusti

Lördagen blev både trevlig och väldigt lång. Efter en natt med dålig sömn (precis som alltid när jag skall iväg på något kul och absolut inte får försova mig) klev jag upp kl 04 och gick sedan och lade mig kl 02 morgonen därpå. Då hade jag varit med både på Riksutställning och grillfest med grannarna. Idag är jag milt sagt seg men det var det värt :)

Som jag tidigare berättat hade utställningen flyttats till Norsholm och Stuteri PI:s fina anläggning. Vädret var perfekt vilket ju betyder mycket när man måste vara ute. Det var alldeles lagom varmt och det blåste inte, en nog så viktig detalj när det gäller hårfagra Shetlandsponnyer. Hilde fick stanna hemma så Hanna fick åka i ensamt majestät. På plats hade jag hyrt en box till henne så hon hade det väldigt bra hela dagen. Stallet var jätteluftigt och rymligt med både stora boxar, toalett och fikarum. Hade jag ett sådant skulle jag inte behöva något bostadshus ;)

Det var bara en gallstoklass vilken hade 10 anmälda varav 7 kom fram för bedömning. Det krävs som bekant kval till Riks så det var väldigt bra ston som deltog. Hanna placerades näst sist med raden 99787=40 och omdömet: ”Rastypisk, elegant. Vackert huvud, välformad hals, bra överlinje. Välmarkerade ledgångar. Tåvid fram. Avspänd skritt. Markbunden trav”.

Jag känner mig nöjd med resultatet. Gångarterna påverkas av både dagsform och underlag så den för dagen markbundna traven kan vi förbättra. Tåvid var något helt nytt för det har ingen annan domare eller hovslagaren påpekat tidigare. Hanna uppförde sig som vanligt exemplariskt, det är roligt och enkelt att ha med henne på utställning :)

Jag hann med att ta ett fåtal foton som finns i ett nytt album i galleriet. När Cecilia och jag var i Stockholm råkade vi ändra något så att korten blev väldigt mörka. Igår fick jag därför fotografera på autoinställningen men nu har jag lusläst instruktionsboken och återställt kameran till fabriksinställningarna så nu tror jag att den fungerar som vanligt igen. Jag har snart fotouppdrag vid höstens avelsvärderingar och då måste det vara ordning på grejerna!

Cecilia har hjälpt mig att fotografera Fatima så nu finns det en färskare bild på hennes sida. Jag publicerar den även här :)

Utställningsdax
4 augusti 2016

På lördag är det dags för SSS Riks som flyttats från Vretaskolan till Norsholm eftersom hästarna på Vreta har snuva. Vi får ungefär 3 mil längre resa så flytten har ingen betydelse för vår del. Det som redan innan utställningen känns tråkigt är att det är så få anmälda, bara 58 st och redan nu är tiotalet strukna. Deltagarantalet var lågt förra året också men i år är det ännu sämre. Jag tycker att Riksen marknadsförs alldeles för dåligt, bara en annons i tidningen och en liten oanselig proposition på hemsidan. Jag har sagt det förut, lär av Ardennerföreningen. Det är väldigt fina ponnyer anmälda så på den punkten finns inget att klaga på. Men jag tycker att ett Riks skall vara något extra och då duger det inte med 58 anmälningar, det är mindre än vad många av lokalutställningarna lockar.

Här hemma håller pappa på att putsar betena. Idag fick det bli en paus eftersom det regnade. Vid parasitföreläsningarna jag var på förra året fick jag nämligen lära mig att det skall putsas vid uppehållsväder. Tidigare har vi inte tänkt på det utan putsat när det behövts.

Diplom och semestertripp
3 augusti

Hemma igen! I måndags morse kl 5 åkte jag och Cecilia till Stockholm och kom hem i tisdags kväll. Det fick bli med bil den här gången eftersom tågbiljetterna var hutlöst dyra. Jag började titta redan för två månader sedan och priset var mycket högre än förra året då vi åkte för totalt ca 600:-. Jag väntade och hoppades på att det skulle gå ner. Det blev tvärtom, i helgen kostade en tur- och returbiljett för två personer i andra klass 2700:-. Plus platsbiljett! Med min fransman körde vi hela resan för 419:- i dieselkostnader. Inte lätt att vara miljövänlig i en sådan situation. Vi har gått och gått och gått… Varenda Monkibutik har besökts och även de flesta Second Handbutiker på Söder. Jag handlade inte något alls, hittade inget alls som lockade. Cecilia köpte både kläder och konstnärsmaterial. Vi åt gott och hade det bra men nu är det skönt att vara hemma igen. En natt borta räcker för mig.

I söndags var Hilde på sommarpremiering och fick diplom :)) När hon var badad och tillfixad var de 72 felen borta och jag tyckte att hon såg väldigt fin ut. Det var nio ston i klassen och fem av dessa fick diplom. Gwendolyn af Jäboruder placerades främst med 89889=42 poäng och de resterande diplomstona i vår klass hade alla 40 poäng fördelade på olika sätt. Hilde hamnade på fjärde plats med 5x8 och omdömet: ”Feminin, elegant. Vackert huvud, bra bogparti och kors. Välbenad, rättställd. Taktmässig skritt. Lätt vägvinnande trav.”

Efteråt pratade jag med några Shetlandsuppfödare som tittat på vår visning, de tyckte att Hilde sett lite trött ut. Hon kändes pigg i gångarterna och fick som synes bra omdömen också. Men hon kanske hade en tröttare utstrålning än vanligt, det kunde ju inte jag se när jag visade henne. Ungstona har varit lite trötta hemma också nu när det varit så varmt. I helgen var det svalare men det kanske satt kvar. Jag är förstås jätteglad över att Hilde lyckades få diplom även fast hon inte riktigt var sig själv. Hon har varit på topp sedan dagen hon föddes så att hon någon gång får en sämre period är väl inte så konstigt. Ett diplom är ju ett diplom oavsett poäng och jag gläds åt att båda Heddas avkommor nu fått det och därmed gett sin mor 30 poäng var :)

En filmsnutt från vår kritik finns här. Det är kul att få det på film eftersom jag aldrig kommer ihåg vad som sagts.

Det var väldigt få deltagare vid årets sommarpremieringar på Uddetorp, så få att det är tveksamt om de kommer att kunna hållas under två dagar nästa år. Jag tycker det är jättesmidigt att åka på premiering jämfört med utställning. Vi har knappt fyra mil till Skara, det tar inte hela dagen och unghästarna för nyttig träning i allt från bad, transport och att vistas på nya platser. Sedan är utställningarna roligare på ett annat vis eftersom man får se fler hästar och träffa andra människor, men det ena behöver ju inte utesluta det andra. Det går att åka både på utställningar och avelsvärderingar.

Det finns ett nytt album i galleriet. Det blåste ganska mycket så taglet flyger runt lite. I sådant väder är det lättare med bastflätade Ardenner än väl behårade Shetlandsponnyer ;) Den här gången var det Cecilia som var fotograf och det gjorde hon bra.

Premieringsångest!
30 juli 2016

Nu har Frida gjort premieringspremiär och det gick mycket bättre än vad jag vågat hoppas på :) Som väntat var Frida jättelätt att göra ordning. Hon hade tydligen sovit i en sandhög i hagen för hon var så dammig att jag var tvungen att dammsuga henne, inga problem alls. Badet gick också snabbt och lätt, lastning och transport likaså. Jag har hittat väldigt många "fel" på Frida när jag tittat på henne hemma i hagen, men badad och stylad såg hon inte så tokig ut :) Visningen gick ganska bra men underlaget var väldigt djupt så traven blev inte så bra som den var på uppvärmningen. Fridas omdöme löd: " Feminin av mindre modell. Bra framparti och kors. Lång rygg. Något tät och tåvid fram. Avspänd, naturlig skritt. Lätt något kort trav." 88787=38 poäng och klass I, det resultatet är vi mycket glada och nöjda över :) Vi bad om att få Frida mätt och enligt mätkäppen är hon 85 cm, men jag tror inte riktigt det stämmer utan att hon nog är lite mindre än så.

Om en stund är det dags att åka och fixa Hilde inför morgondagen. Jag har aldrig någonsin varit så nervös inför en visning som jag är inför denna. I förrgår hittade jag plötsligt 72 fel på Hilde som hon aldrig tidigare haft och jag är dessutom övertygad om att domaren kommer hitta allihop ;) Utöver det oroar jag mig för underlaget, jag måste helt enkelt hitta ett fastare parti så inte hela de små Shetlandsbenen sjunker ner i sanden.

Cecilia var med och fotograferade, tyvärr var det inte lätt att både ha alla ben och öron rätt samtidigt så fotona blev väl sådär. Frida har iallafall fått ett nytt på sin sida. Det finns även en film från visningen och kritiken, klicka här

Semesteraktiviteter
29 juli 2016

Igår åkte jag och Cecilia till Svenljunga på sommarpremiering. Jag var nyfiken på de treåriga Shetlandsstona som var anmälda. Tyvärr var en tredjedel strukna så det kom fram åtta stycken för bedömning. Det resulterade i tre diplom där Ninja e. Ytterhalls Kanon placerades främst. Hon var i mitt tycke i en klass för sig i en ganska blandad samling ston.

Efter att Shetlandsstona var färdiga åkte vi vidare till Ullared. Först fick vi leta efter parkering och därefter fick vi gå runt halva Ullared innan vi kom in på Gekås. Jag handlade inte så mycket men Cecilia hittade både kläder och canvasdukar till bra pris. Hon har börjat måla i olja och skall testa hur dessa dukar är.

Tidigare i veckan hade vi besök av Filips familj, vi grillade och tittade på hästar. Frida är fortfarande en stor favorit och vi har lovat att höra av oss om hon skall säljas. Hovslagaren har också varit ute och verkat halva gänget. För Naomi var det premiär och det gick riktigt bra när hon hade skuttat klart. Jag tycker att hon ser fin ut och är sugen på att anmäla henne till en utställning i höst.

I helgen skall Frida och Hilde på sommarpremiering och därmed förberedas och badas för detta.

Myror i brallan
25 juli 2016

I morse började jag trimma under stakettrådarna innan det blev för varmt. Men med full skyddsmundering i form av hjälm med visir blev der rätt svettigt ändå. Arbetet tog några timmar så jag blev tvungen att ta en liten pinkpaus i det gröna. När jag fått på mig byxorna stack det till på benet och eftersom jag är hyperallergisk mot getingstick blev jag lite hispig. Några olyckor så här i premieringstider har jag absolut inte tid med! För ovanlighets skull hade jag med mig sprutan jag skall använda vid allergichock men jag har ingen aning om hur jag skall använda den. Hur som helst så slet jag av mig byxorna och vände ut och in på dem utan att hitta någon geting. Däremot trillade det ut en stor myra så det var väl den som bet mig.

I morgon kommer hovslagaren och då skall även Naomis hovar få tillsyn. Jag har tränat henne att lyfta hovarna ute i hagen och det går riktigt bra. Däremot har hon aldrig haft grimma på sig så det får vi väl träna på i morgon förmiddag.

Jag har fått rapport om att Hedda gått ur brunst. Det var en alldeles lagom lång brunst så nu håller jag alla tummar för att hon blir dräktig. Båda våra ston stannar hos respektive hingst och inväntar nästa brunst, som vi givetvis hoppas inte kommer.

Äntligen semester :))
24 juli 2016

Nu skall jag inte så mycket som tänka på mitt arbete förrän 22 augusti. Nog för att jag trivs med det men att slippa jobbet emellanåt är en nödvändighet.

Hösilageskörden är klar sedan några veckor tillbaka. Det går oförskämt lätt numera, tänk vad vi slitit med höbalar och oroat oss för väder under alla dessa år när vi skördade på traditionellt vis. Det gick aldrig att förutse när det skulle skördas, valde jag tidig semester blev höskörden sen och tvärtom.

Hanna är anmäld till utställningen i Nossebro medan Namira är anmäld både till uppsamlingspremiering och utställningen i Kristinehamn. Näst i tur att anmäla till är Mullsjö och eventuellt Vetlanda, men det är ingen brådska.

Ninette har släppt kontrollen och låter ungstona ta hand om Naomi. Ingen av dem är tyvärr så särskilt lekfull men de umgås med och fostrar henne. Just fostrandet är välbehövligt för Naomi är ganska framfusig. Det är intressant att se hur flocken fungerar och jag kan konstatera att det är storasyster Namira som umgås mest med Naomi.

Snart...
23 juli 2016

Nu är det bara morgondagens två gudstjänster kvar innan min semester börjar. Gissa om jag längtar! Idag har jag arbetat vid ett bröllop där brudparet åkte från kyrkan i en fint smyckad vagn dragen av en brun Ardenner.

Frida har fått ta en tur i transporten tillsammans med Hilde. Det var inga konstigheter så till nästa helgs premiering får hon åka ensam. Visningsträningen går också bra, åtminstone hemma ;) Exteriört sett finns det väl lite övrigt att önska både här och där så vi får väl se hur bedömningen blir. Det är iallafall bra träning och Frida är en väldigt trevlig och lättlärd ponny. Vi har köpare på henne men vi vill helst behålla henne tills hon har blivit visad på avelsvärdering som treåring.

Hilde är i mitt tycke jättefin. Hon är däremot lite väl pigg att visa, taktar i skritten och drar iväg i traven. Det får hon inte göra på premieringen, då har vi inte råd att slarva bort ett enda poäng.

Rosa har kommit i brunst och är betäckt. Hedda brunstade om och är ombetäckt. Vi kom ju lite väl sent i hennes förra brunst och eftersom Primetime inte betäckt något sto tidigare i år var väl förutsättningarna för dräktighet på den brunsten inte så goda. Jag har fått lära mig att det då finns massa döda spermier och det ger ju förstås sällan resultat. Vi hoppas på bättre lycka den här gången. Om både Hedda och Rosa blir dräktiga nu innebär det att de kommer att beräknas föla ungefär samtidigt nästa år = bekvämare att fölvaka :)

Nedräkning
17 juli 2016

Vi har varit och hälsat på Filip som just nu bor utanför Skövde hos Emmas mamma och hennes familj. De miste sin ena häst för ett tag sedan och då blev Matildas tävlingsponny ensam. För att få sällskap till henne kördes Filip och hans stallkamrat hit, så nu är tyvärr Emma tillfälligt hästlös i Gislaved.

Filip mådde som den prins han är och kan inte ha det bättre. Han rids av en liten tjej några dagar i veckan och är även inkörd. Det är roligt att sälja ponnyer när det blir så bra :)

Träningen med Frida går framåt. Idag tog vi en promenad på vägen och det gick väldigt bra trots att majoriteten av bilisterna troligen var helt tomma innanför pannbenet. De flesta som kör på den vägen tar ingen som helst hänsyn till hästar och varje gång får jag behärska mig för att inte sparka till i plåten när de kör förbi. Vi provade att gå över grannens träbro och det var inga konstigheter tyckte Frida. En blivande agilityponny kanske ;)

Vi har fått rapport om att Rosa äntligen blivit brunstig, hon hade tydligen precis gått ur brunst när vi lämnade henne. För Heddas del är det strax dags att kolla om hon kommer om, vilket vi såklart hoppas att hon inte gör.

Nu har jag sju arbetsdagar kvar innan jag går på fyra veckors semester. Då börjar även den roliga och intensiva perioden med utställningar/premieringar varje helg ända till slutet av september.

Sprucken plan
11 juli 2016

Jag har sedan länge planerat utställningssäsongen och tänkt ta med Namira till Nossebro. För ett tag sedan fick jag veta att Gladiator skall stå på Almnäs i sommar. Jag misstänkte att det räknades som domarjäv för hans avkommor eftersom Torsten dömer i Nossebro. Jag kollade upp det för säkerhets skull och visst var det så, Gladiators avkommor kan inte visas i Nossebro. Där sprack den planen och det är väl inte så mycket att göra åt. Jag hade tänkt att visa Namira på två ställen före premieringen eftersom två klass I för henne räcker till A för Ninette. Nu för höjningen vänta tills nästa år, visst kan man göra den pappersvägen men det känns inte lika kul. Dessutom vill jag värna om att sommarpremieringarna finns kvar och då är det ytterligare ett skäl till att visa för höjning på en premieringsplats.

Då är frågan vem jag skall visa i Nossebro. Båda Gladiatorerna går bort och även Frida och Naomi eftersom de är e. Almnäshingstar. Då försvinner även Ninette för kan jag inte visa fölet vill jag inte visa henne. Hedda och Rosa är på betäckning på obestämd tid så de är inte heller aktuella. Eros är utställningspensionär och Elein är för tjock. Av elva ponnyer återstår alltså två, Fatima och Hanna. Någon av dem får det bli eller också struntar jag i alltihop och åker dit utan häst. Det är inte så dumt det heller.

När jag skrev igår glömde jag bort en sak. Furunäs Gazette har nu fått två BIS-vinnande döttrar på mindre än en månad :) Igår blev ju Skärgårdens Twiggy BIS i Söderhamn och för några veckor sedan var Furunäs Muzette BIS i Rimbo. Detta fantastiska sto är nu snubblande nära att kunna ansöka om Super-Elit. Twiggy behöver bara få ett guld till eller diplom så är saken klar :)

En riktig Kanonhelg ;)
10 juli 2016

Lördagen tillbringade jag på Shetland Väst Mountain & Moorlandutställning. Elein var anmäld men jag var inte nöjd med hennes hull så hon fick stanna hemma. Väl på plats fanns det betydligt fetare ston än henne som det dessutom gick bra för, men mitt beslut kändes ändå rätt. Senast hon visades blev hon BIS och varför skall jag visa en så fin ponny i ett skick jag själv inte är nöjd med. Det var en trevlig utställning med annat upplägg än vad vi vanligtvis har här i Sverige. Jag var fotograf hela dagen och tack vare att jag lämnade hästen hemma fungerade det uppdraget mycket bra. Domare var Jane Barry och Helena Kättström, den sistnämnda var för mig en ny bekantskap. Utställningen var poänglös (förutom för 3-åriga ston) men Helena höll muntlig kritik för alla. Hon var duktig på att framföra även svagheterna på ett positivt sätt, en viktig detalj tycker jag.

Igår var det även utställning i Söderhamn och jag fick ett mycket glädjande SMS från Johanna om att Twiggy blivit BIS med fantastiska 109889=44 poäng! Hedda är just nu på betäckning hos Twiggys helbror Primetime. Idag var det utställning i Huseby. Jag hade planer på att åka dit, men det varnades för regn så jag struntade i det. Jag har fått rapport om att Hagdala Elinda blev BIS där. Hon är e. Smevallens Hijacker som i sin tur är e. Ytterhalls Kanon u. Agree v. Spuijesdom och således helbror med Indra och Glory. Twiggy är också e. Kanon, så det har verkligen varit en Kanonhelg ;) Bra blod förnekar sig inte.

Nu är det bara tre veckor kvar till sommarpremieringarna och därmed hög tid att ta tag i Fridas träning. Idag fick hon prova ut en visningsgrimma och jag fick testa tre stycken innan jag hittade en som passade. Sedan delade jag manen och klippte öronhår och käklinje. Planen var att fotografera henne men just då kom regnet. Det blev lite träning och Frida var riktigt duktigt, skrittade och travade villigt med och stod hyfsat still. Det finns nog hopp! Vi skall förstås träna mer och även ta en tur med transporten. Jag vill att mina unghästar skall vara väl förberedda när det är dags för visning och tränar på allt jag kan. Frida är väl inte i någon vacker period men hon får åka ändå. Man får sätta upp målen efter hästens förutsättningar helt enkelt.

Sommarpremieringen närmar sig
4 juli 2016

Katalogen för sommarpremieringarna på Uddetorp har kommit. Dag 2 består av treåriga ston medan dag 1 består av alla andra. Första dagen innehåller 33 hästar av olika raser, av dessa är 4 Shetlandsponnyer. Det är en 1-åring, en 2-åring (vår Frida) samt två äldre ston för höjning. Andra dagen har bara samlat 29 treåringar, det tycker jag verkar lite. Men vi har ju förstås uppsamlingen i september och då kommer det förhoppningsvis fler, Namira skall t ex visas där så jag slipper ha två i samma ring. Bland treåringarna är det 10 Shetlandsston anmälda, jag har ett sto, Rosenhaga har tre och Jäboruder sex ston. Sommarpremieringen med Hilde är det jag ser fram emot allra mest i år, den skall ju förhoppningsvis även ge lite vägledning inför nästa års hingstval.

Frida och Namira är ihopsläppta med Ninette och Naomi. Jag brukar låta sto och föl få gå för sig själva i början, i år blev det av olika anledningar längre än vanligt. Ninette är sträng och låter inte ungstona komma för nära Naomi. Jag hoppas att det snart släpper så de tillåts börja leka. Naomi både sparkar och klänger på sin mor så det skulle underlätta för henne också, bara hon ville begripa det.

Jag har fått ont i ett knä och jag har ingen aning om varför. Ålderskrämpor kanske? När jag var ute på promenad med Elein igår kunde jag inte ens springa. Det bådar inte gott inför helgens utställning :(

Jag har pysslat lite med gamla foton och hittade nedanstående bild. Det är Namira 1 månad och Hilde 2,5 månad.

Helan & Halvan ;)

Ännu en resa
2 juli 2016

Igår tog jag ut några timmars komp och slutade redan vid lunch. Mamma och jag lastade sedan två ston för att åka och lämna dem hos två olika hingstar. Första stoppet var på Junibacken i Habo där Hedda lastades av. Hon fick hälsa på Primetime, var brunstig och betäcktes direkt. Därefter släpptes de i en hage. Hoppas det skall fungera bra, att hon blir dräktig och denna gång behåller fostret hela vägen. Hedda är nu elva år gammal men har bara fått två föl, på tok för lite för ett så bra sto. Utöver dessa avkommor har hon varit dräktig ytterligare två gånger men resorberat på vägen. Primetime är en lite mindre hingst med rejäla ben och elitkantad stam så jag önskar verkligen att det skall bli en fölunge.

Junibackens Primetime, e. Ytterhalls Kanon u. Furunäs Gazette

Primetime hemma på Junibacken

Rosa fick sedan åka vidare ner till Älvsered där Nightingales Hashtag finns. Hon släpptes in till honom och hans övriga ston men var inte brunstig. Hashtag är en ung och förståndig hingst som efter att ha undersökt detta bestämde att det nog var lika bra att äta istället för att flirta med ett ovilligt sto. Jag såg ju Hashtag när han gick igenom i höstas och gillade honom. Han var då en lagom utvecklad 2,5-åring med riktigt bra ben och inga egentliga svagheter. Hans huvud var vackert redan i höstas men nu hade det gått från ”unghingsthuvud” till riktigt ”hingstkaraktärshuvud” och det gick inte att ta miste på att det är en Trombson. Rosa har haft bättre utdelning än Hedda i avelsboxen och alltid blivit dräktig vid första brunsten och haft okomplicerade fölningar. Vi hoppas att det skall fungera lika bra den här gången, kombinationen Rosa x Hashtag känns riktigt spännande :)

Nightingales Hashtag, e. Almnäs Tromb u. Almnäs Kitty

Hashtag och Rosa bekantar sig

En annan glad nyhet är att Cecilia fått besked om att hon kommit in på sitt förstahandsval till gymnasiet, Estetisk linje med inriktning bild och form :)

Födelsedagar
30 juni 2016

Igår fyllde Namira 3 år och idag fyllde Frida 2 år. Jag borde ta lite nya foton på dem, de skall ju på sommarpremiering och utställning snart så då borde det bli tillfälle. Namira har tagit sig riktigt bra sedan hon kom ut på bete, nu är hon riktigt rund. Frida är så otroligt liten jämfört med Hilde och Namira, helt klart den minsta Shetlandsponny vi haft. Jag skall be att få mäta henne på premieringen, det borde gå bra eftersom de ändå skall läsa av chippet.

Naomi blev tre veckor i tisdags och jag tycker att hon ser riktigt fin ut :) Hon hade nog haft det trångt i magen för det ena bakbenet var lite snett när hon föddes, men det har rättat till sig.

Idag var hovslagaren hos oss, en vikarie denna gång eftersom vår ordinarie är nyopererad. Hedda och Rosa hörde till dem som fick fötterna verkade och i morgon skall vi köra iväg dem till respektive hingststation.

Betäckningsdags
26 juni 2016

Nästa helg är det tänkt att Rosa skall åka till den utvalde kavaljeren. I år blir det en ung hingst som gör sin första avelssäsong. En erfaren uppfödare sa en gång att antingen skall man passa på de första säsongerna en hingst är i avel eller också skall man vänta tills dess han är avkommebedömd. Det sistnämnda är tyvärr svårt när det gäller Shetland eftersom de numera oftast betäcker för få ston för att ens kunna avkommebedömas.

När mamma ringde och bokade hingsten (Rosa är ju hennes så det får hon göra själv) presenterade hon sig så här: ”Hej, jag heter Birgit Gustavsson och är dotter till Annette Wadman”. Eftersom hon fyller 71 år i höst borde väl det innebära att jag är ungefär 91 år och således ovanligt vital för min ålder ;)

Jag har börjat promenera med Elein inför utställningen om några veckor. Jag vet i sjutton om det gör någon nytta, men det gör åtminstone ingen skada så vi traskar väl på. Vi har haft Elein i snart åtta år men bara visat henne två gånger, senaste gången var för fyra år sedan. Det har resulterat i ett Reserv BIS och ett BIS, någon förhoppning om sådant resultat har jag inte den här gången. Nu är hon fyra år äldre och x antal kilo tyngre och så fin som hon var i Kristinehamn när hon blev BIS kommer hon nog aldrig bli igen. Då var hon verkligen på sitt livs topp.

På resa igen
23 juni 2016

Det har varit ett fasligt farande på familjen Wadman den senaste veckan. Först var Stefan och jag i Rimbo, som jag berättade om i förra inlägget. Dagen efter vi kom hem därifrån åkte Stefan till Dalarna och kom hem i tisdags. På söndagen åkte även Mikael bort, han har varit på kanothajk och kom hem idag. Igår åkte jag och Cecilia på en dagstur till Göteborg. Vi besökte Naturhistoriska museet där Anette Silbergs dotter Lisa hade vernissage på sin utställning. Hon har rest runt i världen och fotograferat djur och natur vilket resulterat i helt fantastiska bilder. Utställningen pågår till 6 november och jag kan verkligen rekommendera att besöka den. Det blev förstås även shopping när vi ändå var i storstan. Jag köpte inget men Cecilia handlade både kläder och konstnärsmaterial.

Naomi växer så det knakar och ser ganska långbent ut. Synd att jag glömde bort att mäta henne i villervallan som blev när hon föddes. Det är fart i henne och humör saknas inte heller ;) Nu består Ninettes familj av sex ston, Ninette själv plus tre döttrar och två dotterdöttrar. Det är roligt med avel :)

Nästa vecka kommer hovslagaren och därefter är det tänkt att stona skall åka på betäckning. Jag har bestämt mig för att inte betäcka Hanna i år, det får räcka med Hedda och Rosa.

Namira har tagit sig bra sedan hon kom ut på betet. Tanken är att hon skall visas på några utställningar i augusti och därefter på uppsamlingspremieringen i september. Beroende på resultatet vid utställningarna kanske jag kan anmäla Ninette för höjning till A redan i år.

Anmälningarna till årets Riks är postade. Det blir systrarna Hanna och Hilde som får åka dit. Nästa utställning att anmäla till är Nossebro. Det blir Namira och troligen något av de äldre stona.

Nu har jag tre dagar kvar av den här semestern. Därefter väntar fyra veckors arbete innan jag har ytterligare fyra veckors semester. Det känns som ett bra upplägg i år :)

En gång till
19 juni 2016

Jag fick visst inte med hela filmen i förra inlägget så här kommer en snutt till:

Hildes kritik (klicka här)

Hemma igen
19 juni 2016

Igår var det äntligen dags för utställningen i Rimbo som jag sett fram emot länge. Det är ett litet företag att åka iväg 40 mil, men jag skall inte klaga ;) På utställningen pratade jag med en trevlig tjej från Kalix. Hon hade nästan 100 mil till Rimbo och hennes resa påbörjades redan på torsdagen med en övernattning utefter halva vägen. Norrlänningar är verkligen ett tåligt släkte värda all beundran.

Jag jobbade långa dagar i veckan eftersom det både var dags för sommarplantering och klippning av häckar. Men jag förberedde allt jag kunde så det inte skulle bli så mycket att göra på fredagen då jag som tur var hade tagit semester. Stefan gick av sitt nattpass fredag morgon kl. 03 och behövde förstås sova lite innan vi kunde på börja resan. Mikael hjälpte mig att bada Hilde och det gick snabbt eftersom hon stod stilla.

Framåt eftermiddagen lastade jag och Stefan Hilde samt all packning och gav oss iväg mot Skärgårdens Stuteri där vi skulle övernatta. Resan gick jättebra, vi blev lite tveksamma över GPS:en den sista biten men till slut var vi framme vid Väddö kyrka och då kände jag igen mig. Johanna och Magnus hade ordnat rena lyxhotellet för oss. Hilde fick en jättebox med halm upp till knäna och sällskap i form av de vackra Skärgårdsstona Odd Molly och Twiggy. Stefan och jag blev bjudna på jättegod mat samt efterrätt. Det var så trevligt att vi inte kom i säng förrän 01.40. Under natten började det regna kraftigt men Johanna och jag hann med en snabbsväng i hagarna på morgonen. Man kan ju absolut inte besöka ett stuteri utan att titta på hästar :) I Skärgårdens hagar finns det massor med vackra ponnyer och även ett travföl som var en riktig skönhet. Om vi inte hade haft en tid att passa hade jag kunnat gå där länge och titta. Stort tack till Johanna och Magnus för er gästfrihet :)

Mellan Väddö och Rimbo är det ungefär 5 mil så det gick snabbt att köra och vi hittade rätt direkt. Regnet hade tagit i ännu mer och tyvärr hade jag med mig allt utom gummistövlar, väldigt klantigt eftersom jag alltid brukar ha ett par i bilen. Vi hade hyrt en box till Hilde så hon hade det riktigt lyxigt i väntan på sin visning som var efter lunch. På förmiddagen gick jag runt och pratade med människor jag inte träffat på väldigt länge och även med helt nya bekantskaper. Det är roligt att ibland åka till andra utställningar än de här omkring eftersom man då får se både nya hästar och nya människor.

Före visningen skulle Hilde id-kontrolleras och mätas, måtten blev 95,5/14. I hennes klass blev det en strykning så totalt kom 6 treåriga ston fram för bedömning. Det kändes som att Hilde rörde sig jättebra på ringen och det kändes likadant vid den individuella visningen i både skritt och trav. Däremot gjorde vi dåliga uppställningar, ibland blir det så fast det fungerar bra hemma. Fast hellre att de rör sig bra och ställer upp dåligt än tvärtom ;)

Vid rangeringen placerades Hilde som tvåa och jättefin kritik. Mr Molenkamp höll den muntliga på engelska och sade bland annat: ”Very, very good mare. Really good Shetlandscharacter. She looks like this how a Shetlandpony should like”. (Ursäkta eventuella stavfel, min skolengelska från 80-talet lämnar en hel del övrigt att önska...) Den skriftliga kritiken löd: “Feminin med goda proportioner. Vackert huvud, välformad hals, vacker överlinje. Välbenad från sidan. Skritten energisk med god takt och steglängd. Traven bogfri med bra påskjut”. Poängen blev 89888=41. Med tanke på den fantastiskt fina muntliga kritiken blev jag först lite besviken över att hon ”bara” fick 8 på typ. Sen bestämde jag mig för att en siffra bara är en siffra och inget att haka upp sig på, utan istället fokusera på det fina omdömet, det är ju faktiskt det som är det viktiga. Hilde hade ju faktiskt bara förtjänster och rörde sig förmodligen bättre än vad hon någonsin gjort tidigare så jag är jätteglad :) Nu fick hon dessutom första pinnen mot SUCH.

När vi hade visat klart var det ungefär 20 ponnyer kvar innan finalen. Därför bestämde vi oss tyvärr för att åka hem. Det känns alltid trist att inte stanna till slut, men med tanke på vår långa hemresa, som blev ganska regnig, kändes det som ett vettigt beslut. Eftersom det även regnade hela dagen har jag tyvärr inte ett enda foto från utställningen. Stefan filmade däremot och jag gör ett försök med att visa några snuttar här nedan.

För att summera helgen så har den varit jättetrevlig. Resan gick bra, Hilde är alltid snäll och lätthanterlig, utställningen var välarrangerad, människorna trevliga, domarna tyckte om min häst :) Det finns inget att klaga på förutom skitvädret men det kan ju ingen människa rå för.

Kommande vecka har jag semester och den planeras att innehålla både nytta och nöje. Nästa utställning för oss blir om tre veckor då vi skall åka på en knapp halvtimmes resa till Grevagården med Elein. Efter det väntar sommarpremieringarna och därefter Riks som jag skall anmäla två ponnyer till redan idag.

Här nedan hoppas jag filmen kan visas:

Rangering klass 8 samt Hildes kritik(klicka här)

Vilket sammanträffande :)
14 juni 2016

Av en händelse tittade jag i Ninettes pass idag och upptäckte att hon är född 7 juni 2001. Hon födde alltså Naomi på sin egen 15-årsdag :) När Naomi ser mig gnäggar hon och det känns väldigt trevligt med en sällskaplig fölunge. Filip och Frida var inte alls tillgivna som föl, det har Frida tagit igen för nu är hon ganska närgången av sig.

Jag fick ett mail från en stoägare som också använde Tarpan förra året. Hennes sto har också fått ett stoföl. Det var roligt att få veta, hur det än är så är det extra intressant med de som på något sätt har anknytning till mina egna ponnyer.

Shetlandstidningen kom idag och en av mina bilder prydde omslaget. Det var andra gången, även i höstas var en av mina bilder omslagsfoto, det känns kul. Hanna var på bild från utställningen i Kristinehamn och hon klädde riktigt bra i sin vinterpäls. Dessvärre var även jag på bild och det var en betydligt tråkigare syn. Fotot var från montern på Euro Horse och både Petra och jag såg ut som vi svalt varsin citron ;)

Efter många om och men fick jag äntligen iväg en anmälan till Grevagården. Typiskt att vara ute i sista minuten, men det råkade komma ett litet föl emellan. När jag skulle maila in min anmälan vägrade formuläret att spara texten så jag fick göra på gammalt hederligt vis; skriva för hand och skicka det med posten. Jag hade tänkt att anmäla Rosa men hon skall troligen på betäckning så det fick vara. Istället blev det Elein som egentligen är i rundaste laget, det är inte lätt med gamla gallston.

Nästa utställningar att anmäla till är Riks och Nossebro där anmälningstiden utgår i början/mitten av juli, tiden går fort! Jag vet redan vilka hästar jag skall anmäla så egentligen är det bara att få iväg anmälningarna.

I morgon utgår amnälningstiden för sommarpremieringarna på Uddetorp. Just nu är Hilde det enda treåriga Shetlandsstoet anmält via Blå Basen. Vart är alla andra? Skall vi behöva gå alldeles ensamma i ringen? Väntar alla andra till uppsamlingen, precis som jag tänker göra med Namira? Men det är ju mycket roligare att visa på den ordinarie eftersom man har chans att gå vidare att tävla om Hushållningssällskapets Pris. Det gjorde Hedda 2008, hon blev bästa ponny och placerades tvåa bakom sin uppfödares vackra Nordsvenska sto.

Mitt fina lilla föl :))
12 juni 2016

Allt är bara bra med både sto och föl. Ninette har fått sista medicineringen och har helt sluppit ifrån komplikationer. Jag har hållit koll på tempen och eventuella flytningar, vilket kan tyda på livmoderinflammation som i sin tur kan leda till fång och andra tråkigheter. Men allt har gått problemfritt och tittar man i baken så går det inte att tro att Ninette varit med om en förlossning för bara några dagar sedan. Så fräsch var inte jag efter mitt felläge 1997 ;)

Naomi är jättepigg, en riktig liten Duracellkanin. Det är perfekt väder för ett litet föl, lagom varmt och lite fläktande vindar. Jag är så glad över över min lilla fölunge :))

Alla våra tidigare 13 fölningar har varit helt problemfria. Vid varje lyckad fölning kommer realistiskt sett den som inte är problemfri närmare. Det är något man som uppfödare måste vara beredd på, hur hårt det än låter. Ninettes fölning gick med facit i hand väldigt bra och det berodde på flera saker. Jag var på rätt plats vid rätt tillfälle och kunde snabbt tillkalla hjälp. Veterinären kom på ungefär 10 minuter, hon hade kört i 130 på 90-sträckan. Det var dessutom en väldigt duktig veterinär, hon var ung men mycket säker på vad som behövde göras och gjorde det helt utan tvekan och gav oss klara instruktioner på vad våra uppgifter var. Efteråt berättade hon att det var första gången någonsin hon lade en ryggmärgsbedövning. Med detta kan jag konstatera att det krävs en hel del tur för att det skall sluta bra. Det får man försöka komma ihåg de gånger det inte slutar lyckligt.

Kommande vecka skall vi plantera sommarblommor på jobbet. Jag skall bara arbeta fyra dagar eftersom jag tagit semester från fredag och ända tills midsommarhelgen är över. Tio dagars sammanhängande ledighet är inte fel :) Nästa helg är det utställning i Rimbo och planen är att vi skall åka på fredagen eftersom vi har så lång resa.

Avslutar med några foton.

Naomi

Ninette och Naomi

Nera - en äldre kattherre med de grå morrhårens charm

Fölning
9 juni 2016

Som jag skrev i förra inlägget hade Ninette vaxproppar i tisdags morse, de försvann under dagen men återkom på kvällen. Jag tog in henne vid 21-tiden och då var hon som vanligt så jag åkte ett snabbt ärende till Skövde. Jag var hungrig så jag funderade på att även åka och köpa mat på Sibylla men struntade i det, massa mat så nära inpå läggdags känns aldrig bra efteråt.

Det var tur det inte blev någon korv för när jag var tillbaks efter 40 minuter hade Ninette börjat svettas och strax lade hon sig ner för att börja föla. Jag förväntade mig ett lika snabbt förlopp som när Namira föddes, men denna gång gick det trögare. Ninette krystade men fölet kom bara ut en liten bit. Jag kände efter och istället för två ben var det ett ben och mulen som var ute. Jag försökte hitta det andra benet men insåg snabbt att jag inte skulle klara detta på egen hand och kastade över min telefon till mamma som fick tillkalla distriktsveterinären. Vi hade tur, hon svarade direkt, befann sig i Skövde och var hos oss på 10 minuter. Det var väldigt långa minuter… Medan jag väntade kände jag i fölets mun och utgick ifrån att den inte levde för jag hittade inga livstecken alls. Nu gällde det att rädda Ninette!

Veterinären kom och konstaterade samma sak som jag gjort. Hon kunde inte rätta felläget eftersom Ninette hade så kraftiga krystvärkar och därför gavs en ryggmärgsbedövning för att få dessa att upphöra. När bedövningen verkade gick det att putta in fölet och ta fram benet som var vikt i knäleden, alltså ett ganska enkelt felläge. Ninette hade ställt sig upp vilket var väldigt bra eftersom det underlättade veterinärens arbete. Jag stöttade Ninette i fram medan min stackars far med sin ganska dåliga balans fick stötta så hon inte föll åt sidan. När benet var tillrättalagt föddes fölet bokstavligt talat i veterinärens armar och det levde :))) Det visade sig dessutom vara ett litet sto, så nu hade jag fel på två punkter men det har jag gärna vid sådana här trevliga stunder ;)

Hela förloppet från att jag hittade Ninette svettig till att fölet var ute tog mindre än en timma. Både sto och föl var oförskämt pigga och snabbt uppe på benen. Ninette var väldigt vinglig på grund av ryggmärgsbedövningen så vi fick se till att hon inte ramlade på fölet eller fläkte sig. Fölet var ivrig på att hitta maten och Ninette är en mycket duktig mor som slickar sina föl väldigt mycket.

Hela natten satt jag i en fåtölj utanför boxen för att hålla koll. Efterbörden ville inte släppa förrän tidigt på morgonen och det berodde även det på bedövningen. Vi hade redan bestämt att veterinären skulle komma tillbaks på förmiddagen för att skölja livmodern för att försöka undvika livmoderinflammation. Detta gjordes och det såg bra ut. Ninette får även medicin i några dagar, för säkerhets skull. Fölungen hade det lite trögt med tarmbecket så hon fick microlax. Det togs även ett foal check som visade toppvärden. Annat var egentligen inte att vänta för Ninette hade inte läckt någon mjölk, men lika bra att göra det med när vi nu gjort så mycket annat. Mor och föl fick gå ut vid lunch och var ute till sen kväll. Det är full fart på den lilla och hon är redan jättetam. Eftersom Mikael fick döpa Ninettes förra föl fick Cecilia välja namn till denna lilla. Hon bestämde att fölet skall heta Naomi och det skall uttalas Najjååmi. Ett fint namn tycker jag, som var helt inställd på en Niklas ;) Naomi är vårt fjortonde föl, av dessa har det varit 11 stoföl och 3 hingstföl. Jag tror inte att mina ston vågar föda hingstföl, de vet att jag knipsar kulorna tidigt på dem ;)

Avslutar med några foton på vårt nytillskott :)

Djupedalens Naomi e. Almnäs Tarpan u. Furunäs Ninette

Vilostund i gräset

Stolt och vaksam mor

Litet vackert huvud

På gång
7 juni 2016

I natt sov jag i Djupedalen så att mamma skall slippa kolla till min häst varje natt. Vid 01-tiden var allt som vanligt så jag gick inte ut förrän 5.30 igen. Då hade Ninette fått vaxproppar. Det är nära nu, som vanligt är det med skräckblandad förtjusning jag väntar. Mamma vakar som en hök medan jag jobbar och jag kan slänga redskapen och kasta mig iväg till stallet om det behövs.

Nära födsel för flera
5 juni 2016

Bästa sättet att få Ninette att föla skulle nog vara om jag åker till Shetlands Östs utställning i morgon. Det skall jag tyvärr inte göra trots att det är många ponnyer jag gärna skulle vilja se. Ninette verkar inte det minsta fölfärdig, men det kan ju ändra sig snabbt och då vill inte jag vara 20 mil hemifrån.

När jag åkte till stallet vid lunchtid idag var både jag och mötande bil tvungna att stanna. Det gick nämligen ett rådjur över vägen, det var en högdräktig get som gick så långsamt att det såg ut som att varje steg var en stor påfrestning. Hon verkade vara helt innesluten i sig själv och jag fick för mig att hon var på väg att hitta en plats att föda på.

Lufsen har varit borta en vecka men igår dök han upp igen. Han åt inte av maten jag ställde fram, däremot gick han in i stallet och mötte Rebecka. De såg väl inte direkt ut att älska varann men det blev åtminstone inget slagsmål.

Student

3 juni 2016

I år blev det sent betessläpp, först igår började hästarna gå ute dygnet runt efter att ha gått i sommarhagen på dagarna en tid. Ninette och ungstona går tillsammans medan övriga går i hagen som går ner i dalen. Jag tycker den är bra att börja med eftersom det är lite av ett skogsbete. Ninette är inne på nätterna och som sällskapsdam fungerar Hedda i boxen mittemot. Allihop är jättefina i hullet just nu, tänk om det kunde få förbli så. Det grämer mig lite att jag inte anmälde även Hedda till Rimbo för hon ser riktigt bra ut.

När jag kom till stallet i morse gick det ett rådjur i ena hagen, inte alls långt från hästarna. Det finns väldigt mycket rådjur så de är inte rädda för varann.

Nu är det föltider överallt, Johannas Enya fick ett hingstföl i natt. Hon har skickat bilder på honom och det är nog den finaste fölunge jag någonsin sett. Svart med en stor stjärn och han ser så komplett ut trots att han inte var många timmar på fotot. Den hingstungen bir spännande att följa :)

Idag har Mikael tagit studenten. Det blev ett litet firande, helt enligt hans önskemål. Av kompisarna fick han en jättefin present, en hushållsmaskin. Nu kan han baka ännu fler kakor och bullar till dem :)

Det närmar sig
1 juni 2016

Nu är det bara drygt två veckor kvar till utställningen i Rimbo och katalogen finns ute på nätet. Jag har anmält treåriga Hilde och det är totalt sju deltagare i hennes klass. Det är väl egentligen helt vansinnigt att anmäla till en utställning 40 mil bort, men eftersom det är vardagsmat för norrlänningar att åka så långt nästan varje gång kan väl jag unna mig att göra det åtminstone en gång. Det är ju dessutom en holländsk domare så det var ytterligare en anledning att passa på just nu. Resultatmässigt får jag vara beredd på att det kan bli hur som helst. Att Hilde tidigare gått bra behöver inte betyda att hon är lika fin i år eller att hon ens är i dessa domares smak.

Våra hästar har fällt väldigt olika och jag börjar undra om hur de fäller är ärftligt. Hedda och hennes döttrar är sena, medan Ninette med barn och barnbarn är färdigfällda förutom Froida som är lite lurvig. Till och med Namira som varit sjuk har en kort och blank sommarpäls. Jag får nog ligga i rejält för att få bort Hildes päls till utställningen.

Jag hade ju nästan bestämt mig vilken häst jag skall anmäla till Grevagården, men så dök en ny idé upp. Rosa ser väldigt fin ut och har inte ställts ut sedan 2011 så hon får nog åka med. Det dumma är att jag då får två ponnyer i samma klass och då kör det ihop sig på ringen. Jag har några dagar på mig att ta ett beslut.

I morgon skall Linus trimmas, mycket välbehövligt eftersom han mer liknar ett får än en Terrier.

Alltid så många ”om och men”
29 maj

Grattis till Stefan och Cecilia som fyllt år de senaste dagarna :) Vi firar dem nästa helg då Mikael tar studenten. Detta har han dock tydligt deklarerat att han inte kommer att fira. Efter tre år på samhällsvetenskaplig linje sammanfattade han den tiden följande: ”Dessa tre år har varit feldisponerade och det hade varit bättre om jag hade gått en praktisk linje”. När han valde linje var han fullt inställd på att bli lärare, vilket han inte längre vill bli. Jag förstår honom till fullo. Skolvärlden är en skrivbordsprodukt tillverkad av politiker och är ingen bra miljö för vare sig elever eller lärare. Hur som helst, oavsett om Mikael nu tycket att han gått fel linje har han sin högskolekompetens. Dessutom har han trivts bra i sin klass så alldeles fel var det nog inte trots allt. Efter studenten väntar några veckors lov innan sommarjobbet tar vid. Under tiden skall han söka jobb för hösten, vi har krokar ute lite här och var.

Jag har just inlett ett nytt förhållande. Min förra partner drack alldeles för mycket och hade dåliga leder samt en hel del andra negativa egenskaper som inte visade sig förrän vi varit tillsammans ett tag. Nu är jag alldeles nykär i en fransman i sina bästa år, hoppas vår relation blir långvarig.

Jag har alltså bytt bil. Min V70 döpte jag om till slukhålet för han kostade en himla massa pengar i reparationer varje månad. Törstig var han också, drack nästan en liter milen och orkade inte dra hästtransporten fast det var tillåtet, så jag hade ingen större nytta av honom. Nu har vi köpt en Peugeot 307 som får dra drygt 1500 kg med B-kort, jag kör alltså min transport lagligt med god marginal. Detta är en diesel som bara dricker 0,55/milen och hittills är jag mycket nöjd trots att det inte är en Toyota. Jag får väl helt enkelt nöja mig med det näst bästa ;)

Ninette är beräknad 2-9 juni så nu närmar det sig. Hon ser inte färdig ut men mamma går ändå ut och tittar om nätterna, ston kan ju verkligen vara luriga. Hoppas Ninette fölar inom den beräknade tiden annars är min Rimboresa i farozonen. Har hon inte fölat vågar jag inte åka hemifrån. Tänk att det alltid skall vara så många frågetecken innan jag äntligen kommer iväg på utställning. Förra året skavde Hanna av sig massa päls i ansiktet precis före utställningen i Stora Höga. I vintras skadade jag ryggen lagom till Kristinehamn. Vi kom iväg till båda dessa utställningar men det var ovisst in i det sista.

Kommande vecka har jag tagit ut några semesterdagar och skall därför bara arbeta tre dagar. Eftersom det är nationaldag = röd dag nästa måndag blir jag ledig i fem dagar, inte dumt alls. Semestern bokade jag för länge sedan, innan jag visste att sonen tänkte ställa in sitt studentfirande. Det skulle passa mig fint om Ninette fölar under min ledighet för då har jag tid att sitta och beundra fölungen hela dagarna :)

Hur gör andra?
22 maj 2016

Igår blev det en heldag i stallet, jag var där från 7.30-21.30. Jag åkte bara hem en sväng mitt på dagen och utfodrade familjen med hämtpizza. Jag har bytt ut gammalt elrep i de hagar jag inte bytte förra året så nu är det nytt överallt och förhoppningsvis leder det ström också ;)

Jag tycker om att arbeta med staket, helst ensam för då kan jag fundera på diverse saker i lugn och ro. Idag funderade jag på fölvak och undrade hur människor med vanliga arbeten ordnar detta. Jag har ett väldigt fritt jobb där jag för det mesta planerar min dag själv. Behöver jag åka ifrån en stund så gör jag det, för tillfället har jag en dryg vecka i tidsbanken så det finns gott om timmar att ta av. De enda tider jag egentligen har att passa är förrättningar som gudstjänster, begravningar, dop, vigslar osv. Vi har förstås lite möten också men det är inte hela världen att missa. Mina föräldrar är pensionärer och mamma har full koll på våra fölston. Hon springer gärna ut på nätterna för hon vill så gärna vara först med att se fölet ;) Vi har med andra ord det rätt bra så här i föltider. Men hur gör andra som har arbeten där man förväntas vara på plats mellan vissa tider? En lärare kan väl inte bara lämna ett gäng småbarn och en läkare kan väl inte strunta i dagens patienter för att stoet måste tittas till?

Jag läste på Shetland Nord hemsida att utställningen i Rimbo blev fullbelagd. Det var tur att jag anmälde redan för två veckor sedan, lite synd att jag inte anmälde Hedda också för hon ser riktigt fin ut. Nästa utställning att anmäla till är Grevagården och jag har nästan bestämt vem som får åka dit.

Vad som däremot inte är bestämt är hur många ston som skall betäckas. Jag kan inte bestämma mig för hur jag skall göra med Hanna, men för stunden lutar det år att hon får stå över eftersom det finns några utställningar jag gärna skulle vilja visa henne vid. Det är kanske inte så lätt att pricka in betäckning mitt emellan, om inte jag gör det lätt för mig och skickar även henne till Primetime som bor relativt nära. Han skulle nog passa henne bra.

Födelsedag
18 maj 2016

Nä, Ninette har inte fölat ;) Fotot på startsidan är taget idag för tre år sedan och så här skrev jag i "På djupet" den dagen:

När mamma kom ut till stallet vid 01.30-tiden i natt stod det ett nyfött föl i Heddas box. Mamma ringde förstås till mig så jag åkte genast dit. Allt hade gått bra och både mor och föl var pigga. Vi har ju kollat Hedda en tid och igår eftermiddags stod hon och hängde i hagen emellanåt. På kvällen när jag tog in henne var hon som vanligt igen och visade inga särskilda tecken på att det var så nära. Juvret var ganska spänt men hon hade inga vaxproppar. Grannen var hos oss på kvällen och jag bad honom känna om bäckenbanden släppt. Vi jämförde med Ninette och Hedda kändes något lösare men grannen trodde att det skulle dröja lite till. Hedda är ett lurigt sto men det gör ju inget när allt går bra :) Det blev återigen ett litet stoföl och inget av de tilltänkta namnen (Harriet, Helga och Hulda) passade så istället får hon heta Hilde efter en äldre tant som bor en bit från stallet. Lilla Hilde är den rejälaste fölunge vi fått, mamma undrade om Hedda blivit betäckt med Junibackens Nordsvensk Kavaljer med tanke på de stadiga benen ;) Hedda är mycket rädd om sin fölunge, när min bror och hans pojkar kom för nära hagen sprang hon iväg till andra ändan. Det går däremot bra med mig, men det är ju jag som hanterar henne dagligen.

Jösses vad tiden rusar iväg, Hilde är redan tre år! Hon har varit något speciellt från första stund och har i mina ögon allt, vacker och med ett trevligt temperament, positiv och lättlärd. Möjligen kunde hon väl vara lite vänligare mot andra hästar, stackars Rosa råkade en dag gå in i Hildes box och och det misstaget gör hon nog aldrig om. Hilde låter ingen annan häst köra med henne, då säger hon ifrån hårt och bestämt. Men hon är ingen bråkmakare utan fungerar fint i vår flock där hon gärna klias med de flesta. Vi är nog lite lika, Hilde och jag. Båda är vi självständiga och låter inte någon köra med oss. Fast jag brukar inte sparkas ;)

När jag gick tillbaka i "På djupet" upptäckte jag att den skäckiga katten var hos oss redan i april 2013. Då kallade jag honom för Skäcken, nu kallar jag honom för Lufsen för det är så han ser ut när han rör sig. Han brukar vara borta några dagar sedan dyker han upp igen. Undrar vart han håller hus annars.

Dramatik
15 maj 2016

När Cecilia var ute med Linus i torsdagskväll hände en olycka. Linus hittade något som han snabbt svalde, men det fastnade i halsen på honom. Han föll på sidan och kämpade med att få luft. Cecilia stoppade in fingrarna i hans mun och fick ut föremålet som troligen var en förtorkad hundskit. I turbulensen råkade Linus bita henne i tre fingrar. Det fick bli ett läkarbesök som slutade med penicillinbehandling i tio dagar. Det var förstås högerhanden som nu är tillfälligt obrukbar. Cecilia var helt förtvivlad över att Linus var nära att kvävas, han är ju hennes allt.

Den här helgen har Cecilia varit i Alingsås på regionfinal med Ung Kultur. Som tur var ju hennes tavlor redan färdiga så det fungerade att åka trots en skadad hand. Hon åkte tåg med resten av Skövdegänget igår morse medan Stefan och jag tog bilen ner på eftermiddagen för att vara med på vernissagen. Det var många olika konstnärer med allt från knivtillverkning, stickning, målning av olika slag samt musikuppträdanden. Nu skall några deltagare tas ut för att representera regionen vid riksfinalen som också går i Alingsås om en dryg månad. Det blir nog svårt att komma med dit eftersom det fanns så ofantligt många bra bidrag, men det är ju inte illa att komma med till regionfinal vid sin första utställning. I eftermiddags hämtade jag en mycket nöjd och trött dotter vid tåget. Hon hade haft en härlig helg :)

Vi har ännu inte släppt några hästar på bete utan de går kvar i vinterhagen och är inne på nätterna. De hittar en hel del att äta ute för de äter inte upp all nattamat trots att jag dragit ner ransonerna. De får hösilage ute också men gräset lockar förstås mer.

Inför regionfinalen
11 maj 2016

I kväll har jag varit med Cecilia på ett möte inför regionfinalen i UKM som går i Alingsås kommande helg. Båda Skövdetidningarna var på plats och gjorde reportage till sina nätupplagor. Här kan man se Skaraborgs Läns Allehandas resp Skövde Nyheters artiklar.

Ny hemsida
8 maj 2016

I morse hade mina föräldrar gökotta nere vid ån tillsammans med några vänner. Linus och jag gick det en stund efter att vi hade släppt ut hästarna. Någon gök hörde vi inte, men på andra sidan ån kom plötsligt två rådjur springande. Synd att inte kameran var med.

Cecilia har knåpat ihop en egen hemsida där hon ägger upp bilder och filmer på sin konst. Den nås genom menyn där den fått en egen rubrik, "Cecilias konst". Välkommen att besöka sidan :)

Konstrunda, skogsarbete och anmälningar
7 maj 2016

Jag har jobbat undan och nästan kunnat vara ledig från jobbet i fyra dagar. ”Nästan” betyder att jag varit där morgon och kväll och låst upp/låst eftersom tidlåset krånglar. Den här helgen har det varit konstrunda runt sjön Östen och en utställare har ställt ut tavlor i kyrkan. Cecilia och jag åkte runt i torsdags, vi hade plockat ut tio ställen som intresserade oss mest. Det var precis vad vi hann med under de sex timmar utställningarna pågick. Vi fick se både saker vi gillade och saker vi absolut inte begrep oss på. I mitt tycke är inte en pappkartong med ett band runt konst, inte heller en bäddmadrass med ett band runt. Men smaken är ju som tur är delad det fanns säkert de som kunde göra en djup konstnärlig analys av dessa konstverk också :) Till hösten är det dags för skördefest runt Östen och då skall Cecilia vara med och ställa ut sina alster.

Idag har vi tagit ner träd i Djupedalen. Några av dem stod så dumt till att jag var tvungen att plocka ner delar av staketet i ena sommarhagen för att vi skulle kunna fälla dem. Trots att vi var försiktiga strök det ändå med två stolpar så nu har jag lite staket att laga. Det såg annars bra ut efter vintern.

Jag har anmält Hilde till utställningen i Rimbo. När jag ändå var i farten anmälde jag henne och även Frida till sommarpremiering, det skall ju ändå göras så varför vänta. Namira skall visas på uppsamlingen och dit utgår inte anmälningstiden på länge så hon är ännu inte anmäld.

Ninette har så sakteliga börjat fylla i juvren. Mamma har fått för sig att hon kommer att föla före beräknad tid. Vi får väl se om det stämmer :)

Passivt fölvak på avstånd
30 april 2016

Jag har en god vän vars ena sto är nära fölning. Jag har fått rapporter om vaxproppar och rinnande mjölk, det är lika spännande som att vänta på sitt eget föl :) Stoet är förstföderska och kommer ur samma stolinje som mina egna. Det är ett mycket bra sto och när jag gick och funderade på henne idag kom jag plötsligt på en ny kavaljer till Rosa. Detta stos far har nämligen ett barnbarn och om de linjerna blev så bra tillsammans kan det ju vara värt att testa. Steg ett är förstås att kolla om hingsten tar emot främmande ston.

Undrar om jag blivit paranoid efter föredraget om hyperlipemi? När Ninette kom in i kväll åt hon inte kraftfodret utan letade runt i ströet. Hon har två krubbor i sin box och jag hade tydligen lagt maten i hennes tycke fel krubba. När jag visade henne var den fanns åt hon med god aptit så det var ingen hyperlipemivarning ;)

Den skäckiga katten som var hos oss för några år sedan är tillbaka. Han är blind på ena ögat och har varit i rejäla slagsmål, stackaren. Jag brukar ge honom mat i maskinhallen och idag var han så hungrig att jag kunde klappa honom medan han åt, det var första gången jag kom så nära. Jag tror att han egentligen bor hos grannen men är ute på friarstråt. Till oss har han kommit helt i onödan eftersom alla våra fem katter är kastrerade.

Årsmöte
29 april 2016

Jag börjar med det bästa: Cecilia har blivit uttagen till regionfinalen av Ung Kultur som hålls i Alingsås i pingst. Jag minns inte hela motiveringen men jag hoppas hon får den i skrift så småningom. Så himla roligt :)))

För några veckor sedan var jag på Strömsholm och SSS årsmöte. Det var uppskattningsvis 35-40 personer där så intresset var inte så stort trots intressanta föredrag. Jag antecknade från dessa och lite av hur jag uppfattade det hela kommer här:

Torsten Jeppson inledde med att tala om sina teorier och erfarenheter angående hyperlipemi. Det är oftast dräktiga ston som drabbas av hyperlipemi, det blir snabbt dramatiskt eftersom de slutar äta och dricka samt blir apatiska. En tidig upptäckt är därför viktig för att hästen alls skall överleva. Torstens teori är att någon form av stress utlöser sjukdomen som oftast uppträder på vårvintern fram till fölning. Hans erfarenhet är också att de ponnyer som står lägst i rang är de som har störst risk att drabbas. Det är därför särskilt viktigt att se till att alla får äta om man har lösdrift och fri tillgång på foder. Man skall aldrig banta ett dräktigt sto. Torsten har haft över 400 fölningar och av dessa har fyra dräktiga ston drabbats av hyperlipemi. Alla har behandlats hemma och överlevt. Behandlingen består av dropp med B-vitamin och glukos. Senare fölningar är att föredra eftersom gräset då hunnit komma igång och det är lättare för dem att äta än annat grovfoder.

Torstens teorier är ungefär samma som jag fått höra av Monika och Lasse. Det är inte är så konstigt eftersom Torsten nämnde att han fått hjälp av just Lasse vid hyperlipemi. Det är inte alla veterinärer som har kunskap om denna sjukdom så det är nog bra att själv vara påläst.

Lennart Rådberg pratade om patellaproblem på Shetlandsponnyer. Flera av mötesdeltagarna verkade mena att patellaluxation är relativt vanligt och Rådberg var lite förvånad över det eftersom han tyckte att SSS varit framsynt i frågan. Det är skillnad på patellaluxation och patellaupphakningar och jag skall inte ge mig in på några anatomiska förklaringar. En häst med patellaluxation hakar inte och de enda symptomen kan vara galla i leden. Patellaluxation går att operera men det är så dålig prognos så det görs inte.

Som jag uppfattade saken ses inte upphakningar på unghästar som så allvarligt. Det beror ofta på att de är omusklade och därför skall en sådan häst bygga upp muskulaturen genom träning, t ex klättring och cavaletti. B-vitamin och skoning med kilsula är andra saker som är till fördel. Torsten berättade att när Bengt Ohlsson på Furunäs hade besökt England och Skottland på 70-talet hakade nästan samtliga 1-och 2-åringar efter en hård vinter. Senare på säsongen var hakningarna borta.

När jag åkte hem kom jag förstås på en massa frågor jag borde ställt. Jag hade gärna velat veta om hur arvbarheten av patellaluxation fungerar. Hur långt tillbaks kan anlaget vara för att plötsligt "ploppa upp" hos en avkomma som har föräldrar fria från patellaluxation? Finns det ett gentest liknande krumtestet att göra för patellaluxation? Jag har länge varit av den åsikten att det är viktigt att anlita rätt veterinär när det gäller patellaundersökningar. Jag blev ytterligare styrkt i det eftersom Rådberg berättade att det går att kontrollera ”för noga” och därmed få fram fel som inte finns. Lite luddigt beskrivet men jag kan inte återge det bättre. Det var i alla fall en gång en hingst i Holland som var tveksam enligt den holländske veterinären. När Rådberg undersökte samma hingst hittade han inga patellaproblem. Min slutsats är att om mina hästar skall patellaundersökas så skall det göras av någon av de veterinärer som ingår i SSS avelsvärderingsnämnd. Detta är som jag tidigare skrev mina tolkningar av föredragen, andra kan ha uppfattat annorlunda.

Det är verkligen en kall vår så långkalsongerna sitter ännu kvar. Jag tycker hästarnas pälsfällning går sakta och det beror väl på vädret. Ninette är den som kommit längst och det är nog så det brukar vara. Jag skulle behöva se Hilde med mindre päls eftersom jag tänkt anmäla henne till en utställning. Hon ser fin ut med tjock päls så förhoppningsvis är hon väl fin därunder också. En som däremot är allt annat än fin är Namira. Hon är sig själv igen och äter som vanligt men oj vad hon tappade under den 1½ vecka hon var sjuk. Hon är inte mager men ser väldigt tunn och outvecklad ut, åldersmässigt liknar hon för tillfället mer en 1½-åring. Tålamod är en uppfödares bästa egenskap och just nu är det nog bara att vänta som gäller, betet brukar göra nytta. Namira är dessutom sent född och kommer ur sena linjer så hon hade inte varit tidig även om hon sluppit vara sjuk. Jag är väldigt tacksam för att vi har en uppsamlingspremiering i september, jag hade ändå tänkt visa henne där så den planen ändras inte. Däremot är det väl tveksamt om det blir några utställningar innan den. Vilken tur att det lilla energiknippet redan har varit ute några gånger så hon har lite vana :)

Utställningsdebut
16 april 2016

Idag har Cecilia deltagit vid "Ung kultur möts" och ställt ut nio av sina tavlor. Hon har målat seriöst i ungefär två år och detta var hennes första utställning. Totalt var det 18 konstutställare, allt från smyckesbroderi, trollkarl, makeup-artist och olika tecknings- och måleriutställare. Utöver det var det ett tiotal musikartister. Cecilia hade med Hilde, en nakenkatt samt 7 människoporträtt och fick mycket beröm för dessa. En man blev så förtjust i hennes porträtt av Malala Yousafzai att han ville köpa det och bad oss återkomma med prisuppgift. En annan man ville beställa ett porträtt av hela sin familj. Det blev en bra dag och Cecilia börjar nog äntligen förstå vilken talang hon är :)

I morgon bär det av mot Strömsholm och SSS årsmöte.

Avslutar med ett foto av några av porträtten som var med på utställningen. Det är en dålig mobilbild som inte gör motiven helt rättvisa, de är ännu finare i verkligheten.

Hingstpremiering
11april 2016

Förra lördagen var jag alltså i Tenhult på avelsvärdering för Shetlandsponnyhingstar. Carin Ljung mötte upp i Falköping, trevligt med sällskap på resan. Väl på plats övergav jag henne nästan eftersom jag hade till uppgift att fotografera. Men hon verkade trivas på sin livs första hingstpremiering så det kan nog bli fler i framtiden ;)

Det var blandat kvalitet och poängen varierade mellan 30-43. Flera femmor delades ut men man måste nog ha i åtanke att hingstarna bedömdes för sitt avelsvärde och resultatet på en utställning skulle kanske bli lite bättre. I den treåriga standardklassen var nästan hälften av de anmälda hingstarna strukna och ingen av vare sig standard eller mini i den åldersgruppen kunde godkännas. Publikintresset var lågt, jämfört med kallblodspremieringarna var det en milsvid skillnad i antal. Tyvärr har både deltagarantal och publik på de flesta utställningar också minskat, håller Shetlandssverige på att somna? Det fanns trevligt nog både holländare och finnar på plats och dessa tycks ju vara mer intresserade av vår premiering än vad vi själva är, om jag skall vara lite provocerande.

Dagens glädjeämnen var i mitt tycke:

Svarte Up to Date of Shetlane. Typmässigt fin hingst med grova ben. Dessutom fick han A direkt, vilket tyder på en god förärvning i Holland.
Fuxen Giljans Feroz. Kan nog bli särskilt intressant för fuxuppfödarna eftersom han har svart mamma och därmed lite annan stam än många andra fuxhingstar. Utöver det tycker jag det var fantastiskt roligt för uppfödarna att han höll hela vägen i år.
Svartskäcken Nick v.d. Waardsedijk som såg väldigt trevlig ut och verkade ha ett fint temperament. Ett extra plus i kanten för den fina bläsen.

Till helgen skulle Shetland Väst arrangerat precision i Mullsjö, men den har blivit inställd läste jag på hemsidan. Jag hade tyvärr ändå inte kunnat vara med denna gång vilket jag egentligen hade tänkt. Eftersom Namira haft feber kan jag ju inte skriva under en hästägarförsäkran för någon av de andra hästarna även om det inte var något smittsamt. Jag hoppas jag kan vara med någon annan gång.

Åt rätt håll
7 april 2016

Namira är äntligen feberfri sedan i början av veckan. Hon äter nu bättre och i normal takt så jag tror fortfarande på att det var tandbytet som spökade. Hon har tappat en del och ser just nu ut som ett slimmat fullblod, men det skall hon väl ta igen tills det är dags för premiering i september.

Ninettes fölunge är en livlig krabat. Igår levde den rullan så hela magen vibrerade på den blivande modern. Så tydliga fosterrörelser har jag aldrig sett på något sto tidigare. Ninette är ett så snällt och milt sto. Jag har haft flera barnbarn till Timothy och de är på något sätt lika i temperamentet, lite försiktiga och måna om att göra rätt.

Foton från Tenhult
3 april 2016

Jag har haft fullt upp idag och därför inte hunnit samla ihop mina hingstpremieringstankar till en text, återkommer med det en annan dag. Däremot finns bilderna från gårdagen i galleriet.

Avslutar med ett foto av ett porträtt av Hilde som Cecilia gett mig i födelsedagspresent :) Den hänger nu inramad på bästa platsen i vardagsrummet.

Veterinärbesök igen
29 mars 2016

Det blev ytterligare ett veterinärbesök i veckan eftersom Namira har haft upp emot 40 graders feber. Denna gång var det en ung kvinnlig veterinär som också var jättebra. Namira undersöktes grundligt men det fanns inga andra fel än febern, det gick inte ens att provocera fram hosta. Hon blev återigen rakad och stucken, först fick hon febernedsättande medicin och därefter togs några rör blod för att kunna utesluta anaplasmos. Igår kom svaret som tack och lov inte visade på anaplasmos. Däremot tydde blodprovet på en infektion. Vi diskuterade länge vad som kan vara orsaken och vi tror båda att det är tandbyten som spökar. Några av kindtänderna byts nu och för att kontrollera så långt in måste Namira få lugnande så att en munstege kan användas. Det blir nästa steg om inte febern går ner. Ikväll körde jag in händerna så långt jag kunde i munnen på henne och gnuggade vid kindtänderna. Det tyckte hon tydligen om för hon stod alldeles stilla. Det får mig att tro ännu mer på tandteorin.

Namira är ungefär som vanligt trots febern. Om hon inte hade haft kolik och jag därför har extra kontroll på henne vet i katten om jag hade reagerat.

I morgon bär det av till Tenhult för vårens höjdpunkt, avelsvärdering för Shetlandsponnyhingstar. Det skall bli särskilt spännande att se Up to Date of Shetlane, han ser mycket trevlig ut på de foton Johanna visat.

Avslutar med en bild på ett porträtt av Rosenhagas Lyric som Cecilia målat. Nu är det inramad och överlämnad som en lite försenad födelsedagspresent till Monika.

Personliga funderingar
28 mars

Jag har som bekant inte Facebook men en Shetlandsvän har skvallrat om att det pågår en livlig diskussion där just nu. Anledningen till den är att SSS vid Euro Horse erbjöd nya medlemmar två års medlemskap till priset av ett år. Villkoret var att besöka SSS monter under mässan och direkt swisha över pengarna. Detta ansågs av somliga som orättvist mot gamla trogna medlemmar.

Jag har inte läst argumenten utan bara fått dem återberättade i korthet och man är självklart fri att tycka vad man vill. Själv tycker jag en hel del i frågan och eftersom jag stod i montern under torsdagskvällen träffade jag många nya ansikten. På denna mässa möter man en helt annan målgrupp än de som hittar till SSS på egen hand främst tack vare sitt avels- och utställningsintresse.

På mässan mötte vi företrädesvis ryttarmänniskor som har en Shetlandsponny hemma, men som inte hittat till SSS eftersom de inte sysslar med avel och utställning. De flesta har heller inte en aning om alla bruksaktiviteter som finns för SSS-registrerade Shetlandsponnyer och blev glatt överraskade när vi berättade. Det är inte omöjligt att flera lockas till att delta även vid utställningar och därmed meritera en tidigare ovisad ponny. Som exempel kan jag ta mig själv. Ninette har två omeriterade hingstavkommor som ger henne 10 avkommepoäng vardera. Om deras ägare skulle visa dem på utställningar och de uppnår klass 1 ger det istället mitt sto 20 poäng vilket är dubbelt så bra som 10 och det skulle jag ha stor glädje av :) Jag tror alltså man måste se det hela i ett längre perspektiv.

En annan aspekt är att på mässor finns alltid mässerbjudanden. Det krävs att man är på plats för att man skall kunna ta del av dessa. Som exempel kan jag nämna att tidningen Ridsport sålde senaste numret för 20:-. Är det orättvist mot alla trogna prenumeranter? Diverse hästtransportförsäljare hade rabatterade produkter om man gjorde affär under mässan. Är det orättvist mot Kalle som bytte transport förra veckan? Jag köpte ett par skor för halva priset. Är det orättvist mot den som köper likadana skor nästa vecka till ordinarie pris?

SSS behöver helt klart fler medlemmar och behöver även söka sig till en annan målgrupp än de avels- och utställningsintresserade. Jag tycker mässerbjudandet var rätt. Kör samma sak nästa år och utvärdera hösten 2019 för att se hur många medlemmar som stannat kvar. Naturligtvis måste de trogna medlemmarna vårdas. Det gör SSS genom att både på höstmötet och kommande årsmöte bjuda föranmälda medlemmar på lunch. Det finns säkert fler sätt att vårda de trogna. Något som föreningen däremot måste bli bättre på är information. Hemsidan används inte, åtminstone inte i tillräckligt god tid eller i den omfattning man som medlem kan begära. Det är en sådan sak som får mig att emellanåt ifrågasätta mitt medlemskap, inte att nya medlemmar får rabatterat medlemskap.

Långfredagen gjorde skäl för namnet
26 mars 2016

På skärtorsdagen var jag på Euro Horse och stod i SSS monter under kvällen. Vi hade ganska många besökare som åt godis, pratade Shetland och några löste också medlemskap. Jag gissar att det blir ännu fler besökare i helgen då tävlingarna på Göteborg Horse Show har de mest lockande klasserna.

Jag tog tåget till Göteborg redan på morgonen eftersom jag skulle köpa lite konstnärsmaterial till Cecilia före jag åkte till Euro Horse. Tyvärr fanns bara hälften av vad hon behövde så det får bli en beställning från nätet av det som fattades. Jag hann även gå på mässan några timmar. Som ”tur” är fanns det väldigt lite prylar för Shetlandsponnyer där så några större summor på saker jag inte behöver spenderades inte. Jag hittade dock ett par jodhpurs med stålhätta och en DVD om tömkörning som jag köpte. Skor går alltid åt och filmen skall jag studera noggrant. Efter mässan var Petra och hennes man så bussiga att de körde mig till bussen. Det pågår nämligen spårarbeten så jag fick åka buss mellan Göteborg och Alingsås och därifrån tåg till Skövde. Jag landade hemma i Väring vid midnatt.

Igår var det långfredag och den blev både lång och lidande. På eftermiddagen var inte Namira riktigt sig själv och då är kolik alltid det jag först tänker på. Jag provade med promenader där hon till en början var ganska bråkig. Den önskade bajshögen uteblev så jag lastade henne på transporten och åkte en sväng, tyvärr med samma dåliga resultat. Namira var inte så svårt påverkad, men hon bajsade inte, åt dåligt och hade svagare tarmljud än vanligt. Vid 19-tiden ringde jag distriktsveterinären som snabbt var på plats. Namira fick kramplösande, smärtlindrande och sondades med 3 liter vatten blandat med paraffinolja. Hon svarade bra på detta men jag stannade givetvis kvar i Djupedalen över natten och gick ut i stallet med 1,5 timmas mellanrum. Den efterlängtade bajshögen ville fortfarande inte komma men hon åt och hade mycket bättre tarmljud så jag tog ut henne på promenader emellanåt. Vid den tredje rundan, vid 4.30 i morse, kom äntligen den första högen. Tänk att lite hästskit kan göra en människa så lycklig :) På morgonen fick hon gå ut i hagen tillsammans med de andra, hon åt med god aptit men var förstås lite tröttare än vanligt. Det är de nog förresten allihop eftersom jag sprungit och stört hela natten. Den enda som inte brydde sig var Hilde som till slut inte ens klev upp när jag kom, hon låg ner och gnäggade åt mig. Eros trodde däremot det var matdags varenda gång. Jag har jobbat vid ett bröllop idag så mamma har hållit Namira under noggrann uppsikt under tiden och allt har varit okej. Hoppas det fortsätter åt rätt håll nu. Tur i oturen var väl ändå att det hände igår och inte i torsdags när jag var i Göteborg.

Veterinären som kom var jättebra och berättade att han varit ute på väldigt många koliker den senaste tiden. Några av dem har varit förmodad tarmvred som slutat med att hästen fått avlivats. Sedan en tid tillbaks finns ingen verksamhet vid djursjukhuset i Skara så vi är hänvisade till andra djursjukhus 20 mil bort och så långt går det ju inte att transportera en svårt sjuk häst. Han berättade också att Huseby tar över Skara djursjukhus redan nästa vecka och då finns det återigen jourverksamhet. Veterinären rekommenderade att ge hästarna loppfrö så här års då de gärna sparkar upp allt möjligt som de äter upp. Nu är det inköpt och vi kommer ge det till allihop för säkerhets skull.

Annandag påsk är det utställning i Eriksmåla och dit är Elein anmäld. Vi kommer tyvärr inte att åka eftersom damen i fråga så här i värsta fälltider har skubbat av sig päls på båda skinkorna.

I natt ställs klockan om till sommartid. Det får jag absolut inte glömma eftersom jag skall arbeta på förmiddagen. Det vore inte bra att komma en timma för sent.

En snabbis
21 mars 2016

Jag åkte till Grevagården i lördags men stannade bara 1,5 timme. Det var väldigt lite publik, jämfört med förra helgen var det riktigt ödsligt. De raser jag var mest intresserad av skulle vara med på eftermiddagen och då kändes det inte värt att kasta bort en hel dag på att bara gå och vänta. Det fanns förstås löshoppning att titta på men så intresserad var jag inte. Istället åkte jag hem och gjorde lite nytta.

I helgen var det årets första riktiga vårväder. Jag har varit ute i hagen och borstat päls från fällande ponnyer. Rosa njöt så mycket att hon följde efter när jag fortsatte med nästa häst. Nu ser Ninette helt klart dräktig ut, magen hänger liksom under och det putar ut på ena sidan. Om detta bara är luft lovar jag att bara ha valacker i framtiden ;) I helgen visade hon upp ett hingstigt beteende mot Namira, det har jag aldrig sett förut. Undrar om det tyder på att hon, precis som jag tror, bär på ett hingstföl?

En förhoppningsvis dräktig Ninette vilar i solen

För sent
17 mars 2016

Idag landade Shetlandsponnytidningen i brevlådan. Den innehöll bland annat inbjudan till årsmötet som kommer att hållas på Strömsholm. Det lockar mig att åka dit eftersom det skall pratas om hyperlipemi och patellaproblem. Jag har inte erfarenhet av något av detta och skulle därför gärna vilja lära mig mer. Lennart Rådberg skall hålla i patellainformationen och han lär vara en av landets kunnigaste veterinärer inom detta område.

Tidningen kom som sagt idag, 17 mars, vilket enligt årsmöteskallelsen är sista dag att lämna in motioner. Jag tittar varje dag på SSS hemsida men kan inte se någon kallelse till årsmöte där. Är det fel på min dator eller är jag blind? Jag har några idéer till motioner men nu blev det plötsligt för sent så då får det väl vara :(

Tanken är att Frida skall få komma ut på åtminstone sommarpremiering i år och därmed behöver hon tränas vilket jag gjorde igår. Hon är en väldigt lättlärd och positiv ponny. Trots att hon är väldigt lite ledd följde hon med riktigt bra i både skritt och trav, uppställningarna funkade också hyfsat. Frida har en rejäl tagelväxt, manen är både tjock och lång. Jag mätte henne till ca 83 cm och det borde innebära att hon kan visas i miniklass.

Hästarna har börjat fälla, vissa rejält medan andra bara börjat lite lätt. Så här års är jag en flitig köpare av piggborstar, de slits ut av löpande band tycker jag.

De sista fotona från förra helgen finns nu i galleriet, de innehåller Gotlandsruss och hingstar av Specialraser. Kommande helg är det åter hingstpremiering på Grevagården, denna gång för Welsh, Connemara, New Forest och Ridponny. Jag lurar på att åka dit på lördag, det är alltid kul att titta på ponnyer. Jag är särskilt nyfiken på hur New Forestponnyerna utvecklats sedan jag var aktiv med den rasen.

Nya planer
16 mars 2016

Jag har en plan om att i framtiden ha en ridhäst igen och har länge varit inne på Fjordhäst. I helgen såg jag så många trevliga Nordsvenskar att jag nu har svängt över till den rasen istället. Jag har tidigare tyckt att de är onödigt stora, men flera av dem som visades var bara 148-149 cm och det skulle passa mig perfekt. Det fanns som sagt många fina men den som jag blev huvudlöst kär i heter Lazer och var inne för sundhetskontroll eftersom han är godkänd sedan tidigare. Det är faktiskt så illa att jag tänker på honom hela tiden. En valack på 148 cm och som ser ut som Lazer är vad jag vill ha! Då kan jag till och med tänka mig en brun häst igen, trots att jag fyllt min kvot av bruna hästar efter 32 år med New Forest ;) När/om det blir ridhäst igen har jag ingen aning om, men drömma måste man ju få göra :)

Avslutar med en bild på hingsten med stort H, övriga Nordsvenskar finns i galleriet.

Lazer 2025

Hingstpremiering x 3
14 mars 2016

Det fick bli Grevagården alla tre dagarna, lika bra att passa på när det är intressanta arrangemang så nära :) Raserna som deltog var som vanligt Ardenner, Nordsvensk och Gotlandsruss. På söndagseftermiddagen hade även SH sin avelsvärdering, denna gång med deltagare från åtta olika raser.

I galleriet finns nu bilder på de Ardennerhingstar jag fotograferade, resterande raser kommer inom kort. Avslutar detta inlägg med helgens högpoängare, Ardennerhingsten Rufus som fick den makalösa raden 1010899=46.

Så här ser en riktig Ardenner ut

Årspremiär i utställningsringen
6 mars 2016

Efter naprapatbesök nr två var min rygg så förbättrad att jag kände mig utställningsredo. Men så lätt skulle det tydligen inte vara för på fredagsmorgonen vaknade vi upp till en massa snö och dåligt väglag :( Som tur var försvann det på under dagen men i natt kom det mer igen. Utställningsdagen var alltså inklämd mittemellan och hade bra väglag, ibland skall man ha tur som en tok :)

Cecilia, Hanna och jag åkte hemifrån redan vid 7-tiden. Vi har visserligen bara 12 mil till Kristinehamn men det är skönt att vara ute i god tid när man delar vägen med stressade vasaloppsåkare som kör om utan vett. Jag hade anmält till två tömkörningsklasser och tänkte att jag fick vara nöjd med att skritta runt. Det var första gången Hanna tömkördes på bortaplan så hon var väldigt intresserad av vad som hände på agilitybanan bredvid. Men vi kom runt felfritt två gånger, om än i snigelfart ;) Det var bra träning inför framtiden.

Det går inte så fort men vi är glada :)

Hanna går i fin form

Bruksrosetterna.

Efter tömkörningen var det lunch och därefter vår klass som bestod av sju svarta ston. Det var inga dåliga konkurrenter, både BIS-vinnare och andra mycket högt bedömda ston fanns med i ringen. Min visning kändes jättebra, Hanna är en dröm att visa. När det var dags för rangering sattes vi tvåa efter Emmeros Hedda. Hannas poäng hemlighölls eftersom hon rekommenderades vidare till BIS-ringen. Wow att komma tvåa i en sådan fin klass! Vi gick före både BIS-vinnare och den tidigare högt bedömda Emmeros Imponera som förresten även mamma Hedda har vunnit över :)

I ringen

Det blev en ganska lång väntan till BIS men Hanna var så duktig på att stå stilla och då är det lätt att vänta och prata med folk. Skärgårdens Roosevelt vann hingstklassen och han var nog ännu finare nu än i höstas. Det är absolut min typ av hingst, han ger ett litet mindre intryck och påminner i mitt tycke mycket om sin mor Indra. Domaren tyckte att han är en komplett hingst och att det är dessa som brukar bli bäst i avelsboxen. I BIS-ringen kom Hanna på femte plats med 99888=42 poäng. Vår klasskamrat Hedda blev BIS med 99789=42 medan min favorit Roosevelt blev reserv med samma rad som Hanna. BIS-3 var Turbo Magic med 42 poäng och BIS-4 Hamras Neo, också med 42. Därefter kom som sagt vi och BIS-6 var Lundstorps Nordica med 40 eller 41.

Hannas fina omdöme löd: ”Feminint sto av utmärkt rastyp. Vackert huvud, välformad hals med god resning. Välliggande bog, gott djup, bra längd på korset. Korta skenor, nöjaktigt korrekt. Avspänd taktmässig skritt, väl följande sitt spår. Taktmässig trav med god energi”.

För att summera dagen så är jag helnöjd. Vi hade samma poäng som de allra bästa och bara 8:or och 9:or i raden :) Domaren och aspiranten var mycket noggranna och kanske särskilt på ben där många 6:or och 7:or delades ut. Hanna skall verkas i morgon och att få 8 på ben på en ponny som inte var särskilt lång på fötterna men inte heller slitit snett på 8 veckor måste väl tyda på en i grunden mycket korrekt ponny :) Nu kan jag ansöka om SUCH för Hanna, hon har uppnått kriterierna med råge. Ett ungstochampionat med 40 poäng som treåring, en 42-poängare förra året och en i år. Hon är bara fem år och jag tror att hon kommer bli ännu finare efter att ha fått ett föl.

Kristinehamnsutställningen var som vanligt jättetrevlig och välarrangerad. Det var roligt att mingla runt och prata med Shetlandsmänniskor igen. Cecilia var superbra som kombinerad groom och fotograf. I Kristinehamn är det också så bra ordnat att det finns en varm cafeteria där hon kunde sitta och värma sig mellan varven, för hur man än klär sig så blir det alltid kallt i ett ridhus. Jag fotograferade tyvärr inget men Cecilia tog som sagt kort på Hanna i både utställningsringen och bruksklasserna. Lika glad som jag är för resultatet, lika glad är jag över min snälla och samarbetsvilliga häst. Lastträningen har gett resultat för hon klev rakt in både dit och hem. För att inte tala om hur lätt hon var att ha med i ridhuset i timmar. Hon stod bara helt stilla utan att vare sig buffa eller trampa runt. Hanna är en pärla i guld :)

Nu dröjer det ett bra tag till vårt nästa utställningsdeltagande. Jag hade funderingar på att åka till Eriksmåla i påsk men eftersom Hanna nu blev klar för SUCH avstår jag den långa resan. I slutet av maj är det utställning på Nuntorp och på nationaldagen i Öst. Det är omkring dessa datum Ninette är beräknad att föla så därför är det väldigt tveksamt om vi anmäler något. Men det betyder inte att det saknas roliga aktiviteter! Om en månad är det avelsvärdering i Tenhult och där skall jag vara fotograf. Innan dess är det två helger med hingstpremieringar på Grevagården och dit planerar jag också att åka. Det är aldrig fel att titta på hästar och fototräna :)

Ikväll skall jag se på TV. Boken ”Springfloden” av Cilla och Rolf Börjlind har filmats med Kjell Bergqvist i huvudrollen. Jag har läst boken och även de två efterföljande och allihop var jättebra. Får se hur filmen är, det kan ofta vara en nackdel att ha läst boken tycker jag. För övrigt på bokfronten håller jag på att läsa ”Bombmakaren och hans kvinna” av min idol G W. Det bär emot lite att säga, men det är inte det bästa han skrivit så denna bok får räcka att läsa en gång. Jag tycker det gått utför sedan Lars-Martin Johansson dog i ”Den döende detektiven”. Det är min absoluta favorit och jag har lyssnat på den minst 10 gånger.

Förberedelser
2 mars 2016

Min rygg har blivit bättre så för tillfället känns utställningen möjlig. Hoppas det känns så även efter morgondagens naprapatbehandling. Än har jag inte gett upp utan istället börjat förbereda Hanna. Jag är verkligen ingen van vinterutställare, men jag tycker att det krävs tidigare förberedelser än när ponnyn har sommarpäls och det dessutom går att bada dem. Jag har i alla fall rett ut man och svans samt delat manen. Eftersom Hanna ser ut som ett virvelmarsvin i vinterpäls har hon täcke på sig om nätterna med förhoppning om att pälsen skall plattas till lite.

Dagens smarta telefoner försöker verkligen ta över ens liv. Det kan bli väldigt skojiga och kanske pinsamma sms om telefonen själv får bestämma. Ett meddelande som absolut hör till kategorin rolig var detta: Jag var på utställning i Riddarhyttan med Hanna. En kompis var samtidigt i Dingle med sina ponnyer. Vi var förstås nyfikna på varandras resultat och jag meddelade att min Hanna blivit champion ungsto. Svaret som kom var ”grattis, champion gungstol är verkligen inte dåligt”.

Äntligen på bild :)
25 februari 2016

Varje morgon när jag åker till jobbet går det tre rådjur på en stubbåker och varje dag har jag glömt kameran hemma. Idag var jag ledig, så när jag åkte från stallet och rådjuren fortfarande var kvar åkte jag hem och hämtade kameran. Jag parkerade bilen en bit bort och smög mig ut på åkern så nära djuren jag vågade och började fotografera. Vi stod länge och tittade på varann så jag hann få många bilder. Egentligen skulle jag behövt gå ännu närmare men då hade de väl stuckit iväg så jag får vara nöjd ändå. Ett annat objektiv (eller ännu hellre en ny kamera) står högt på önskelistan.

Idag fick det bli ett besök hos naprapaten. Jag fick en rejäl behandling, ett träningsschema och återbesök nästa vecka. Helst skall jag undvika att göra saker som gör ont, men hur gör man det med tio hästar som behöver mat? Mockningen går bättre än att fixa foder, jag hoppas att eländet snart ger med sig.

Skadad
24 februari 2016

Katalogerna till utställningen i Kristinehamn och hingstpremieringen i Tenhult finns att se i webstamboken sedan några dagar tillbaka. I Kristinehamn är det en ovanligt stor hingstklass, hela åtta stycken är anmälda vilket ju är jättekul. Bland dessa finns flera för mina ston intressanta individer så den klassen skall bli rolig att se. I Hannas klass är det också åtta deltagare, svarta allihop eftersom gallstona är så många att det blir två klasser.

Just för tillfället hänger Hannas medverkan på en skör tråd och det beror inte på henne utan på mig. Jag har fått så ont i ryggen att jag inte kan gå normalt och knappt kan resa mig från en stol heller. Det började med ont i höften i måndags, men inte värre än att jag kunde träna Hanna. Det var barmark på vägen så jag ville testa att springa lite med henne inför utställningen och det gick bra. Dagen efter var värsta värken förflyttad till i höjd med svanskotan och i dag är den en bit upp i ryggen och vid vissa rörelser ner i vänster ben. Jag kör med Voltaren gel men får nog inse att det krävs ett naprapatbesök för att få ordning på detta. Jag misstänker att det hänger ihop med att jag för två veckor sedan lyfte en väldigt tung kista plus att jag halkade några gånger förra veckan. Det har hänt mig förut att det tagit några veckor efter ett fall innan det hänt något allvarligare och då har jag oftast redan hunnit glömma vad jag gjort.

Bussig ponny
21 februari 2015

Träningen med Hanna går framåt. Jag har börjat trava med henne och hon springer så snällt med mig flåsandes bakom. Hon tycker det är roligt att arbeta och verkar vara en väldigt bussig ponny. Hon skulle nog bli en fin ridponny, frågan är var man hittar en liten duktig ryttare som kan utbilda. Vi skall nog klara av att kravla oss igenom tömkörningsbanan även om det inte kommer gå så fort. Men jag antar att det inte delas ut parkeringsböter ;)

Jag tränar lastning med Hanna också. Härom dagen tog det 14 minuter och det är väl ungefär 13 för många. Men hon bråkar inte utan står still och ser ut att vänta på bättre tider. Igår skulle jag träna igen, det var kallt och blåsigt så jag klädde mig för att utstå en kall kvart i en hästtransport. Då klev Hanna på så fort jag ledde henne mot transporten, jag testade två gånger till med samma resultat. Hon tänkte kanske ”lika bra att gå på direkt för den där envisa kärringen tycks ju orka vänta på mig hur länge som helst”. När jag ändå var i farten lastade jag Fatima och Namira också, med samma goda resultat. Detta är vad jag kallar vardagsglädje, mer än så behövs åtminstone inte för att göra mig lycklig.

Igår var det årsmöte i Shetland Väst. Jag hade anmält mig, men efter en titt i almanackan där jag kunde konstatera att detta var vår enda gemensamt lediga helg på länge var valet att stanna hemma lätt. Istället tränade jag hästar och umgicks med familjen, förutom Mikael som åkte till Älgarås i onsdags och förväntas komma hem i kväll. Idag har jag, Stefan och Cecilia varit på bio, ”En man som heter Ove”. Vi har väldigt olika filmsmak i vår familj men idag var vi eniga om att den här filmen var det bästa vi sett på många år. Jag har förresten sett de nya Beckfilmerna också, fast inte på bio förstås. Jag var väldigt tveksam till hur en Beckfilm utan Gunvald skulle fungera men det gick alldeles utmärkt. Kanske är det till och med så att Gunvald gjort sitt och det var bra att de lät honom sluta i tid? Steinar är i mitt tycke en bra efterträdare och det känns klokt att han är av en helt annan karaktär än Gunvald.

Shopping
14 februari 2016

Igår åkte Cecilia och jag en sväng till Jönköping. Först besökte vi hennes favoritbutiker Monki och New Yorker som ligger i centrum. Varje gång jag kör bil i Jönköping går något fel. Förra gången hamnade jag i bussfilen två gånger och igår befann vi oss plötsligt på en gata där fordonstrafik var förbjuden. Förutom detta förlöpte dagen utan missöden. Det var rea nästan överallt så vi tyckte att vi gjorde fina fynd. På Monki fick Cecilia över 600:- i rabatt och jag hittade ett par skor på Charlies som var nedsatta från 949:- till 299:-. Det är egentligen ett par ridskor men hos mig skall de få ersätta mina Graningeskor som sulorna är slut på efter många års trogen tjänst. Vi åkte till A6 också, där köpte jag ett par jeans och en tröja och Cecilia handlade penslar till sina akvarellfärger. På Ikea köpte vi kaffeskedar och tre nya fönsterlampor och åkte sedan hem, mycket nöjda med vår shoppingdag.

Det blev inte så mycket gjort med hästarna igår utöver det dagliga så det har jag tagit igen idag. Jag har varit i stallet hela dagen och gjort lite av varje. Eftersom Frida aldrig åkt transport lasttränade jag henne och det var inga problem. Hon är en rolig och okomplicerad ponny som glatt gick in och ut. Hanna har åkt en hel del men har på sista tiden varit trög att lasta. Hon går upp med framhovarna på lämmen och sedan är det stopp. Jag behöver kunna lasta och åka med mina ponnyer ensam så hon fick också träna idag. Hon gick på utan att krångla men det tog en stund. Eros hade också en sådan period när han var yngre men det gick över, hoppas det är samma sak med Hanna. Jag har blivit bortskämd med snabblastade Shetlandsponnyer och tycker det är jättejobbigt med en som inte bara går rakt in.

I nöd och lust
12 februari 2016

För ett tag sedan frågade jag min man om han minns vad han lovade inför prästen för snart 20 år sedan. Ja, blev svaret men han såg mycket undrande ut. Då sa jag till honom att jag vill utnyttja min nödrätt genom att han tar semester en helg och följer med mig på hästutställning i Rimbo, ungefär 40 mil hemifrån. Jag tror mannen hade blivit lyckligare om jag bett honom rensa avloppet för han jublade inte direkt. Själv kan jag inte komma på ett bättre sätt att i förskott fira vår 20-åriga bröllopsdag som infaller 26 oktober i år.

Nu är så gott som alla utställningar klara med datum och domare, sommarpremieringarna likaså. Det innebär att jag gå från grovplanering till detaljplanering och det gillas skarpt. De ston som vi funderar på att betäcka kommande sommar faller bort en period eftersom de skall åka till hingst och vill jag visa dem får det bli någon annan tidpunkt än juni-juli. En annan sak att redan nu tänka på är SSS jubileumsutställning nästa år. Eftersom jag kommer att ha ont om unghästar då bör jag planera årets betäckningar så att det förhoppningsvis blir möjligt att ta med ett fölsto istället. Det innebär att fölungen behöver födas senast i början av juni för att jag skall vilja åka till Vetlanda med den i augusti. Då är det alltså lämpligt att skicka stona till hingst i juni i år och hoppas på att det fungerar som det är tänkt.

Jag tycker om att planera när det gäller mina hästar. Jag vet förstås om att det av olika orsaker ibland inte blir mer än planer ;) Men jag vill förfärligt gärna åka till Rimbo där det är holländsk domare och till Riksen som går på Vretaskolan. Det sistnämnda klarar jag av på egen hand men till Rimbo behöver jag ett resesällskap om jag skall orka åka hem också. Det är där maken och bröllopsdagsfirandet kommer in i bilden.

Avslutar med en trevlig nyhet: Gladiatorernas farmorsmor, Agree v. Spuitjesdom, har mycket välförtjänt erhållit utmärkelsen Super-Elit.

Agree v. Spuitjesdom vid ESG 2006

Anmält
4 februari 2016

Nu har jag anmält Hanna till utställningen i Kristinehamn. Jag tycker hon ser fin ut, får se om domaren instämmer, det vet man ju aldrig förrän efteråt ;) Nu är det bara att hoppas att väglaget blir bra och att pälsätarna håller sig borta så att vi kommer iväg.

Hanna är tömkörd några gånger men det var länge sedan sist. Idag selade jag på och gick ut på en vall som var någorlunda isfri och testade lite. Hanna kunde både gas, broms och svänga så det finns ett visst hopp om att vi även kan testa precisionsklasserna i Kristinehamn. Jag har ju en hel månad på mig att träna och det är roligt att ha ett mål även om det är litet.

Nedräkningar av olika slag
3 februari 2016

Hoppsan vad tiden går fort, redan februari och bara 4 månader kvar tills Ninette beräknas föla. Som jag tidigare berättat är jag ju inte säker på att hon är dräktig eftersom hon inte är kollad, men jag tror att hon är det. Ninette är ett rejält sto som har gott om plats för en fölunge, när hon väntade Namira syntes det först 6 veckor före beräknad fölning. Något som ligger ännu närmare i tiden är vårens avelsvärdering för hingstar som är om bara två månader. Det är bland det mest intressanta på hela året och jag behöver aldrig ens fundera över om jag har något att anmäla. Men innan dess är det vinterutställning i Kristinehamn, dit vill jag absolut åka oavsett om det blir med eller utan häst.

Det regnar varenda dag och enda fördelen med det är väl att man ser hur de pälsbeklädda varelserna egentligen ser ut. Till min förvåning och glädje är de inte så feta som de ser ut att vara när de är torra, undantag finns ;) Där ser man hur viktigt det är att inte bara titta utan också känna vilket jag förstås också har gjort.

Med tanke på eventuella vinterutställningar har jag tagit mig en ordentlig titt på om jag har någon att visa. Hilde är lika vacker som alltid men för henne har jag en plan så hon skall inte visas nu. Namira är fin men jämfört med andra treåringar skulle hon nog framstå mer som en tvååring så hon får också vänta, ingen fara med det för det finns massor med roliga utställningar i sommar. Frida ser ut som en fluffkudde med sin enorma päls så hon får vänta tills hon har sommarkostym. Då återstår alltså bara gallston och där har jag några att välja på. Jag har klippt hakskägg på några och det var inte det lättaste, de har ju enorma skägg så nu ser de ut som Lisa tre år har hållit i saxen. Tur att jag inte blev frisör ;) Hakskägget är inte det enda som har enorm tillväxt denna vinter. Svansarna växer så mycket att jag fått klippa dem också eftersom hästarna annars trampar på dem.

Det finns två nya gallerier från 2007, fler är på gång.

Hästprat
29 januari 2016

Så här års brukar det vara ont om kontakt med andra Shetlandsmänniskor. Det stämmer glädjande nog inte på förra veckan som innehöll samtal med inte mindre än fem stycken personer med detta trevliga intresse. I söndags blev det till och med ett stuteribesök då mamma och jag åkte till Jäboruder för att lämna tillbaks vandringspriset så det hinner graveras till nästa vinnare innan Västs årsmöte. Naturligtvis blev det titt i hagarna och där såg vi förstås många fina ponnyer. Jag brukar ju alltid återkoppla till mina egna hästar och det fanns flera ston från Wainum Wisholt och de kommer ur samma stostam som Hedda. I hingsthagen gick tre generationer hingstar i form av Nocturne, Timothy och Black Boy. Dessa är förresten också släkt med Hedda eftersom Just Me v. St. Wainum Wisholt var mor till Nocturne.

I veckan var hovslagaren här och verkade gäng två så nu har vi inte nästa besök förrän i mars. Det är bra att dela upp dem i två omgångar, både för hovslagarens skull och för att jag kan flytta runt lite om någon skall på utställning och behöver tas tidigare.

På tal om utställningar så finns det massor jag vill åka på i sommar, hästarna kommer nog inte räcka till ;) Shetland Nord skall arrangera utställning i Rimbo med holländsk domare i form av Mr Molenkamp som är en mycket sympatisk herre med en lika trevlig fru. Jag träffade dem båda 2011 då jag var hos Johanna när hon arrangerade utställning på Väddö med just Mr Molenkamp som domare. Årets utställning skulle vara väldigt spännande att åka till, antingen med häst eller bara för att titta. Får se om det går att få ihop det. Jag har förresten visat ponny för Mr Molenkamp en gång också. Det var 2003 och vår första Shetlandsutställning. Han dömde då Riks på Axevalla tillsammans med Mr Kay från England och Ronny Johnsson från Sverige. De dömde individuellt och hade varsin poängvisare som höll upp skyltar med siffror för respektive bedömningskategori. Sedan lades siffrorna ihop och det räknades ut ett snitt. Vi visade Heavenly och Eurydike och jag tror de fick 37-39 poäng av de olika domarna och det får väl anses vara en rätt så likartad syn. Poängen var det enda resultat man fick så vad de tyckte har jag ingen aning om. Shetland Väst skall ha en liknande form av utställning i sommar, då med två domare som dömer var för sig. Hoppas att man får skriftliga protokoll från båda så man kan jämföra vad de tycker, en siffra säger egentligen ingenting, åtminstone inte om det är en siffra som indikerar på att domarna har hittat någon svaghet för då vill åtminstone jag veta vad det är.

Jag har konstaterat att vi de närmaste åren inte kommer att ha så många unghästar att visa. I år har vi två 3-åringar och en 2-åring. Eftersom vi inte fick något föl förra året och det blir max ett i år så blir det lite snålt nästa år och framåt. Jag får väl försöka att komma iväg på många utställningar i år istället.

Vår belgiske gäst Kjell har påbörjat hemresan idag. Det var en väldigt trevlig kille som gärna får komma tillbaks :)

Avvikande beteende
23 januari 2016

Igår kväll när jag fyllde på vatten i hästarnas hage stod de som vanligt och väntade på att bli insläppta i stallet. Plötsligt lade sig Hedda ner, hon rullade sig inte utan låg bara ner med huvudet uppe. När jag släppte in dem kom hon som vanligt som nummer tre så jag tänkte att jag sett fel och att det var någon annan som lagt sig ner, men alla kom in. Jag kollade till Hedda och hon ville inte äta pelletsen och efter en stund lade hon sig igen likadant som hon hade gjort ute. Jag gav henne lite hösilage som hon åt liggande, sen klev hon upp. Jag lyssnade på magen, provade febern, kände på ben och hovar men kunde inte hitta något avvikande och hon hade bajsat. Då tog jag ut henne på en promenad, hon var pigg och ville helst springa. Inne i stallet lade hon sig ner en gång till men åt både pellets och hösilage. Hade det inte varit för att hon lagt sig ner flera gånger hade jag inte ens reagerat eftersom allt annat var precis som vanligt och hon hade en pigg uppsyn. Hon verkade inte det minsta sjuk så det var bara att göra enligt den nu pensionerade distriktsveterinärens favoritrekommendation, avvakta. Jag bestämde mig för att stanna i Djupedalen över natten. Jag var ute sista gången vid 01-tiden och väckte upp varenda häst utom Hilde som föredrog att ligga kvar. Hedda var som vanligt och det var hon även i morse och resten av dagen. Fatima hade något liknande i julas men hon ville inte äta och var lite trött. Morgonen därpå var hon också sig själv igen. Jag funderar på om de kan haft någon form av magknip trots att de inte visat några symptom på smärta. Eller också kanske de bara var lite trötta, det måste väl även en liten ponny kunna vara ibland. Jag har säkert varit hönsmamma helt i onödan, men det känns bättre att försöka förebygga om man kan.

I morgon får vi besök av en Belgisk utbytesstudent som skall bo hos oss i en knapp vecka. Det är egentligen ekonomstudenterna som skall vara värdfamiljer men de räckte inte till så då fick Mikael en förfrågan. Vi har ju tidigare haft två australiensare och en engelsman så det skall väl gå bra. Det är vid sådana här tillfällen jag önskar vi hade ett extra rum. Som det är nu får Mikael flytta ner till vardagsrummet så får gästen bo i hans rum.

Sparkar?
17 januari 2016

När Ninette kom in härom kvällen vibrerade hela hennes mage när hon åt. Det måste varit fölungen som rörde på sig. Undrar just vad det är för krabat, jag gissar på en svart hingst. Ninette har tidigare fått två avkommor av varje kön och vi äger båda stona.

Det har varit väldigt kallt här i veckan vilket innebär att stallarbetet tar flera timmar mer än vanligt. Några dagar har hästarna fått gå ut senare för att inte riskera att vattenledningarna fryser. Hittills har det bara varit fryst i en vattenkopp och nu har jag börjat isolera rören för att minimera risken. Biltema har bra grejer till detta så där har jag varit en flitig kund de senaste dagarna. Nu har jag nog fått hem alla böjar och skarvar som behövs så jag hoppas kunna göra klart det sista i morgon.

Jag har fått en idé om att försöka ställa ut hos alla de sex olika lokalföreningarna i år. Nord och Väst är inga bekymmer för dit brukar vi åka. Syd skall ha en sommarutställning i Huseby så den finns också med i planerna. I påsk arrangerar Sydost en utställning i Emmaboda, dit har vi närmare 30 mil men då har just klockan ställts om till sommartid så det är ljusare på kvällarna men man vet förstås inget om väglaget. Den andra nybildade föreningen, Sydväst, har inte kommit ut med sina utställningar ännu så där vet jag inte. Öst har också några intressanta alternativ där den ena utställningen sammanfaller med Ninettes förväntade fölning så den känns lite tveksam. Om vintern inte blir för jobbig satsar jag nog på premiär i Kristinehamn i mars.

Galleriet är uppdaterat med foton från hingstpremieringen i Värnamo 2007. Jag har en hel del till att gå igenom så fler gallerier kommer efter hand.

Avslutar med ett foto på ett porträtt Cecilia har gjort av min favoritgubbe, ser ni vem det är?

Tillbackablick över 2015
14 januari 2016

Här kommer en kort resumé över 2015 års Shetlandsår hos oss.

På ponnyfronten minskades antalet med två eftersom Filip och Heavenly inte finns kvar hos oss. Hedda hade tappat sitt foster under vintern så det blev ett år utan föl. Just nu består stallet av 10 svarta Shetlandsponnyer i åldrarna 2-15 år.

I februari var det årsmöte i Shetland Väst och vi vann The Jäboruder Trophy tack vare Hilde och Namiras utställningsresultat 2014. Nu är det dags att lämna detta pris vidare och om jag inte gissar alldeles fel blir det två andra Gladiatorer som vinner det :)

Det blev väldigt få utställningar men med mycket goda resultat. Även detta år visade vi bara egna uppfödningar där Hildes BIS-vinst i Kristinehamn är det jag värderar högst av alla resultat vi hittills fått. Utöver det belönades hon med 42 poäng och mycket fina vitsord på sommarpremieringen. ”Den där skall du vara jävligt rädd om” och ”förbannat fin tvååring du visade igår” är ord jag gärna njuter av att minnas :)) Hanna ställdes ut i Stora Höga och gick tvåa med 42-poäng i en fin gallstoklass. Bra gjort av en 4-åring. Namira visades också i Kristinehamn och fick där 39 poäng. Senare på säsongen deltog hon vid uppsamlingspremieringen och fick då 40 poäng. Poäng i all ära, men man måste komma ihåg att läsa orden bakom dem också därför går jag ofta tillbaks och läser utställningsprotokollen. Det har visat sig att båda mina Gladiatorer fått omdömet ”gott hasarbete i trav”. Namira har fått det i alla sina protokoll ända sedan hon var föl så det känns lovande. Det är roligt och viktigt att analysera.

Vi kom bara iväg på en brukstävling och det var Fatima som startade tömkörning i Kristinehamn. Det blev så få starter eftersom vi istället valde att visa unghästar vid de tillfällen det fanns bruksgrenar.

Viktigare än alla utställningsresultat är att ponnyerna är trevliga i vardagen. Vardagslycka är till exempel att ha väluppfostrade ponnyer som uppför sig fint när hovslagaren är på besök. En nog så viktig detalj eftersom det gäller att hålla hårt i en bra hovslagare när man väl hittat en. Men utställningarna och aveln är ändå en mycket viktig del av mitt hästintresse som jag verkligen saknade de år jag var ifrån det så det vill jag absolut inte vara utan. En mycket stor del (allt för stor kanske…) av min tillvaro handlar om mina ponnyer, tankar om vilka utställningar jag vill åka på, vilka hingstar jag vill använda, vad jag vill försöka förbättra i min avel osv. Det är helt enkelt så att detta är det roligaste jag vet men jag kommer aldrig ha möjlighet att avla i någon större skala utan det får fortsatta i nuvarande omfattning.

2016 väntar vi ett föl, Ninette är betäckt med Almnäs Tarpan och väntas föla i början av juni. Hon är inte undersökt så jag är förstås inte säker på att hon är dräktig, men jag hoppas och tror på det. I år skall Hedda betäckas och förhoppningsvis ytterligare ett sto, kanske Hanna.

Almnäs Tarpan

Vi har detta år två treåringar och det känns väldigt spännande. Det viktigaste för dem är givetvis sommarpremieringen. Jag hoppas även hitta roliga utställningar till dem och skall försöka att visa dem vid lite fler tillfällen än vad jag hittills gjort. Vi har även två veteraner, Elein och Ninette. Det vore kul att visa Elein igen, hon har inte varit ute sedan 2012. Men det är svårt med gallston eftersom de lätt blir för tjocka. Nog för att det visas fetare ston än Elein på utställning men jag är väldigt självkritisk när det gäller mina egna ponnyer. Rosa har inte varit på utställning sedan 2011 så det skulle vara kul att ta ut henne också. Det finns två domare jag väldigt gärna skulle vilja visa Rosa för, får se om vi kan få till det i år. Det hänger på hullet även där, den pensionerade ägaren får väl ta ut sin ponny på promenader så hon kommer i form ;)

Jag hoppas på lite fler bruksstarter i år. Det skall arrangeras precision i Mullsjö, hoppas intresset är så stort att det kan genomföras. Jag kommer i alla fall träna och hoppas på det.

Det var en kort tillbakablick och en liten framåtblick från mig :)

Förutom utställningar/avelsvärderingar med häst vill jag förstås åka även utan häst. Fotomålet på 1500 olika Shetlandsindivider sprack i år, jag nådde upp till 1425. Men det gäller att sikta mot stjärnorna om man vill nå trädtopparna, därför sätter jag målet till 1600 bilder under 2016. Får väl hoppas på att det visas många ponnyer jag aldrig tidigare sett.

Avslutar med några foton på min absoluta drömponny, Hilde. Som jag sa till hovslagaren häromdagen; Hilde är så trevlig att hon hade fått bo kvar här även om hon varit ful ;)

Hilde Champion föl Riks 2013

Hilde 1 år, Reserv BIS Borås 2014

Hilde 2 år, BIS Kristinehamn 2015

Utflykt
10 januari 2016

Nu har jag en egen dator igen, får se hur länge det varar innan något missöde inträffar.

Igår var jag och Cecilia i Göteborg på hundmässan My dog. Eftersom Cecilia tecknar så mycket tyckte vi det var ett bra tillfälle att fotografera många olika hundraser som hon sedan kan göra porträtt av. Det blev massor med foton, flest på Cecilias favoritraser Mops och Borzoi men även på en hel del andra. Det var första gången jag besökte en hundutställning, undantaget en gång på 70-talet då vi deltog i en utställning för blandrashundar med vår Pudel-Tax Gullan. Den gången röstade publiken fram vinnaren och vi var inte ens placerade ;) Hundutställning var en annorlunda upplevelse och inte alls jämförbart med hästutställningar. Många utställare hade en hel flock hundar med sig och ofta kördes de i diverse vagnar. Det fanns alla möjliga raser och själv blev jag mest nyfiken på hur vardagen fungerar för vissa raser. Det fanns hundar som hade så lång välkammad päls att den släpade efter hunden. Hur rastar man en sådan hund utan att få med sig hela vegetationen in i huset? Eller är pälsen uppsatt med papiljotter till vardags? Vi fick en intressant dag på hundmässan och hann även med att gå i lite affärer. Med risk för att reta upp min man, som är uppväxt i Göteborg, så är Cecilia och jag överens om att Stockholm är en mycket vackrare och roligare stad.

I mellandagarna var flera av hästarna förkylda. En hostade och två var snoriga. Jag använde mig av vår nu pensionerade distriktsveterinärs favoritordination, jag avvaktade. Det visade sig hjälpa och efter några dagar var både hosta och snuva borta. Flera av dem har även varit lösa i magen och det dök upp i samband med att det snöade och därefter töade. Jag ger dem nu Lantmännens Mag- tarmpulver och det har stabiliserat magarna igen.

Just nu är Namira mitt största glädjeämne. Hon har alltid varit så flockbunden vilket gjort henne orolig när hon inte är i de andra hästarnas omedelbara närhet. Jag har därför brukat binda upp henne på gången i stallet medan jag pysslar med henne. Men nu går det att binda upp henne på den vanliga skötselplatsen utan att hon blir orolig. De två visningarna hon var på i somras har gjort stor nytta samtidigt som hon fått den tid hon behöver för att bli tryggare med sig själv. Jag mätte henne idag till 94 cm så hon kommer inte att bli så stor vilket jag tycker är bra.

Jag skall försöka skriva ihop en liten tillbakablick över 2015 och återkommer förhoppningsvis med denna inom kort.

God fortsättning
2 januari 2016

Jag tillbringade mitt nyårafirande på toaletten. Det berodde varken på magsjuka eller fyllsjuka utan på en skrämd hund. Linus har inte alltid varit skotträdd, men han blev det efter att några ungar kastade smällar efter oss för några år sedan. I byn där vi bor är folk nämligen både hänsynslösa och analfabeter så de skjuter smällare både före och efter nyår, ibland resten av året också. Den gången Linus blev skrämd var det mitt på dagen några dagar efter nyår. I år hade jag tänkt att ta med Linus i bilen vid 23-tiden för att sitta på ett lungt ställe i skogen medan galningarna höll på. Tyvärr missbedömde jag det hela och de började skjuta mycket tidigare så då var det liksom redan kört och då fick det bli toaletten istället eftersom Linus var mest trygg där.

Innan vi fann någorlunda ro inne på toaletten hände ett annat missöde som också beror på fyrverkerierna. Jag satt vid datorn och hade en bricka med chokladpudding och äpplecider bredvid när Linus ville upp i knät. Det fick han givetvis, tyvärr råkade han vifta till med tassen så äpplecidern rann ner i tangentbordet. Trots en snabb räddningsinsats överlevde inte datorn detta trauma så nu är jag datorlös på oviss tid. Den här texten har jag knåpat ihop på min fars dator, men på den har jag inga foton så God Jul-hälsningen får väl vara kvar så länge. Förhoppningsvis inte ända tills nästa jul ;)

Din Studio hemsida